background preloader

Betygssättning

Betygssättning
Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. A-E är godkända betyg till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat. Att sätta betyg är att bedöma med vilken kvalitet en elev gör och visar det som beskrivs i kunskapskraven. Den här bedömningen gör läraren i slutet av en kurs eller i slutet av en termin. Om läraren saknar underlag för att göra en bedömning av en elevs kunskaper, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen och i betygsdokumenten. I kunskapskraven beskrivs vad som krävs för olika betyg. Betygsstegen B och D För betygen B och D ska eleven ha uppnått det underliggande kunskapskravet i sin helhet och till övervägande del det som beskrivs i överliggande krav. Läs mer om betygsstegen B och D I den här bedömningen utgår läraren från tre frågor. 1. En aspekt att ta hänsyn till är hur omfattande delar av det överliggande kunskapskravet som elevens kunskaper motsvarar. 2. 3. F och streck Kunskapskraven

http://www.skolverket.se/bedomning/betyg

Related:  kjellnerSkolutvecklingosorteratBetyg och bedömningUvecklingsarbete

Tyst i klassen - Mia Kempe Alla vi som arbetar med yngre elever vet att de inte bara behöver träna på att läsa, skriva och räkna i skolan. De behöver också öva på att koncentrera sig och lyssna, vilket inte är helt enkelt när man är i lågstadieåldern. Då kan det vara bra att som lärare ha tänkt igenom olika metoder som underlättar och hjälper eleverna i detta. I mitt förra blogginlägg berättade jag om hur jag brukar arbeta förebyggande för att eleverna ska kunna släppa rasten och komma lugna till lektionen. Denna gång tänkte jag fortsätta på temat genom att dela med mig av några tips på sätt att fånga elevernas uppmärksamhet, både i början och under ett lektionspass.

Svenska Dagbladet Förra sommaren missade Kristoffer Örstadius, journalist på Dagens Nyheter, sitt eget scoop. Örstadius gjorde ett gott journalistiskt arbete med att avanonymisera några skolors Pisa-prov, men hellre än att skriva om sina uppseendeväckande resultat, som bland annat visade att högpresterande friskolan Engelska skolan i Bromma skrev sämre på Pisa i matematik än kommunala lågpresterande Petrus Magni skola i Vadstena, så utvecklade han långsökta teorier om varför detta avslöjade Pisa som missvisande. Engelska skolan har med sina cirka 27 skolenheter i Sverige blivit ett flaggskepp bland dem som förespråkar vinstuttag i skattefinansierad skolverksamhet. Trots relativt låg lärartäthet och låg andel behöriga lärare har de långa köer till sina skolor. På nationella proven i matematik uppnådde 24,7 procent av Engelska skolans elever MVG och 44 procent VG. Motsvarande siffror för Petrus Magni i Vadstena var 4,2 procent MVG och 20,5 procent VG.

Cirkusen – ett skrivprojekt i åk 3 Under hela vårterminen har det varit CIRKUS i treornas klassrum! På ett bra sätt! För många år sedan inspirerades jag och en äldre kollega av mellanstadiets sätt att arbeta med ”Huset” (Stråk av bildspråk). Vi ville också! Insåg att det hade passat våra treor minst lika bra med ett tydligt, väglett skrivande. Filmer om bedömning för lärande och likvärdighet En föreläsning om bedömning för lärande och likvärdighet med Gudrun Erickson, universitetslektor vid Göteborgs universitet har filmats och delats in i delar. Till varje föreläsningsdel hör ett filmat samtal där en grupp grundskollärare föreläsningens budskap och innehåll. De olika filmerna speglar i hög grad hur lärares bedömningsuppdrag har utvecklats och förändrats sedan 1990-talet. Gudrun Erickson har mångårig erfarenhet som projektledare för framtagandet av nationella prov. Lärarna som deltar i samtalet kommer från två olika skolor i Sandvikens kommun. 1.

Formativ bedömning – motivation eller stress? Jag läser just nu Hjärnkoll på skolan av Martin Ingvar och Gunilla Eldh där de skriver om att eleverna måste känna att deras prestationer gör det möjligt för dem att nå målet. Vi som lärare måste alltså se till att våra uppgifter går att lösa på flera nivåer och att de tar eleverna ur sin trygghetszon och in i sin proximala utvecklingszon där lärandet kan ske. Blir det för svårt är ansträningningen inte värd det och eleven ger upp. Men för att eleverna ska kunna ta sig igenom även en perfekt anpassad uppgift som ligger lite utanför sin trygghetszon så behöver de all uppmuntran och stöd de kan få så att de känner att de är på väg åt rätt håll. Återigen – relationen. Förhoppningsvis gör er gemensamma ansträningning att eleverna lämnar in en uppgift som har lett till ett ökat lärande hos eleven.

Los derechos humanos – adrianasturesson När jag planerar mina lektioner, tänker ofta på vikten att bygga broar mellan elevernas intressen och det jag vill eleven ska lära sig. Medvetet händer en didaktisk förhandling mellan ”ett måste” och det som ”kan vara”, och, i utbytet, kan elverna vara med, ibland, Elevinflytande betyder inte: elevens rättighet att anpassa allt alltid. De flesta av mina elever som läser steg 4 på gymnasiet går på samhällsprogrammet och naturligtvis har de en tydlig humanistisk intresse. Teman som brukar engagera dem har med människor att göra så som vårt samhälle. Vi har ett kapitel i kursen där vi läser texter och lär om Argentinas historia: om militärerna, diktaturen och hur människor försvann på 70-talet. Temat brukar engagera eleverna i mänskliga rättigheter och därav kommer följande projekt.

Timplan för grundskolan En elev i grundskolan har rätt till ett minsta antal garanterade undervisningstimmar, hur de ska fördelas framgår av tabellen nedan. Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik får dock inte minskas. Utbildning utan timplan En huvudman kan ansöka till Skolinspektionen om att få bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen (9 kap. 23 § skolförordningen). Bedömarträning inför ämnesproven i årskurs 6 Materialet ska ge dig som lärare möjlighet att bli säkrare i din bedömning av elevernas prestationer på ämnesproven i årskurs 6. Bedömarträningsmaterialet består bland annat av textbaserade och filmatiserade delar, föreläsningar, bedömda elevuppgifter och uppgiftsexempel att träna med. Att arbeta med materialet Ett sätt du kan arbeta med materialet är att du först skaffar dig en överblick av alla delar, beslutar vilka delar du tänker använda och hur du ska planera in den tid som behövs för att du ska vara väl förberedd inför bedömningen av dina egna elevers prestationer i proven. Kanske bör du planera arbetet tillsammans med kolleger och skolledning, i ett nätverk eller tillsammans med kollegor från andra skolor.

Måhl om Skolverkets nya betygsförslag: Inte glasklart Skolverket presenterade på måndagen en utvärdering av det rådande betygssystemet. Till grund för utvärderingen ligger enkäter och intervjuer med lärare och elever i högstadiet och gymnasiet samt analyser av statistik. Enkäten visar bland annat att nio av tio lärare anser att de lyckas sätta rättvisa betyg och att åtta av tio elever upplever att de får rättvisa betyg. Spanska 6‒9 - Gleerups Gleerups spanska 6–9 fokuserar i första hand på bilder, ljud och fraser. Du kommer att möta en stor mängd hör-, läs- och talövningar som anknyter till avsnittens olika teman. Till varje Unidad finns också en liten film, där du får träffa fyra ungdomar från Barcelona. Fokus i läromedlet ligger alltså på bild och ljud, men du får givetvis också möta längre texter. Den genomgående strukturen är, med undantag för Unidad 1, att när du arbetat igenom avsnittets första fem delar, tar du dig an de oftast lite längre texterna under Lectura, läsning. Du repeterar och arbetar med avsnittets grammatik i Labolengua, språklabbet, och du hittar ytterligare övningar och tester under rubrikerna Extra och Prueba, prov.

Related: