background preloader

Biologi, fysik, kemi och teknik - undervisningsstöd

Biologi, fysik, kemi och teknik - undervisningsstöd
Här hittar du som lärare material som kan ge inspiration till arbetsområden som utmanar elevers tankar och idéer. Undervisningsstödet är uppdelat ämnesvis och i årskursintervallerna 1-3, 4-6 och 7-9 och visar på en progression i både centralt innehåll såväl som i de förmågor som eleverna ska utveckla. Biologi: Vilken nytta har vi av naturen? Vilken nytta har vi av naturen? är en samling förslag på övningar där eleverna genom sitt deltagande kan närma sig begreppet ekosystemtjänster. Här beskrivs en undervisning där elever får lära sig att använda begreppet för att diskutera de ekologiska aspekterna på hållbar utveckling. Vilken nytta har vi av naturen? Fysik: Hitta regler Hitta regler är en samling förslag på övningar i fysik som tar sin utgångspunkt i elevernas kunskaper om kraft och rörelse. Hitta regler Kemi: Matens kemi Matens kemi är ett förslag på hur ett arbetsområde kan organiseras. Matens kemi Teknik: Tekniska lösningar i vardagen Tekniska lösningar i vardagen

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/ntundervisning/grundskoleutbildning

Related:  SkolutvecklingNo åk F-6SO

Skolforskning Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till. Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera. Först ut är Mackinseyrapporten från 2007 McKinsey & Co How the worlds best performing schools come out on top, 2007 Man har i rapporten försökt hitta gemensamma faktorer som utmärker de länders skolsystem där man når bäst resultat (“better teaching and greater learning”). NORDLAB.SE - Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, IDPP, Göteborgs universitet NORDLAB-SE är en äldre rapportserie med material som fortfarande är användbart. Den behandlar, i form av ett antal 'workshops', några aspekter av naturvetenskap. Ett genomgående drag är att de tar upp forskningsresultat angående elevers vardagsföreställningar om naturvetenskapliga företeelser. Syftet är att presentera dessa resultat och stimulera till att vidareutveckla skolans naturvetenskapliga undervisning.

Språkutveckling och BFL lyfter mina NO-lektioner Att tänka att lektionen ska fokusera på språkutveckling och innehålla inslag av bedömning för lärande har verkligen gett mig en helt ny arsenal av undervisningsmetoder. Att jag känner till genrepedagogik och Dylan Williams fem nyckelstrategier har hjälp mig att skapa lektionsaktiviteter som verkligen utmanar och utvecklar mina elever. Mina elever i åk 4 har nyligen planerat och genomfört ett odlingsförsök och det är nu dags för dem att skriva en rapport på försöket. För att få dem att förstå hur strukturen på en rapport kan se ut och vad som utmärker god kvalité genomförde vi idag följande aktiviteter: Dokumentation av undersökning elevexempel

Skoltips för lärare - naturkunskap Uppsatser, faktablad och lektionstips samlade av Na-lärare Erika R. Du hittar sidor om botanik, kroppen, djur, miljö och mycket mer på bloggen Skoltips för lärare. Materialet spänner över hela Na-ämnet. Du hittar allt från atomer, bakterier, cellen, insjöar till vinterekologi och Östersjön. Ung Ekonomi (LättLäst) Ung Ekonomi (LättLäst) Historia Ekonomi har alltid funnits. Innan man använde pengar bytte man saker med varandra istället. Det kallades byteshandel. Det första man bytte med varandra var mat.

BFL En av mina personliga favoriter når det gäller pedagogik är Dylan Wiliam. Han har många kloka insikter kring vad som fungerar (som vi borde göra mer av) och vad som inte fungerar (som vi borde göra mindre av) när det gäller elevers inlärning. En av flera saker som jag gillar är att Dylan ifrågasätter metoder som är allmänt accepterade och som de flesta ser som framgångsrika pedagogiska metoder, när de i verkligheten kan vara kontraproduktiva. En sådan metod är att eleverna räcker upp handen när läraren ställer en fråga till klassen. Den metodiken leder ofta till att de som redan kan svaret replikerar befintlig kunskap och de som inte kan svaret känner att det är ingen idé att ens försöka (d v s de får ingen träning), då eleven har alldeles för kort tid (oftast mindre än 2 sekunder) till förfogande innan läraren förväntar sig ett svar.

Skolprojekt Linné - Berättarteknik Idéhäfte 1 — Berättarteknik Hur kan torra fakta förvandlas till spännande berättelser? I häftet beskrivs en konkret metod för hur elever kan skapa berättelser med ett naturvetenskapligt innehåll genom att skriva, dramatisera och filma. Fakta och begrepp blir medveten kunskap när de fogas in i ett intresseväckande sammanhang.

Naturvetenskap och teknik Skolverket arbetar för att öka elevers och barns intresse och kunskap inom naturvetenskap och teknik. Fram till 2016 pågår Naturvetenskaps- och tekniksatsningen som erbjuder förskolor och skolor stöd för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik. Vi vänder oss till lärare och förskollärare samt till rektor, förskolechef och huvudman. Inom ramen för satsningen tas ett nytt undervisningstöd fram för flera skolformer. Vi ordnar också en konferensserie för lärare och skolledare i gymnasieskolan samt har ett nationellt nätverk med förskole- och skolutvecklare inom naturvetenskap och teknik, så kallade NT-utvecklare. Målet med NT-utvecklarnas arbete är att genom handledning och kollegialt lärande bidra till att utveckla undervisningen.

Verklighetens magi: I fokus: Dawkins om den första människan Evolutionsbiologen och författaren Richard Dawkins ger det vetenskapliga svaret på frågan "Vem var den första människan?" Svaret är att det fanns ingen första människa, i stället beskriver Dawkins åskådligt den långa gradvisa förändring som genom evolutionen har lett fram till dagens människor. Ett utdrag ur föreläsningen "Richard Dawkins om verklighetens magi." Inspelat den 5 september 2012. Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna. Hur kan du som lärare få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya sammanhang? I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala. Mina elever i årskurs 3 arbetar just nu med arbetsområdet “Material och ämnen i vår omgivning”. När jag planerade arbetsområdet tittade jag igenom texter, experiment och filmer där jag hittade/plockade ut de språkliga ord och begrepp som eleverna skulle möta och som jag ville att de skulle förstå och kunna använda. En utgångspunkt och bra hjälp när man tittar och planerar för språket/begreppen i ett ämne är Pauline Gibbons-frågor:

Sagor och myter Vill du hitta en berättarutbildning eller en festival? Vill du ha tips om tillämpat berättande? Här nedan finner du länkar.

Related: