background preloader

The Dot

The Dot

http://www.youtube.com/watch?v=t5mGeR4AQdM

Related:  Mindset bilderSkolutvecklingLärandeBFL och annat om lärande3Stories for Y3 to 6

jlsu Som en uppföljning till mitt förra blogginlägg om dynamiskt och statiskt tankesätt kommer här den s k isbergsillusionen. Isbergsillusionen visar exempel på vad som krävs för att bli framgångsrik, men som oftast inte syns på ytan. När man ser någon som är riktigt duktig (t ex en idrottsutövare, en musiker, en jonglerare etc) ser det väldigt enkelt ut. Därför är det lätt att tro att det handlar om ”medfödd talang”. Det man dock inte ser är all den träning, den uppoffring och det hårda arbete som ligger bakom.

Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Enligt forna experter kunde det bero antingen på fysiska olikheter eller att det är vår bakgrund och sociala arv som styr oss. Idag är de flesta experter överens om att det är en växelverkan mellan dessa och att vi behöver stimulans för att utveckla oss. I boken får vi svar på vad det innebär för lärande och vad vi som arbetar i skolan kan få ut av tankesättet.

Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow!

Samarbetsinlärning genom Fyrstegsraketen Det är först nu som vi börjar förstå betydelsen av Kooperativt Lärande, dvs att social interaktion och samarbete mellan elever har stor betydelse för elevers lärande. Det finns rikligt med litteratur om Cooperative Learning på engelska men endast en på svenska. Boken heter ”Samarbetsinlärning” och är från 1998. Kartläggningen är inte bara för nyanlända Äntligen är kartläggningsmaterialet i engelska för nyanlända här. Du hittar det på Bedömningsportalen från Skolverket. Detta material är offentligt och fritt att använda. När det gäller kartläggning av nyanlända är det endast steg 1 och 2 avseende elevens nummeracitet och litteracitet som är obligatoriskt att genomföra. Steg 3, där detta material ingår, är frivilligt, men som engelsklärare ser jag det som väldigt önskvärt att det görs. Jag anser att materialet är väldigt gediget och kommer ge en god bild av vad eleven faktiskt kan.

jlsu En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Hon skriver om ”fixed mindset” och ”growth mindset” som är två olika förhållningssätt till hjärnan och möjligheterna att utvecklas och lära sig. En svensk översättning av begreppen kan vara statiskt och dynamiskt tankesätt.

Utvecklingstrappan ~ Kilskrift Twitter är väldigt bra. Du kan hitta kollegor och andra att interagera med för att utveckla dig själv eller din profession. Det dyker upp tips till blogginlägg, tidningsartiklar och event. Det går att få tag på författaren till en bok eller Skolverket på... nåja relativt kort tid. letar du efter en app eller vill ha tips på bra onleineverktyg så behöver du inte vänta fullt lika länge. Det jag kunde önska, så här i efterdyningarna efter ett val, är att fler politiker inte bara hittade twitter utan faktiskt också använde det.

Förmågorna gör ämnet tydligare Med läroplanens ämnesspecifika förmågor menas egentligen de kunskaper eleverna ska utveckla i de olika ämnena. Förmågorna utgår från läroplanens kunskapssyn, som består av fyra delar: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – det som ofta kallas de fyra F:en. Förmågorna är desamma för alla årskurser i ett ämne och gäller hela skoltiden, från årskurs ett till nio. I gymnasiets läroplan används även andra begrepp, som kunskaper. – De går inte att uppnå, man ska arbeta med dem hela tiden. Instruktioner för inlärning, eller, otydlighet i ett pedagogiskt korvspad Föregående inlägg diskuterade förankring av syfte i min undervisningsdesign. Detta inlägg bygger vidare på de fyra hörnstenarna med frågan "Vad" som berör information om undervisningen. Jag tänker prata om otydlighet, undervisningens ändamål, grafiskt stöd, formalia, valfrihet och deadlines.

En pedagogisk utmaning Just nu står jag inför den pedagogiska utmaningen att undervisa nyanlända som kan ytterst lite både svenska och engelska i samma grupp som elever som har E i engelska. Det har säkert varit vardag för många av er under en längre tid, men för mig är det en helt ny undervisningssituation. Jag har varit van vid att vi har olika grupper för de som kan väldigt lite engelska, med väldigt lite menar jag de som inte ens kan säga vad de heter och var de bor. Just nu går huvudet på högvarv för att tänka ut hur jag bäst ska organisera undervisningen så att det ska fungera. Jag är trött och stressad över situationen. Hitta det rätta tänket! Jag har under en tid funderat mycket kring elevernas sätt att tänka. Ja, allas vårt sätt att tänka egentligen. Vad duktig du är. Vad fint du gjort. Osv… Osv… Detta samtidigt som du inte ska tro att du är något. Att visa upp sin kunskap anses för många inte lika ”fint” om man samtidigt säger att man tränat mycket.

Åtgärdsprogram vinner över provregler Debattens vågor har gått höga kring Skolverkets anvisningar om hjälpmedel vid nationella prov. Elever med dyslexi får inte använda exempelvis talsyntes vid proven i läsförståelse för årskurs tre och sex. Situationen har liknats vid att ta glasögonen av en person med synfel. Ängkärrskolan i Solna vänder sig specifikt till barn med dyslexi, och där låter man eleverna använda sina ordinarie hjälpmedel vid de nationella proven. – Vår uppgift är att stärka barnen så att de går vidare i livet, inte att sänka dem. Det är en form av mobbning att först låta eleverna träna med hjälpmedel, och sedan vid provtillfället säga ”pilutta dig, nu får du inte den hjälp du behöver”, säger rektor Carin Segerström.

Related: