Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Grunderna i svenska språket Svenska Datatermgruppen 100 Nord | Nordspråk 100 nord – er en hel verden med små dokumentariske lydfortællinger, lydscener og reportager fortalt af 100 stemmer i alderen 1- 100 år rundt omkring i Danmark, Sverige og Norge. Du kan klikke dig igennem de 100 stemmer og høre og læse små, spændende beretninger fra 100 år i Norden fortalt af børn, unge, voksne, gamle og meget gamle…… Alle bidrager til en spændende og anderledes historieskrivning. Og samtidig lærer du at lytte til et andet sprog, at læse et andet sprog og forstå et andet nordisk lands kultur. Der ligger udskrift af alle stemmer mellem 1-100 år. 100 Nord kan bruges både i folkeskolen og på gymnasiet i Danmark, Norge og Sverige. De hundrede stemmer er optaget og redigeret af tre nordiske dokumentarister: Anna Elisabeth Jessen fra Danmark, Sara Lundin fra Sverige og Ragna Nordenborg fra Norge. Optagelserne er redigeret og klippet meget stramt og skarpt ned til cirka to minutter. Projektet er støttet af Nordplus 1 år.
Ett halvt ark papper Språktidningen | Tidningen i en ordklass för sig Wikipedia:Skrivregler Svenskspråkiga Wikipedia följer etablerade svenska skrivregler, det vill säga konventioner för sådant som stavning, grammatik, versalisering, avstavning, särskrivning, förkortningar och skiljetecken. Skrivreglerna bör följas om det inte finns goda skäl att göra annorlunda. I de fall då konventioner saknas måste skribenten lita på sitt eget omdöme och välja det skrivsätt som passar bäst i sammanhanget. Vid tvister gäller det som vanligt att diskutera och anföra goda argument. Etablerade skrivregler[redigera | redigera wikitext] Följande skrivregler har etablerats som standard på svenskspråkiga Wikipedia enligt konsensusmetoden och bör i regel följas, eller annars tas upp till diskussion på diskussionssidan. Fetstil används i detta avsnitt för rekommenderade skrivsätt. Förkortningar och meningsbyggnad[redigera | redigera wikitext] Tryckta uppslagsverk har begränsat utrymme, och därför finns många förkortningar i artikeltexterna. Se vidare Stor eller liten bokstav[redigera | redigera wikitext]
Terminologicentrum Språk - så mycket mer än ord: Att tänja på skriftspråkets gränser I Finland försökte språkvårdare lansera ordet "tjätti" som alternativ till det allt för engelska chatt, men försöket misslyckades och folk skrattade åt tilltaget. Det säger Riitta Korhonen, specialforskare vid Forskningscentralen för de inhemska språken i Helsingfors, som efterlyser mer tolerans mot variation i språket. Finska är ett ungt skriftspråk och det var först i mitten av 1800-talet som man kom överens om vilka skrivregler som skulle gälla. Efter det har det funnits stor försiktighet när det gäller att utveckla språket, och språkvårdare har många gånger genom historien blivit språkpoliser. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.
Filmens struktur En filmberättelse kan struktureras och berättas på en mängd olika sätt, men alla berättelser utgår från två olika berättarformer. Dramat är onekligen den störta berättarformen som vi främst känner till från det stora landet i väst (nej, inte Norge). Den episka berättelsen är en berättarstruktur som skiljer sig kraftigt från dramat och är mest utbredd bland européer. Olika berättarformer Dramats berättarform har ingenting med genrén drama att göra, utan kan till exempel vara en vanlig action-film eller en komedi. I den episka berättarformen är det inte frågan om någon huvudkonflikt, utan här är det istället en person som berättar fram handlingen från sin syn på livet. Utan tvekan skulle jag nog säga att ungefär 90 % av alla filmer som görs - och gjorts - är gjorda med dramat som berättarform. Linjärt och icke-linjärt berättande Filmer kan också ha en linjär eller en icke-linjär uppbyggnad. Dramats regler Inom dramat finns två gyllene regler för berättandet. Dramats struktur Anslag Fördjupning
TT-språket Språkvård och språkfrågor Till nytta för alla som skriver TT-språket är en samling skrivregler till hjälp för alla som skriver. Reglerna är utformade för TT:s egna medarbetare, men de följs i stor utsträckning inom press, radio, tv och nyhetssajter på internet. TT-språket får användas fritt. Det får citeras med angivande av källan. Mediespråksgruppen är en samarbetsgrupp för språkvårdare inom press, radio och tv. Synpunkter? om nyhetsspråket kan du gärna skicka till ttspraket@tt.se. Aktuellt Ska massmedier använda ordet hen?
Enkla språkregler Varför är språket så viktigt? Borde inte innehållet vara det som är mest väsentligt? Javisst, men språket är också det verktyg vi har för att föra vidare innehållet till någon annan (i detta fall läsaren). Klicka på länkarna för att få tips om hur du undviker klassiska språkfällor! TalspråkPersonliga pronomenDe och demVar och vartVisa på att...Detta för att...SärskrivningarBara och endastData, dator och datanSubjekt och predikat (ofullständiga meningar)Interpunktion (skiljetecken)Inkonsekvens och förkortningarDecimaltecken i svenska och engelska Efter hand kommer fler språktips att tillkomma här... håll utkik! Talspråk Språket är dynamiskt och förändras med tiden. Skilj på talspråk och formellt språk. I formella sammanhang, t.ex. i brev till myndigheter eller vetenskapliga texter, råder helt andra förutsättningar. Det finns dock undantag till denna regel och det är när vi i formella sammanhang ordagrant vill förmedla något som sagts. Sidans topp... Personliga pronomen Exempel Lösning "t.ex."
Stand Still. Stay Silent - webcomic, page 195 Page 19513 October. 2014 Who here likes languages? I do! A lot! Let me know if anything is misspelled or downright incorrect, guys! Ah, almost forgot: the next stretch goal was reached! Skola Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Litteraturskolan har en avdelning för prosa där exemplen är hämtade från Selma Lagerlöf, och en avdelning för lyrik där vi väljer bland många författare. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år. Ur Litteraturbankens rika lyrikskatt har vi gjort ett urval på cirka hundra dikter, som vi tror kan tilltala unga läsare i dag. Ta dig fram med hjälp av menyn till vänster. Läshandledningarna (för PROSA, för LYRIK) är avsedda som resurser för lärare.