20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv Den här veckan har jag följt elever på högstadiet under två heldagar. En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv. Jag följde eleverna enligt deras schema. Totalt deltog jag under tio lektioner under dessa två dagar, fördelat på sex lektioner ena dagen och fyra lektioner den andra dagen. Nedan följer 20 reflektioner som jag gjort under dessa två dagar Reflektion 1: Klasser kan vara väldigt olika. Det går inte som lärare att tro att man kan göra exakt lika i två olika klasser. Reflektion 2: Att sitta still hela tiden är mycket jobbigare än man tror! De flesta lektionerna jag var med på satt eleverna stilla i stort sett hela tiden.
The big 5, the big 6 och veckans förmåga | skolfröken fräken Tidigt i höstas gick jag med i facebookgruppen ”The big 5”. En tid senare, en mörk kväll i oktober hemma i soffan, tog jag mig tid att titta lite närmare på facebooksidan. Där blev jag sittande… Jag hittade många trevliga och bra exempel på hur lärare runt om i landet jobbade med förmågorna. Det var färgglada planscher och kunskapsträd, för att bara nämna några goda idéer. Håret stod på ända, hjärtat slog volter, jag var på g. Jag ville använda mig av dessa idéer, men göra min egen twist av det hela. Det blev en kunskapsraket, där alla barn i klassen skulle vara med. Eftersom klassassistenten i min klass, Birgitta, är fantastisk på att rita bad jag henne om hjälp att tillverka en raket, några planeter och en utomjording. I klassrummet började jag ett stort arbete med att förklara allt från Lgr 11, kunskapskrav, centralt innehåll till förmågor och just the big 5. Sedan hade jag ju turen att läsa om the big 6 och Lottas fantastiska jobb på Årstaskolan.
Skolan ska anpassas efter eleverna, inte tvärtom! | autismasperger Inom Stockholms stad finns drygt tusen grundskoleelever skolplacerade i särskilda undervisningsgrupper. Siffran blir ännu högre om man tar med de mindre grupper som de olika fristående skolorna erbjuder. Utav dessa elever är drygt 200 elever, fördelat på 18 grupper, placerade i det stadsövergripande S:t Örjan skolor som erbjuder olika typer av specialpedagogiska inriktningar beroende på elevernas särskilda behov. Grunden för att placeras i en sådan grupp är att vårdnadshavarna i samråd med rektorn och elevhälsan i ett åtgärdsprogram har kommit fram till att eleven har störst förutsättningar att lyckas i skolan vid en sådan skolplacering. Varför är då de särskilda undervisningsgrupperna värda att slå vakt om? 1. 2. 3. 4. 5. Jag har arbetat som lärare för elever med diagnos inom autismspektrum i såväl enskild undervisning som i särskilda undervisningsgrupper och i traditionella skolklasser.
Förmågor Efter att ha skrivit om mina förmågetrappor, som jag använt tidigare med mina elever, på Instagram var det fler som ville ta del av dem. För att få alla, hittills delade, på samma ställe har jag nu lagt dem i detta inlägg. Klicka på bilden så får du upp dem i pdf. Om du vill veta mer om hur jag startade med mina elever för sex år sedan hittar du det vi jobbat med här (Där hittar du även samma trappor som i detta inlägg men då ligger de en och en). Under en lång period när man pratat om The Big 5 och förmågorna så har det varit mycket kopplingar till djuren. Vi började väldigt snart att lägga till de värdegrundande förmågorna så de finns också med som en förmågeskylt. När jag började använda mina förmågeskyltar för över ett år sedan så hade jag faktiskt inte djuren på utan helt andra bilder som jag tyckte kunde passa till. För er som vill använda er av skyltarna med andra bilder än djuren eller de helt utan bilder finns de nu så ni kan ladda ner.
Utvecklingssamtal Det här tyckte jag var ett bra exempel på elevstyrda utvecklingssamtal i årskurs ett eller lågstadiet kanske. Något jag tänker använda och göra om så det passar mig inför utvecklingssamtalen i höst. Länk till Sara Perssons blogg: blogg-tips Hennes idé: ”Vi började med att prata om vad ett utvecklingssamtal är och varför man har det. Nästa steg var att eleverna fick skriva en egen inbjudning till utvecklingssamtalet. Efter detta var det dags att skriva dagordning för utvecklingssamtalet. När det bara var några få dagar kvar tills de första eleverna skulle ha sina samtal körde jag ett litet rollspel med en elev inför de andra där jag låtsades att vara elev och eleven min förälder. Inför själva samtalen dukar Jeanette och jag upp så många bord som behövs i klassrummet med elevens låda med arbeten, 2 dagordningar och de självbedömningar som behövs. Elever och vårdnadshavare kommer in efter hand och sätter sig och börjar. Ja, så gör vi alltså just nu.
Tio tips för en inkluderande skolstart Många barn och ungdomar är nervösa nu, inte bara pirr i magen utan kanske har de ångest inför omställningen från lov till skola. Hjälp dem att komma tillbaka genom att förbereda dem noga på vad som sker den närmaste veckan. Här är tio tips för att få elever som har en positiv inställning till skolan: 1. Att filma i skolan och berätta om olika ställen (receptionen, skåphallen, matsalen, klassrummen osv) och sedan skicka filmen till elever är ett effektivt sätt att förbereda och dämpa oro. Spela in dig själv och berätta vem du är! 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Tänk på att det förebyggande arbetet sparar massor av tid och energi både för eleverna och för dig!
Den lärande hjärnan | Fröken Ann Detta är en del i en bloggserie där jag kommer att dela med mig av anteckningar och tankar från föreläsningar under BETT-veckan i London 2015. Här läser ni mina anteckningar från Torkel Klingbergs föreläsning ”Den lärande hjärnan”. Fem tips till lärare från Torkel Klingberg: Optimera undervisning för barn med lågt arbetsminne.Identifiera barn i riskzonen tidigt – ge sedan vetenskapligt utvärderad intervention. Det är viktigt att göra detta då dålig prestation kan leda till negativa förväntningar som kan leda till dålig prestation. Det skapar dåliga cykler! Klingberg om lärandet och framtiden: Utbildning kan göra hela skillnaden.Vi har knappt börjat, så lite vet vi om vår hjärna! Barn med nedsatt arbetsminne har svårt: att komma ihåg instruktioneratt behålla koncentrationen på en uppgiftmed matte och läsförståelse Tonåringar drivs mycket av oproportionerliga belöningar oavsett risker pga mognadsprocess i hjärnan.
Moralträning Moralträningen är den kognitiva delen i ART där man diskuterar utifrån olika problemsituationer, dilemman och frågeställningar. I vissa fall har eleven inte klart för sig om hur man bör leva eller varför den gör som den gör och hur detta påverkar andra. Den unge kan ha brister i den egna moralutvecklingen som leder till att den har ett självcentrerat tankesätt. I moralträningen får ungdomarna utrymme att resonera ur ett moraliskt perspektiv tillsammans med andra elever. Man använder sig av många olika pedagogiska verktyg för att göra lektionerna så varierade som möjligt. När man arbetar med värderingar i moralträningen handlar det ofta om frågor utan självklara svar. Övningar i Moralträning.
Recension av Trello - Planera och samarbeta kring projektarbeten Användningsområden Hela idén med Trello är att planera, samarbeta och organisera. Därför passar den alldeles utmärkt för skolarbete. I alla ämnen. Oavsett om du är själv eller ska göra ett grupp- eller projektarbete i skolan kan Trello vara användbar. Trello lovar att den alltid kommer att vara gratis, men tänk på att du måste ha ett konto för att kunna använda Trello och att det är 13-årsgräns på tjänsten. Att tänka på är att du i dagsläget måste vara uppkopplad för att arbeta i appen. Den här videon visar grunderna i Trello. Appen bygger på Boards, Cards och Lists. ”Board” är samlingsnamnet för hela projektet. ”Lists” kan jämföras med statusläge på aktiviteterna. ”Att göra”, ”På gång”, ”Klar”, ”Skickat för påseende”, etc. ”Cards” brukar jag se som aktivitetskort. Funktioner Appens språk är på engelska men mycket går att ändra själv. Appen har väldigt många funktioner. Skillnader mellan webb och iPadversion Som vanligt när en app kommer i mobilversion saknas det funktioner.
Institutionen för nordiska språk - Uppsala universitet nytankeller Maya mår bättre utan läxor | Föräldrakraft När Maya, 11 år, kommer hem från skolan behöver hon återhämtning och aktivitet. Det menar hennes mamma Malin Roca Ahlgren, som precis som lärar- och författarkollegan Pernilla Alm är övertygad om att en läxfri skola skulle gynna fler barn med neuropsykiatriska diagnoser. Klockan är 14.35 torsdag eftermiddag på Kulturamas mellanstadium vid Danvikstull i Stockholm. Maya visar skolans vilrum som hon kan gå till om hon har sovit dåligt och behöver en paus under skoldagen. – ADHD innebär att man lätt blir missförstådd och kan bli irriterad på småsaker. Maya säger att hon tycker mest om ämnena bild, slöjd och teater. Efter en överenskommelse mellan hemmet och skolan har Maya inga läxor. Maya tycker att det är skönt att inte behöva bråka med sin mamma om huruvida läxorna är gjorda eller inte, och att slippa hålla reda på var skolböckerna är. Mamma Malin Roca Ahlgren, håller med. – Barn som Maya har svårt att planera, organisera, komma igång.