background preloader

Reflektioner, tips och tankar från mitt lärarliv

Reflektioner, tips och tankar från mitt lärarliv
Related:  Blogs/ Skolutveckling

Att Skriva sig till Läsning – men sen då? : Pedagog Malmö Hur fortsätter man skrivandet på dator i åk 2 och 3? Vilken plats har handskrivning i det fortsatta skrivandet? För Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali blev genrepedagogiken ett verktyg för elevernas fortsatta skrivutveckling i åk 2. Under ett ASL-inspirationscafé berättade Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali, tidigare kollegor på Kirsebergsskolan, hur genrepedagogiken för dem blev ett verktyg där elevernas skrivande gick från från kvantitet till kvalitet. I åk 2 har deras eleverna skrivit både för hand och på dator. Gå på djupet i textskapandet Anette och Jenny fick bekanta sig med genrepedagogiken genom en utbildning i sitt skolområde. – Genrepedagogiken har gjort det naturligt att gå djupare i textarbetet. Varje genre kräver sin tid Anette och Jenny förklarar att det inte går att avverka en genre på en vecka. Cirkelmodellen Varje genre kräver mycket övning och att man lägger tid på kunskapsinhämtning i ämnesområdet. Textmall Matris med tre hållplatser

Cecilia Gustafsson - STL 2016/17 Under detta läsår har jag verkligen fått arbeta med att få in mina klasser i ett STL-tänk. Vi krockade i början då jag redan var inne i det och jag var tvungen att backa för att även få med eleverna. När man ser tillbaka på det har det varit väldigt nyttigt för mig att backa tillbaka och börja med att introducera ett hjälpmedel efter det andra som början-meningar, checklistor m.m. Att starta om har gjort att jag har hunnit reflektera över det jag skapat en gång till och då har jag kunnat utveckla och förändra under arbetes gång. Mitt STL-arbete har med hjälp av detta blivit ännu tydligare. En lärdom jag gjort är att det är mycket svårare att få elever att lära in än att lära om. Jag har fortfarande inte med alla på tåget så pass mycket som jag önskar och det både är och kommer fortsatt att vara med största utmaning.

Första klass | På väg mot nya mål… Nyanlända elever och betyg Många lärare i grundskolan upplever att det är problematiskt att sätta betyg när en elev som är nyanländ till Sverige t.ex. börjar skolan sent på terminen. En del lärare tycker det känns orättvist att ge nyanlända elever ett F i betyg och väljer hellre att sätta ett streck när det finns ett litet underlag eller inget alls för att bedöma elevens kunskaper. Streck innebär frånvaro Enligt skolförfattningarna ska streck användas i de fall betyg inte kan sättas på grund av att det saknas underlag för bedömning på grund av en elevs frånvaro. När underlag för bedömning saknas Läraren ska sätta betyget F i de fall eleven har haft undervisning i ett ämne, men det saknas underlag som visar elevens kunskaper i ämnet. När begränsat underlag för bedömning finns Om det däremot finns ett underlag för bedömning, om än ett mycket begränsat, ska läraren sätta betyg utifrån detta underlag. När eleven inte har fått undervisning Extra anpassningar och särskilt stöd

Digital metod som förbättrar skolresultaten sprids till fler kommuner Bild: Colourbox Den metod som används i Sollentunas skolor för att skriva sig till lärande med hjälp av surfplatta eller dator är på väg att spridas över landet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) startar ett projekt tillsammans med elva kommuner för att fler skolor ska använda sig av metoden. Metoden har utvecklats av Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet. Enligt en studie av Åke Grönlund och doktoranden Annika Agélii Genlott presterade de elever som använde metoden 19 procent bättre på de nationella proven i årskurs 3 än de elever som undervisades med traditionella metoder utan digitala verktyg. Lågpresterande elever förbättrade sig ännu mer än övriga elever. – Det finns få andra studier som kan visa hur digitalisering påverkar lärandet och elevernas kunskapsutveckling. Två skolor vardera i elva kommuner kommer att delta i projektet. Skriva sig till lärande (STL) bygger på att elever från årskurs ett arbetar i par med en surfplatta eller dator.

Annas Klassrum | Glänta gärna på dörren och ta del av tips och idéer från mitt klassrum! Vi har jobbat en hel del med En läsande klass-materialet och tycker vi haft stor hjälp av läsfixarna för att förstå och bearbeta texter. Eleverna har tyckt det varit roligt och snappar snart upp de olika arbetssätten. Vi jobbar också mycket med att skriva texter då Att skriva sig till läsning varit vår läsinlärningsmetod under ettan. Dessa två olika momenten har fungerat mycket väl var och en för sig, men nu var det läge att ta arbetssätten ett steg längre. För några veckor sedan fick eleverna i uppgift att skriva en berättelse till en bild. Jag blev mycket positivt överraskad av elevernas texter då detta var bland de första gångerna de skriver helt själva, med penna och med väldigt lite instruktioner. Jag bestämde mig för att jobba vidare med texterna. Vid nästa tillfälle var det dags för parjobb igen. Vi satt upp läsfixarna på tavlan och pratade om vad de brukade göra när vi läste en text och på vilket sätt de gjorde det. Så resonerade vi vidare genom läsfixarna och skrev på tavlan.

Flerspråkighet i skolan - med fokus på elever med språkliga problem. Måndagen den 11 maj var vi två representanter från Råby/Släbro på en kurs i Stockholm. Efter att ha letat oss fram till Danderyd och ett litet patienthotell med en liten konferenssal bjöds vi på en mycket spännande dag med intressant och bra innehåll. Föreläsare var var leg.logoped och med.dr Eva-Krisina Salameh.Läs mer om henne och hennes arbete här: Många barn lever i en mycket komplex språklig situation med brist på "kompetenta" andraspråkstalare utanför skolan. Att vara tvåspråkig är en tillgång och förstärker exekutiva förmågor. Med god tillgång till båda språken kan elever som är tvåspråkiga kodväxla utan bekymmer. Ofta är flerspråkiga elever duktiga på fonologisk medvetenhet och har ett flerspråkigt barn problem med nonord skall man också se det som en varningssignal. På SPSM - hemsida står följande om språkstörning och flerspråkighet vilket stämmer bra överens med det budskap som Salameh förde fram på föreläsningen. Hur arbetar vi språkinriktat?

SKL satsar på STL – digitalisering och språkutveckling – Omvärldsbloggen 12 maj samlades utvecklingsledare, rektorer och blivande utvecklingsagenter från tjugo skolor i elva kommuner hos SKL i Stockholm för en första träff i fortbildningssatsningen STL – Skriva sig till lärande. Sollentuna kommun arbetar sedan fem år med en framgångsrik modell som kopplar samman användningen av digitala verktyg och tjänster med de nyckelfaktorer som enligt forskningen främjar elevernas språkutveckling och lärande. Lärarna delar med sig av sina erfarenheter och hjälper varandra att komma vidare med utvecklingen av undervisningen. SKL vill bidra till att det här sättet att digitalisera undervisningen sprids vidare ut i landet för att ge lärare och elever bättre möjligheter att utvecklas och lära. Satsningen på STL vänder sig till lärare som undervisar i årskurs 1-3, gärna i svenska och matematik. Modellen kan dock användas i alla ämnen och på alla nivåer. STL är ett språkutvecklande arbetssätt med it och digitala medier som bygger på synligt lärande. STL-modellen ser ut så här:

Malins PPlugg | Ett "fruktfat" av tips och idéer från skolans värld grundat i Pedagogiska Planeringar! Efter att ha läst Dylan Wiliams bok nu det sista så blev jag sugen på att bläddra tillbaka i min gamla litteratur och märker att det finns många tankar som hänger ihop med de tankar som jag reflekterade kring när jag läst Att följa lärande. Säkert självklarheter för många men för mig är det viktigt att få sätta egna ord på mina tankar. Samla det jag läst, sett och hört och sammanfatta mina tankar. Slutpoängen i förra inlägget var att kanske fungerar de 5 nyckelstrategierna lika bra på oss lärare, för att höja lärarkvaliteten. Att höja lärarkvaliten var en viktig poäng av Dylans inledning ”vi måste hjälpa de lärare som redan tjänstgör i våra skolor att bli bättre om vi vill säkra vårt framtida ekonomiska välstånd”. Utdrag från mitt förra inlägg: ”Jag tror på att Dylans 5 nyckelstrategier även fungerar för att förbättra lärarkvaliteten och kvaliteten på undervisningen i våra klassrum genom att använda dem på lärare också: Jag tänker då återigen på de Smarta målen:

Tangentdansen | ASL inspirerat arbete och mycket mer Skriva sig till lärande – språkutveckling i alla ämnen STL-modellen har utvecklats och beprövats i Sollentuna kommun under fem års tid och har visats sig leda till dokumenterat förbättrade elevresultat. En forskningsstudie genomförd av Annika Agélii Genlott och Åke Grönlund, Örebro Universitet, visar i korthet att modellen leder till ökad likvärdighet mellan könen samt att pojkarnas prestationer vad gäller läs- och skrivutvecklingen ökar markant. Dessutom blir spridningen mellan elever lägre, då de lägst presterande eleverna når bättre resultat. Forskningsstudie: Closing the gaps – Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration Om modellen STL Den pedagogiska modellen för STL bygger på en undervisning som är väl förankrad i kunskapskraven i Lgr 11. STL i SKL:s regi Efter en period av ansökningar och urval genomfördes en första träff för utvecklingsagenter, pedagoger med uppdraget att genomföra utbildningen med sina kollegor på den egna skolan, och skolledare den 12 maj.

Läs- och skrivundervisning Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Föreläsningen ges två gånger/termin. Medioteket har också genomfört projekt på flera Stockholmsskolor och föreläst på konferenser om ASL. Kontakt på Medioteket Anna EngströmTelefon 08 508 32 708 anna.engstrom@​stockholm.se Carola Rehn-LindbergTelefon 08 508 33 258carola.rehn-lindberg@​stockholm.se Filmer om ASL som du kan låna genom Medioteket Skolfront- Ut med blyertspennorna, in med datorer.

Att skriva sig till läsning Efter en hel dag tillsammans med fantastiska pedagoger som arbetar med ASL behöver jag sammanfatta några av mina intryck och funderingar: Sollentunas STL-cirkel har jag stött på tidigare och är värd att lyfta fram igen. Sollentuna använder den både i svenska och matematik I Sollentuna använder de sig av Voicethread för bedömning. Värt att utforska vidare, då jag tidigare bara använt Voicethread för att presentera olika saker. Åke Grönlund lyfte fram många olika intressanta saker och jag väljer följande: ”Effektiva arbetsmetoder är problemet, inte datorn i sig”. Arne Trageton pratade mycket men jag tänker titta lite mer på Skrivehjulet Intressant diskussion tog upp om vi i skolan ska träna fingersättning/tangentbordsträning eller inte. Lärarcitat: Aldrig hört någon elev som sagt: ”Det är kul att forma bokstäver” däremot att det är kul att skriva med hjälp av paddan”. Digital portfolio: Skapa elevmappar i Dropbox. Litteratur: Stärk språket och Intelligent på tangent.

Related: