background preloader

Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna

Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna
För att bedömningen ska bli en del av undervisningen behöver läraren konkretisera kunskapskraven. Det ökar möjligheten för eleven att förstå vad som förväntas av honom eller henne. Konkreta bedömningsaspekter underlättar också planering av undervisning och återkopplingen till eleven. Stödmaterialet Bedömningsaspekter kan användas av alla lärare i grundskolan, oavsett vilken årskurs eller vilket ämne läraren undervisar i. I stödmaterialet presenteras exempel samt en modell för hur du som lärare kan konkretisera kunskapskraven. Stödmaterialet vill också visa på bedömningens roll i planeringen och genomförandet av undervisningen. Skolverket har tidigare tagit fram kommentarmaterial till kursplanerna i alla ämnen. Materialet förhåller sig inte till hela undervisningsprocessen. Ladda ner stödmaterialet "Bedömningsaspekter"

http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/hur-du-som-larare-kan-forklara-kunskapskraven-for-eleverna-1.219736

Related:  Bedömningformativ bedömning, kurs betygssättningSkolutvecklingUndervisningbedömning

Lärmoduler i bedömning Jag och min kollega Marianne har gjort två moduler i bedömning. Den första handlar om planeringesprocessen och ni hittar den här. Den andra handlar om likvärdig bedömning och ni hittar den här. I dag kom även detta bedömningsstöd ut från Skolverket som passar bra i användandet av modulerna. Vill du självskatta dig finns dessa frågor också från Specialpedagogen. I facebookgruppen Engelska i åk 6-9 sambedömer vi flitigt och använder oss av www.textbanken.wikispaces.com där elevarbeten i engelska och svenska sambedöms.

Elever som äger sin lärprocess – blir medvetna om sitt lärande Elever som äger sin egen lärprocess, vad innebär det egentligen? Att jag som pedagog kapitulerar och lämnar ifrån mig processen och ansvaret? Nej, för mig är det långt därifrån. Det krävs ännu mer medveten tanke om varför, vad och hur jag ska jobba med lärandet i klassrummet eftersom även eleverna behöver veta och förstå vart vi är och vart vi ska. När jag tittar tillbaka på inläggen här på bloggen så ser jag att något som återkommer är ”ett gemensamt språk”. För mig är det precis det som är grunden för att eleverna ska få möjlighet att äga sin egen lärprocess.

Elevledda utvecklingssamtal Syftet är att medvetandegöra och utveckla eleverna förståelse för var de befinner sig i förhållande till målen och hur de tar sig vidare. Eleverna behöver träna på att utveckla sina egna förmågor att ta ett ökat ansvar för sitt eget lärande, och för att vara medvetna om sina styrkor, lärande- och utvecklingsmål. Ett sätt att öka elevernas inflytande, delaktighet och möjligheter att bli ägare av sin egen lärprocess är att arbeta med elevledda utvecklingssamtal.

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen.

Vad sysslar vi med på engelskan, egentligen? Att skriva en pedagogisk planering för språk tycker jag är svårt, just för att vi arbetar med alla färdigheter hela tiden. Därför slarvar jag med detta mer än jag vill erkänna. Dock är jag mycket tydlig mot mina elever vad det är vi arbetar med, och när jag frågar en klass vilka de fyra färdigheterna är brukar svaren komma flygande från alla håll redan några veckor in på terminen. Idag slogs jag av tanken att jag ritat upp samma bild på tavlan massor av gånger den här terminen och att jag borde skapa en tydligare kopia i digital form. Den blev färgglad och pigg, skapad med hjälp av Canva så klart, och kommer innan veckan är slut sitta uppe i alla klassrum där jag undervisar. Bedömning av lärande – för lärande – mot lärande! Så var då dagen här. Den dagen då årets formativa undervisning och formativa bedömning skulle summeras i ett betyg. En bokstav som ska motsvara elevens kunskapsnivå.

Formativ bedömning YES WE CAN! Resultatet av just dina elevers lärande kommer att variera beroende på vem du är som pedagog, vad du har för relation till dina elever, hur skicklig du är på att ställa ”rätt typ av frågor”, hur du ser på lärande och hur långt du har kommit i användandet av digitala verktyg, med mera. En sak är säker: Om du använder dig av konceptet i rubriken på ett medvetet sätt kommer du att lyfta dina elever och få ett ”effektivt lärande”, åtminstonne om man lyssnar på J.Hattie och D.Williams, bland andra. Digitala verktyg, formativ bedömning och flippade klassrum kan öppna helt nya möjligheter för lärande. YES WE CAN, säger Obama.

Hur gör en elev som lär sig mycket? Så här i slutet av terminen fick en av mina klasser fundera en stund på frågor om lärande och därefter skriva en kortare text. Det är alltid bra att formulera sig i skrift för det hjälper eleverna att på ett djupare plan fundera över sitt eget lärande (att sätta ord på sina tankar utan att formulera sig är ju svårt). Frågorna var bland annat: Hur vet man och ser att en elev lär sig mycket (generellt)? Hur märks det i klassrummet? Vad gör eleven? Skriv en text på 200-300 ord.

Related: