background preloader

Nordiska språk

Nordiska språk
Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Lgr 11 s.230 Vi har jobbat med nordiska språk i samband med att vi har jobbat med Norden i geografi. Det är väldigt roligt att jobba med det kunskapskravet tycker jag. Nu finns det så många sidor på nätet man kan ta hjälp av och få stöttning och inspiration av. Vi började med ”språkträdet” och tittat på hur språken hänger samman. Vi lyssnade på olika språk, jämförde ord och letade likheter och skillnader. Minoritetsspråk De språk som är nationella minoritetsspråk i Sverige är finska, meänkieli, samiska, jiddissch, och romani. På språkrådets sida, som texten ovan kommer ifrån, kan man läsa mer om språken. Nordiska språk Kolla, jämför och lyssna på de nordiska språken genom att klicka på länken. 1. 3. 4. 5.

https://thereselinner.wordpress.com/2015/11/22/nordiska-sprak/

Related:  Svenska

Språkstöttning med stödmallar Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum. Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor. Skrivmallar För skrivandet kan det vara bra med skrivmallar. Jag brukar göra dem till en skrivuppgift om jag har elever som behöver stöd och de är helt valfria att använda.

Undervisning om att (be)döma rättvist - Nicklas Mörk I fredags deltog jag på en lektion där min kollega undervisade parallellklassen (åk 5). Lektionens syfte var att belysa hur lätt det kan vara att snabbt döma någon när man bara lyssnar till sina aktuella känslor och hur svårt det i vissa situationer eller vid motgångar att ta ett steg tillbaka, göra en rationell medveten bedömning av situationen och ta ett bra eller rättvist beslut. Detta var något klassen behövde undervisning i vid tillfället då det hade skett flera incidenter där snabba beslut framkallat tårar hos både lärare och elever.

Här är 20 största språken i Sverige Arabiska håller på att gå om finska som näst största språk i Sverige. Persiska, polska och somaliska är andra språk som ökar snabbt. Det är några av de viktigaste trenderna bland de språk som talas i landet. För sju år sedan utkom lingvisten Mikael Parkvalls Sveriges språk – vem talar vad och var? Nya undervisningsgrepp Det riktigt studsar och spritter i hjärnan när jag pysslar med mina ”nya undervisningsgrepp”! Ni undrar säkert vad det kan vara för något nytt grepp? Jaa, nytt och nytt? Vad är nytt under solen 2015? Inget revolutionerande, utan sådant som man tänker att: ”det där ska jag pröva!”

Färöiska - Skolbok Precis som Island koloniserades Färöarna under 800-talet e.kr. Det var främst sjömän från Västnorge som bosatte sig på den karga ögruppen och det språk dessa nybyggare talade är fortfarande likt det språk man talar på Färöarna i nutid. Färöiskan är så likt isländskan att en färöing och en islänning förstår varandra på samma sätt som en svensk och en dansk gör. Den största skillnaden mellan de två språken är att färöiskan innehåller mer danska inslag eftersom Färöarna tillhör Danmark och har gjort det sedan 1300-talet. Öjaby skolbibliotek - Boksamtal För att samtala om böcker med eleverna krävs oftast en hel del förberedelse. Givetvis fungerar även de spontana samtalen men ibland vill man ha frågor att utgå ifrån och förslag på arbetssätt och uppgifter kring boken. Här finns länkar till förlag som har egna lärarhandledningar till sina böcker, lärarhandledningar gjorda av pedagoger och bibliotekarier som jag har hittat via nätet, samt det material jag som skolbibliotekarie själv har arbetat fram. Generella frågor för samtalsledaren. Uppdelat med en sida per samtalsinriktning: huvudperson och andra karaktärer, miljö och problem samt sammanfattning.Chambersfrågor på lappar som eleverna får dra när boken är färdigläst och svara på. Observera att detta är ett .docx-dokument och därför automatiskt sparas ner på din dator när du klickar på länken.

Ställ en fråga och välj en mening För att eleverna ska ges utrymme att tänka fritt brukar jag lägga in två enkla övningar som är snarlika varandra. Att ”tänka fritt” kan för en del elever vara svårt och ofta blir det inga tankar alls. Upplägget nedan ger det stöd som eleverna behöver utan att för den skull begränsa. Tillvägagångssättet är detsamma för båda aktiviteterna. Jag brukar alltid inleda med att visa hur jag gör genom att lyfta några exempel ur förgående kapitel. Jag skriver upp en mening på tavlan och berättar för eleverna hur jag tänker, vidare hur jag formulerar frågeställningar och gör kopplingar till min egen erfarenhet och omvärlden.

Tema Norden Varmt välkomna tillbaka till en ny spännande termin! Nu ska vi sätta igång med ett temaarbete som heter Norden. I det temat är det tänkt att ni alla ska få möjlighet att lära er mer om Norden. Det är ett tema som innehåller svenska, religion och geografi. I arbetsområdet ”Norden” ska du få möjlighet att utveckla

Undervisning i nordiska språk Grannspråk: övningar i danska och norska Alla övningar lämpar sig att arbeta med inom svenskämnet. Flera av dem passar också bra till ämnesintegrerade arbetspass. Många av övningarna kan genomföras under en lektion på 60 minuter. Materialet är för grundskole- och gymnasieutbildningen. Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Jag tänkte ge er lite svar på frågorna ovan men först visa på vad som står i läroplanstexten som också utgör ett stöd för vad vi måste konkretisera.

Related: