background preloader

Betygssättning

Betygssättning
Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. A-E är godkända betyg till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat. Att sätta betyg är att bedöma med vilken kvalitet en elev gör och visar det som beskrivs i kunskapskraven. Den här bedömningen gör läraren i slutet av en kurs eller i slutet av en termin. Om läraren saknar underlag för att göra en bedömning av en elevs kunskaper, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. Detta markeras med ett streck (-) i betygskatalogen och i betygsdokumenten. I kunskapskraven beskrivs vad som krävs för olika betyg. Betygsstegen B och D För betygen B och D ska eleven ha uppnått det underliggande kunskapskravet i sin helhet och till övervägande del det som beskrivs i överliggande krav. Läs mer om betygsstegen B och D I den här bedömningen utgår läraren från tre frågor. 1. En aspekt att ta hänsyn till är hur omfattande delar av det överliggande kunskapskravet som elevens kunskaper motsvarar. 2. 3. F och streck Kunskapskraven

http://www.skolverket.se/bedomning/betyg

Related:  ladybug79BFL och lärande4

Semmelmuffins Magisk goda semmelmuffins. De är oerhört saftiga och luftiga och går fort att baka! De är riktigt, riktigt goda och en värdig ersättare till de klassiska semlorna! De har kommer jag baka många gånger för de gjorde succé här hemma! TIPS! En pedagogisk planering Att presentera och kommunicera undervisning är en svår konst både digitalt och på tavlan i klassrummet: Att med ord och bild formulera sig så att eleven förstår uppgiften eller temat (VAD), i vilket syfte eleverna tränar på just detta (VARFÖR), samt hur arbetet ska genomföras (HUR). Många huvudmän tvingar in lärare i administrativa plattformar med förutbestämda mallar som inte är ändamålsenliga för varken elever, lärare eller vårdnadshavare (skrivit om det tidigare: Lärplattformar – på gott och ont). Dessa planeringar är ofta fyllda med svårtillgänglig LGR11-text (copy-paste), visuellt en Berlinmur att forcera och på grund av fixeringen vid styrdokumenten riskerar de att lura bort både elev och lärare från undervisningens innehåll. Mina åttor ska göra egna reklamfilmer. Vi startar upp med att titta på reklamfilmer (länk här) och försöker gemensamt identifiera målgrupper, säljargument och med vilka känslor avsändaren försöker kränga på oss produkten.

Bedömning viktig men stressande för eleverna Elevers berättelser om hur de upplever bedömning har varit utgångspunkten för Jennie Sivenbrings avhandling I den betraktades ögon: ungdomar om bedömning i skolan. Studien handlar om hur bedömning på olika sätt inverkar på elevers vardag. Vad gör bedömningen med eleverna? I sitt arbete som specialpedagog upplevde Jennie hur intresset alltmer riktades mot dokumentation i relation till kunskapsbedömning, en dokumentation som ofta präglades av bristfokus och information om elevers egenskaper och beteende. Detta ledde till funderingar över hur den vedertagna praktiken i skolan formar eleverna.

Det är nu arbetet med terminens betygssättning börjar! Lgr11 med tillhörande kunskapskrav och betygssystem har nu gällt i sju år. De flesta slöjdlärare som undervisar elever i åk 6 och på högstadiet har därmed satt betyg enligt nuvarande system och regelverk 14 gånger. Intrycken från möten med verksamma och blivande slöjdlärare, frågor från slöjdlärare, och genom att följa diskussioner på olika sociala medier är mycket blandade. Många lärare utvecklar kontinuerligt sina kunskaper och sin säkerhet gällande bedömning och betygssättning, många delar också med sig av kunskaper ”om vad som gäller” i olika betygsdiskussioner. Betygen B och D - reviderat och tydligt av Skolverket Idag upptäckte jag till min förtjusning att Skolverket kommit ut med en reviderad upplaga av stödmaterialet kring Betygsskalan B och D. I skrivande stund sitter jag på tåget upp till Stockholm och medresenärerna tittade konstigt på mig när jag tjoade till vid upptäckten av att Skolverket faktiskt har tagit fram tre tydliga frågor samt exempel du som lärare kan förhålla dig till när du ska sätta B och D. Jag kommer gå in mer på det senare. Stödmaterialet inleds med att Skolverket trycker på vikten av att betygen aldrig kan bli mer tillförlitliga än de bedömningar som de grundar sig på. Det är därför viktigt att lärare redan i planeringen av undervisningen skapar förutsättningar för bedömningar som ger eleverna goda möjligheter att visa sina kunskaper. Sambedömning och samarbete lärare emellan förbättrar möjligheterna för en mer likvärdig bedömning och betygssättning.

Att tydliggöra vad som krävs med lärandematriser - Rosana Månsson Lärandematriser är ett verktyg för undervisning och elevernas lärande. Det här inlägget handlar om Johan Alms idéer om lärandematriser utifrån sin bok Lärandematriser; att få eleven att förstå. Jag fick höra om boken i olika forum på internet och har nu genom boken tagit del av handledningen av att skapa ”lärandematriser”.

Bedömning kan stärka självreglerat lärande Självreglerat lärande innebär att den lärande själv sätter upp mål och styr sin egen process mot målen. Det självreglerande lärandet har beskrivits som en process som består av att definiera uppgiften, sätta upp mål, arbeta med uppgiften och utvärdera arbetet för att därefter revidera. Denna process har stora likheter med de faser som kan urskiljas i bedömning. Den första fasen i en bedömningscykel består av att sätta upp mål, i den andra fasen övervakas framstegen via feedback och i den tredje fasen sker revidering. Vad talar för och emot betyg? Valet närmar sig och frågor om betyg och uppföljning av elevers kunskaper är som brukligt en viktig del av de skolpolitiska program som läggs fram. Ett antagande som ligger bakom betygens centrala roll är att de kan fungera som verktyg för att öka kvalitet och måluppfyllelse i ett skolsystem. Men vad vet vi egentligen om betygens effekter på undervisningen? På vilka grunder är det rimligt att anta att betyg förbättrar kvaliteten på arbetet i skolan och ökar chanserna att elever når målen? Vad säger forskningen?

Bedömning måste ses som en helhet Illustration: Ulf Frödin Den 2 maj 2016 presenterade Skolverket en utvärdering av den nya betygsskalan där man fann att många lärare anser att det nya ”betygssystemet slår hårt mot vissa elever och elever upp-lever att deras betyg avgörs av enstaka svaga prestationer.” De anser också att ”Elever inte kan få ett högre betyg för att de inte uppfyllt enstaka delar av ett kunskapskrav”. Utvärderingens resultat bekymrar oss då den tyder på att en av reformens effekter blivit rakt motsatt det som varit ett huvudsyfte för arbetet att reformera gymnasieskolan, nämligen att främja helhet och sammanhang och därigenom motverka bland annat betygsstress. Hur kommer det sig att lärare ser ”enstaka svaga prestationer” som avgörande för en elevs betyg? De nya ämnesplanerna innebär att syfte och mål anges för hela ämnet.

Att undervisa i muntlig och skriftlig engelsk språkfärdighet, 7.5 hp - US158F... Kursen är helt nätbaserad utan fysiska träffar och kräver tillgång till headset och webbkamera. Undervisningsspråket är engelska. Kursplan | Kurslitteratur | Betygskriterier Kursens syfte är att du ska utveckla din förmåga att arbeta kommunikativt med grammatik och uttal i din undervisning i muntlig och skriftlig språkfärdighet på olika nivåer i skolan.

Related: