background preloader

Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det!

Ett inkluderande klassrum? Bara om eleverna anser det!
I en mycket läst artikel av Nilholm och Alm undersökte de båda forskarna hur lärare bar sig åt för att få nå inkludering. En klass valdes ut utifrån resultat i en pilotstudie. I pilotstudien ingick åtta klasser som hade rykte om sig att vara inkluderande. Sex strategier för inkludering Klassen som valdes ut bedömdes vara mer inkluderande än övriga sju klasser. Dessutom var elevgruppen mycket heterogen. Anpassning av instruktioner utifrån varje elevs behov. De båda lärarna betonade betydelsen av liten klasstorlek och av ett lika synsätt på undervisning och fördelning av arbetsuppgifter. Kritik mot användning av inkluderingsbegreppet Nilholm och Alm betonar vikten av att tydligt definiera vad inkludering är. En mycket heterogen elevgrupp Vid valet av klass för att undersöka inkludering var elevsammansättningen viktig. Det fanns redan tidigt i förskolan farhågor om att flera barn i gruppen inte skulle ha en chans att lyckas i skolan. Att se elevers olikheter som något positivt Referens

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik/relationer-larande/ett-inkluderande-klassrum-bara-om-eleverna-anser-det-1.220824

Related:  Inkludering/exkluderingOrganisera i klassrummetNPFLärmiljöerLärande,

”Vänta och se-filosofi” är förödande Det säger Ulla Ek, professor i specialpedagogik när hon beskriver sin forskning och det forskningsområde som hon för närvarande ser som viktigast. Det handlar om dem som inte klarar kraven i dagens skola, en växande och ofta osynlig grupp i samhället. Ulla betonar också att mycket av den kunskap som har vi nu har fått fram kan tillämpas direkt av lärare ute i skolan. Lägereld och vattenhål:ett sätt att organisera lektioner med inkludering som förhållningssätt I läroplanen står det att läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Ordvalet är noga avvägt: organisera och genomföra arbetet. Ändå pratar vi fortfarande om att planera lektioner, sällan hör jag att lärare säger “nu ska jag ta och organisera arbetet inför veckan!” Vad är det för skillnad kanske du tänker, det är väl inte hela världen vad man kallar det? Som språknörd tänker jag att orden är viktiga. Det spelar roll om jag kallar det planering eller organisering.

London-skolan som gick från botten till toppen Med vitnande knogar och skrivstil skriver han sitt namn. Omar. Han är fyra år. Att förändra matematikundervisningen Just nu håller man på förändrar matematikundervisningen på en grundskola i Sverige som jag har insyn i. Bakgrunden är att många elever inte får med sig tillräckliga kunskaper i matematik och det syns på resultaten de nationella proven i år 9. På de nationella proven är det många elever som inte når samma resultat som det betyg de har i matematik (på riksnivå är det drygt 30% av eleverna i år 9 i Sverige som har ett högre betyg i matematik än det betyg de får på de nationella proven; målet är inte att resultaten ska vara identiska, men 30% är väldigt många elever). Målet är förstås att eleverna ska ha med sig de kunskaper de behöver när de går ut år 9 (vilket borde visa sig i deras resultat på de nationella proven) för att de ska klara gymnasiematematiken. Utdrag ur Skolverkets ”Redovisning av uppdrag om avvikelser mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9” (man har tittat på betyg och resultat på nationella prov år 2013):

Fokus på punkt och stor bokstav i Learning Study En grupp pedagoger på Mellanhedsskolan och Dammfriskolan har gått på djupet i hur man bäst förklarar för elever när man ska sätta punkt och stor bokstav i löpande text. Under en utbildning i Learning Study har de förjupat sig i detta lärandeobjekt. - Vi har alltid upplevt det som svårt att undervisa i detta moment. Vi har alla haft olika knep att försöka förklara för barnen, t.ex. “När man har berättat klart.” eller “När det är kort andningspaus i läsandet.” Begränsad bild av inkludering i litteratur om särskilt stöd Det kommer allt fler böcker som ger råd och riktlinjer för hur lärare ska kunna undervisa inkluderande. I en undersökning av den brittiska forskaren Kristine Black-Hawkins analyseras innehållet i sådana böcker. En mindre del av litteraturen handlar om inkludering

Att förbereda för lektionen i klassrummet Då jag förbereder mina möten med elever, lärarkandidater eller lärare jag håller seminarier för brukar jag göra en klassrumspromenad. Då gör jag detta: ställer i ordning bord och stolar så att de håller en linje, håller ihop, ställer in stolar, tar ned stolar från bord, gör linjerna vilsamma. Det betyder att borden sitter ihop och inga glipor finns. Det gör rummet vilsammare.plockar bort skräp om detta finns.

Intresset för att använda applikationer och pekplatta som stöd i lärandet växer Alla elever har rätt till en optimal lärsituation utifrån sina egna förutsättningar och digitala verktyg ger stora möjligheter. Mycket tyder på att användningen av digitala verktyg i skolan fortsätter att växa och efterfrågas. Elevernas individuella behov en utmaning På Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, är alternativa lärverktyg ett prioriterat område. Just nu pågår ett spännande projekt på SPSMs läromedelsavdelning där man inventerar vilka tekniska möjligheter som finns att använda applikationer för olika målgrupper. Målsättningen med projektet är att skapa förutsättningar för hur vi kan göra våra läromedel tillgängliga för fler.

Miniwhiteboards aktiverar eleverna Det var när so- och svenskläraren Mikael Sjöström, Negline skola i Nacka, såg Lilla Aktuellt tillsammans med sin klass, som han upptäckte en typ av undervisning där eleverna har varsin whiteboard under lektionerna. – Det såg väldigt intressant ut eftersom det gjorde eleverna aktiva, säger han och tillägger: – Det krävs på ett eller annat sätt tankeverksamhet och handlande för att lärande ska komma till skott. Men man vet aldrig riktigt vad som försiggår i elevernas huvuden. Men på det här sättet ser man just det. Mikael Sjöström köpte in whiteboards i a4-format som hans elever fick börja använda. Elev på min egen lektion Enligt Hatties ”Visible learning” är det få saker man kan göra som lärare som ger större positiv effekt på elevernas skolprestationer än att videofilma sin egen undervisning i syfte att hitta områden att förbättra. Jag har varit inne på det här spåret ett tag, bland annat genom att utsätta mig för observation (även om Robert Coes artikel om klassrumsobservation gjort mig en smula konfunderad, vilket jag skriver om här), men just videofilmande har jag av någon anledning skjutit framför mig. Ända tills förra veckan. Efter att ha förklarat för eleverna varför jag ville filma lektionen var det bara att ta ett djupt andetag, placera paddan längst bak i klassrummet och kasta sig upp på hästen! Bortsett från att några elever ställde sig upp på stolen, tittade in i paddan och räckte ut tungan, var det en ganska vanlig lektion, vilket också var syftet.

Exkludering – den mest naturliga åtgärden enligt media, fackförbund och många lärare Jan31 Jag är förbannad. Ännu en artikel om dessa bråkiga barn som bara förstör. I Svenska dagbladet idag kan vi läsa om hur neddragningar när det gäller särskilt stöd orsakar arbetsmiljöproblem. Facket är upprörda, föräldrar är upprörda och lärare är upprörda. Ska det vara så här? Medkänsla i ledarskapet lönar sig – mer än du tror Det är lönsamt att vara snäll som chef. Både väl­befinnandet och effektiviteten ökar. Det menar forskaren Daniel E Martin, professor på Stanfords center för altruism och medkänsla, och som just nu reser världen över och föreläser om ”compassion leadership”. Det är en ständig stress att flyga för Ryanair och det finns en skrämselkultur inom bolaget.

Så kan fler inbegripas i skolan PRESSMEDDELANDE: Mer fokus på lärmiljöer i stället för att skylla på elevers brister. Större förståelse mellan elever med olika förutsättningar. Mer strukturerad undervisning. Mer samarbete lärare emellan. Det är några resultat av ett omfattande forsknings- och utvecklingsprojekt kring hur man ska få alla elever att utvecklas i skolan.

Filmning och sambedömning synliggör förmågor Artikel nr 12 2014: På spaning efter elevers förmågor Therese Kaindl och Helena Simonsson arbetar på Ribbaskolan i Jönköpings kommun. Elevers förmågor blir synligare genom videofilmning och sambedömning över ämnesgränser. – Vi upptäckte förmågor hos elever som vi kanske inte hade förväntat oss, säger Helena Simonsson på Ribbaskolan i Gränna. Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel? – Vi har båda ett stort intresse av sambedömning och samverkan mellan ämnesgränser, något också krävs av Lgr 11.

Related: