background preloader

Lärarbesök i klassrum bästa fortbildningen

Lärarbesök i klassrum bästa fortbildningen
Var tredje svensk lärare säger sig aldrig ha fått återkoppling på sitt arbete, varken av rektor eller kollegor. Svenska skolan är bland de sämsta i OECD på att utvärdera lärarnas arbete. Det försämrar lärarnas motivation och därmed elevernas resultat. Men framför eleverna gör han som han brukar. De håller på med religion och idag ska de arbeta med religiösa högtider. – Vilka högtider finns, och varför firar man dem? Längst bak i klassrummet sitter hans kollega Malin Edroth och antecknar. – Vad gör du, undrar en av eleverna. – Mer eller mindre, ler Malin Edroth. Malin Edroth och Lars Strindelius delar på mentorskapet i klassen och känner både eleverna och varandra väl. – Man ser ju sig själv när man tittar på andra, säger Malin Edroth. När Lars Strindelius har avslutat lektionen går Malin Edroth igenom punkt för punkt vad hon har sett. – Den återspeglar sig både innan, under och efter lektionen. Det visar sig att de två gör tvärtemot varandra på vissa punkter, så det diskuterar de.

http://www.sydsvenskan.se/sverige/lararbesok-i-klassrum-basta-fortbildningen/

Related:  LektionsobservationerLärande,KollegahandledningmonikastrandbergDet utvidgade kollegiet

Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling Begreppet ”continuous professional development” (CPD) används för att beskriva livslånga fortbildningsprocesser och professionella yrkesbehov. Karen McArdle och Norman Coutts vid University of Aberdeen (Skottland) diskuterar reflektionsprocessens roll vid kollegialt lärande. Idén är att lärare på ett bättre sätt ska kunna utveckla sina yrkeskunskaper och därigenom förbättra undervisningen. I sin artikel ”Taking teachers’ continuous professional development (CPD) beyond reflection” är McArdle och Coutts kritiska till föreställningen om den reflekterande praktikern, d.v.s. en ensam individ som sitter på sin kammare och i avskildhet granskar sin undervisningspraktik. Istället förespråkar de en kollegial reflektionsprocess kring skolans behov, undervisningens mål, lärarnas undervisningspraktik och implementering av nya metoder.

Kollegial handledning leder till öppenhet och samarbete Genom åren har många olika former av kollegial kompetensutveckling växt fram. Vad sker när man försöker genomföra ett kollegialt grupphandledningsprogram? Vilken kompetensutveckling kommer till stånd och hur utvecklas lärarskickligheten vid en sådan kollegial handledning? Dessa frågor undersöker Lill Langelotz, universitetslektor vid Högskolan i Borås, i sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare?”. Under perioden 2008-2011 följde och intervjuade Langelotz ett arbetslag bestående av sammanlagt 12 lärare och fyra lärarstudenter som främst undervisade elever i år 7-9.

Mer kunskap om adhd behövs i skolorna Skolor behöver mer kunskap om funktionsnedsättningen adhd. Det visar en ny rapport från Skolinspektionen om skolsituationen för 21 elever med adhd. Slutsatserna stämmer överens med Specialpedagogiska skolmyndighetens erfarenheter. Skolinspektionen har i sin kvalitetsgranskning undersökt skolsituationen för 21 elever med diagnosen adhd i årskurs 7 och 8, i 8 skolor. Rapporten lyfter att flera av lärarna uttrycker att de behöver mer kunskap om adhd. Kamratrespons på muntlig text Jag jobbar mycket med egenrespons och kamratrespons på skriven text och men även på lösningar i matematik. När vi jobbar med den skrivna texten jobbar vi med stödstrukturer i form av responsformulär och vi avslutar alltid responsen, både den egna och kamratresponsen med två stjärnor och en önskan som ett sätt att sammanfatta sina åsikter. Under hösten har vi jobbat intensivt med muntlig text. Muntlig text i form av att skapa en radiopodd om valet. Vi har jobbat med att synligöra arbetsgången för att kunna genomföra ett sådant här projekt.

Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Coacha varandra I våras hade jag det stora nöjet att träffa och lyssna på Les Foltos som var i Örebro och pratade om kollegacoach eller kollegahandledning som den svengelska översättningen blivit. Lite twitter från mig under den dagen ledde till att jag och en kollega blev inbjudna att delta i en 4 dagars kurs om just kollegahandledning som Learnit24 driver. Två dagar har redan varit så vad tycker jag om detta koncept?

Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det! I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering. En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Sex strategier för inkludering Klassen som valdes ut bedömdes vara mer inkluderande än övriga sju klasser.

Samtalsgoogla med dina elever Jobba kollektivt, kommunikativt för att utveckla elevernas sökstrategier För några år sedan kom vår tonåring hem med en uppgift. Han skulle skriva ett ”eget arbete” om konsumtionsvanor. Instruktionerna från lärarna löd: ”Välj ett ämne och en problemformulering. Sök information i trovärdiga källor. Utvecklingsprojekt I min roll som förstelärare har jag i samråd med rektor formulerat ett utvecklingsprojekt på den egna skolan. Det övergripande temat är ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet”. Det är ett långsiktigt arbete som i slutändan skall resultera i högre måluppfyllelse. Jag har gjort flera inlägg på bloggen om hur jag arbetar med mitt utvecklingsprojekt i kollegiet men för att dessa skall bli lättare att hitta länkar jag till de olika inläggen här.

#malyftet so far… Vi har under den första delen av höstterminen påbörjat skolverkets fortbildningsprogram mattelyftet. Vi är ca 8 mattelärare, som undervisar i årskurserna 1-3, som träffas på vår skola varje måndag eftermiddag för att reflektera och planera tillsammans utifrån olika moduler. Vi har jobbat med den första modulen: Taluppfattning och tals användning. Då min klass består av 26 härliga elever med stor spridning i sitt mattetänk har det verkligen hjälpt att vi kunnat bygga in ett tredjedelssystem under veckan i schemat. Kort förklarat, klassen är indelade i tre grupper och vid 3 tillfällen varje vecka har de en 60 minuterslektion i vardera: matte, svenska och fritidstimme tillsammans med varsin pedagog. agdaringstrom » Två flugor på smällen i London januari 12, 2014 Om någon vecka kliver mina kollegor Patrik, Lisbeth, Sandra och jag ombord på planen som tar oss till London. Vi passar på att göra en kombo av att ta med oss nästan 300 gäster på en resa i samband med BETT-mässan och att bli ännu bättre på att utbilda kollegahandledare.

Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (Linköping) 2014-10-22 Datum: 2014-10-22 Plats: Linköping Välkommen till Skolverkets konferens om stödinsatser i skolan. Syftet med konferensen är att ge information om bakgrund och innehåll i den nyligen reviderade Allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Konferensen informerar också om Skolverkets olika stödmaterial som är kopplade till bestämmelserna om extra anpassningar och särskilt stöd. Bilda en kedja för bildning! Bild: Toni Lozano [CC-BY-2.0 ( via Wikimedia Commons Vet de pedagogiska ledarna i skolan vad deras lärare redan kan? Vad de behöver utveckla? Vet läraren själv?Vet de pedagogiska ledarna vilka utmaningar (inte ekonomiska eller andra faktorer, utan just pedagogiska) skolan står inför?

Related:  Lektionsobservationer