background preloader

Lottahelsing: @emelieohrn Vi har gjort den...

Lottahelsing: @emelieohrn Vi har gjort den...
Related:  Skolutveckling

4 Great Rubrics to Develop Students Presentations and Speaking Skills February 20, 2014 Looking for some rubrics to hone in your students presentation skills ? The rubrics below will definitely be of great help. I came across these materials on Discovery Assessment in an article written by Dona Criswell and I really liked them specially that they cover different grades. 1- Presentation rubric for grades k-2 click here to see a larger version. 2- Presentation rubric for grades 3-5, click here to see a larger version. 3- Presentation rubric for grades 6-8, click here to see a larger version. 4- Presentation rubric for grades 9-12.

Hjälp Ett bra sätt att hjälpa andra människor att reflektera kring ett ämne är att ställa frågor till dem. Om vi ställs inför en bra fråga så blir det lättare att samla information, utvärdera våra hittillsvarande idéer och skapa nya. Att ställa frågor som är specifikt avsedda att stimulera andras lärande kallas Sokratiska frågor, efter Sokrates i det antika Grekland. Sokratiska frågor kräver att Du lyssnar mycket noga på den Andre. Det hjälper Dig att bedöma dennes behov och att formulera Din fråga på ett hjälpsamt, konstruktivt och på ett, förhoppningsvis, inte konfronterande sätt. Här är några exempel på den här typen av frågor: Klargörande frågor Vad menar Du när du säger ______? Frågor som testar antaganden Vad är det Du antar här? Frågor som testar orsaker och bevis Kan Du förklara hur Du ser på orsakerna? Frågor om stånd/synpunkter och perspektiv Vad vill Du säga med det? Frågor som testar implikationer and konsekvenser Hur kan vi ta reda på det? Frågorna är inspirerade av Paul, R. (1993).

Big five Den närmaste tiden tänkte jag dela med mig om några av våra influenser kring kärnfrågan: Hur bygger vi en skola, kultur och miljö där barn känner sig välkomna, sedda och utvecklas till sin fulla potential? Det handlar med andra ord om vårt pedagogiska koncept på konkret nivå. Idag kommer den första delen med fokus på förmågor. Länge har skolans uppdrag kring lärandet fokuserat på att utveckla sakkunskaper. Sakkunskaper tenderar att bli inaktuella med tiden och då måste eleven fortsätta utvecklas och lära sig. Det ena behöver inte heller utesluta det andra och vår tanke är att medvetet utveckla förmågor och tydliggöra dessa för eleverna samtidigt som vi planerar och genomför arbetet så att eleverna lär sig mängder av sakkunskaper. Fem viktiga förmågor, bild från opedagogen.se Många arbetar med begreppet ”The big five” som tar fasta på de fem förmågorna ovan som är vanligast i grundskolans styrdokument (uppdraget från staten). Trevlig helg!

Veckans förmåga Värdegrundande förmåga – Att kunna arbeta tillsammans med andra Värdegrundande förmåga – Att göra sitt bästa vid varje tillfälle Kommunikativ förmåga – Samtala, resonera och diskutera. Procedurförmågan – Veta skillnaden mellan fakta och åsikt. Läs- och skrivdagen 2014 | Lärarfortbildning Om konferensen I den internationella kunskapsundersökningen PISA presterar svenska elever under OECD-genomsnittet i läsförståelse. Skillnaderna mellan olika grupper av elever har vuxit. Målgrupp Alla som arbetar med läs- och skrivinlärning i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-5 Innehåll 08.15RegistreringKaffe/te med smörgås 09.00Välkommen! 09.10Hjärnans krav på läsundervisningen – att lära sig förstå vad som egentligen står i en textSusanne Weiner Ahlström, utbildningskonsult inom läs- och skrivpedagogik och författare till ”Språkbiten” Den ultimata läsmetoden existerar inte. Hur tar man reda på exakt vad eleven kan och inte kan? 10.15Ökad och säkrare läsförståelse genom modeller som fungerarBarbro Westlund, en av våra mest framstående läsforskare Vad innebär det för eleven att aktivt arbeta med att utveckla sin förståelse för texter? Utveckla och samtidigt bedöma läsförståelse Läsförståelsens betydelse för framgång i alla ämnen Arbeta med aktiv och strategisk läsförståelse 12.45Lunch

Allvarligt talat om skolans uppdrag – exemplet; Skriv inte om sommarlovet Skriv inte om sommarlovet! Skriv om det som rör skolan! Låt inte eleverna skriva om sommarlovet. Det är alldeles för känsligt. Det är också något som hör privatlivet till. Skriv inte om sommarlovet. Verka för läroplanen! I läroplanen läser jag om den demokratiska skolan, det är den vi ska verka för, det kan vi göra här och nu, i klassrummet. Koppla på kursplanerna i allt vi gör i skolan! I kursplanerna står vad vi kan göra inom ramen för detta här och nu. Om vi ska skriva om våra sommarlov kan vi relatera dessa berättelser till kursplanernas innehåll. Knyt allt till kursplanerna och läroplanen! Skriv om hur du har använt din engelska denna sommar? Osv… Men skriv INTE om mitt sommarlov! Men skriv inte om vad du gjort på sommarlovet. Åtskillnad mellan hem och skola, en gränsmarkering! En författare – jag tror Tomas Tranströmer – skrev om hur han inget hellre önskade sig att skolan och hemmet inte flöt in i varandra – utan att de höll sina gränser.

Lejonet och räven | Förstelärarblogg på Östra Real, med fokus på svenska och IT Hur kan man synliggöra förmågorna? | TheBig6 | #visombärenförmåga Ja, den frågan möter jag ofta. Samma fråga från pedagoger i förskoleklass, ämneslärare i matematik och slöjd, klasslärare och fritidspersonal. Jag har arbetat med att synliggöra förmågorna i skolan på ett medvetet sätt i ett år nu. Kanske många lärare vill ”få med allt”? Kompletta LPPer och matriser? Eller så känner man sig låst i ett system som inte tillåter ett annat perspektiv? Den här sammanställningen ”The Big 5″ har fått oss att tala om förmågorna i skolan, oavsett pedagogisk roll. För ganska exakt ett år sedan fick jag en idé som jag testade på mina egna barn. Det här var på höstlovet 2012. Att synliggöra veckans förmåga handlar om att ge eleverna ett språk – ett gemensamt språk. Redan andra veckan kände jag att det var något som saknades i sammanställningen ”The Big 5″. Jag vill att alla elever ska känna sig delaktiga i skolan och känna att de har möjlighet att göra sitt bästa. Men, hur synliggör man förmågorna då? Jag tror att man ska börja redan i förskoleklass. /Lotta

Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin Anne-Marie Körling Tydliga mål väg till skolors framgång Varenda svensk 15-åring vet om det: Den svenska skolan är usel. På Rönnenskolan i Malmö nickar niondeklassarna – hur skulle de ha kunnat missa det? Det är snart skolavslutning och de intensivjobbar för att få färdigt sina NO-arbeten. – Vi har det alldeles för bra i Sverige. Mer disciplin, tycker han. I hans ena öra sitter en mobillur. Solen skiner in genom det öppna fönstret. Det senaste året har präglats av nattsvarta rapporter om den låga kvaliteten i svensk skola. Det är bara det att det inte är sant. Ungefär vid en tredjedel av alla landets skolor gick i fjol drygt en av fyra elever ut nian utan fullständiga betyg. Så vad gör de som lyckas? Har det dubbla lärarskapet vid Smedshagsskolan i Hässelby gjort att andelen elever som når målen har ökat från 45 procent 2009 till 71 procent i fjol, trots att bara en bråkdel av eleverna pratar svenska hemma? För precis det var vad många av dem gjorde. För fem år sedan gick 39 procent av skolans elever ut nian med godkänt i alla ämnen.

Related: