background preloader

Läslogg, loggbok, lärarjournal, kunskapsjournal, dialoglogg och demokratilogg

Läslogg, loggbok, lärarjournal, kunskapsjournal, dialoglogg och demokratilogg
För den som vill fördjupa sig mer i läsloggar så kan jag rekommendera Gunilla Molloys artikel som du hittar i Läslyftets Läs- och skrivportal. Artikeln heter Läsloggen – ett tankeredskap. Här får du en dos teori och en dos praktiska exempel. Artikeln redogör för tidigare forskning för att sätta in läsloggarna i teoretiskt sammanhang. Den gemensamma grunden är idén om att tanke- och språkutveckling är två ömsesidigt beroende parallella processer; något som härrör från Vygotskij. En annan utgångspunkt är att kunskap skapas genom samarbete i en kontext. För att bättre förstå hur det kan komma sig att olika läsare av samma text kan tolka och förstå texten på olika sätt presenterar Molloy också receptionsteorin. Molloy lyfter bland annat Rosenblatts två läsarstrategier. Molloy understryker läsloggarnas betydelse som metodiska redskap. Molloy ger oss ett antal olika exempel på olika läsloggstyper. Här kommer några exempel från artikeln. Referenser: Gunilla Molloy (2014).

http://pedagogstockholmblogg.se/tourahagnesten/2014/12/14/laslogg-loggbok-lararjournal-kunskapsjournal-dialoglogg-och-demokratilogg/

Related:  läsförståelseÄmnesövergripande tips

Vägledd läsning – jag provar mig fram Parallellt med att jag provar cirkelmodellen för första gången den här terminen, undersöker jag och testar mig fram med den undervisningsform som kallas vägledd läsning. Jag har ända sedan jag såg Anne-Marie Körling (filmen går tyvärr inte att få tag på på nätet) ha vägledd läsning med en grupp elever, varit nyfiken på att prova detta arbetssätt. Och eftersom mina 3:or och 4:or inte har slöjd tillsammans detta läsår, har jag fått en en möjlighet att arbeta med varje grupp var för sig, en gång i veckan i ca 80 minuter. I boken ”Kiwimetoden” skriver Anne-Marie Körling om vägledd läsning. Hon skriver bland annat: ”Det som utmärker denna undervisningsform är det lilla undervisningssammanhanget med ett fåtal elever.” (2006:268) Och det är det som är själva poängen med vägledd läsning – eleverna får närheten till läraren samtidigt som de lär av och med varandra. Vägledd läsning är själva hjärtat i ett väl avvägt läs- och skrivprogram.

Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Lässtrategier - exempel från klassrummet! Det var svårt att komma igång med arbetet som förstelärare i augusti, tyckte jag. Samtidigt som jag kände det var skönt att äntligen kunna lägga tid på att fundera över de bästa vägarna för utvecklingsarbetet, ville jag också att det skulle synas att jag gjorde något. Var jag en lönsam liten förstelärare, liksom?

Att introducera en texttyp med hjälp av lässtrategier Idag hade jag en lektion i Svenska 2 med min samhällstvåa där vi hade de sista fyrtio minuterna på slutet till att komma igång med vårt nästa område, nämligen att skriva debattartikel. Eleverna hade tidigare på lektionen lyssnat på varandras utredande tal så jag ville göra något kreativt där de fick engagera sig och samtidigt använda och fördjupa sina lässtrategier. Upplägget blev väldigt lyckat så jag delar med mig av det i detta inlägg! Jag nämnde inte för klassen att vi skulle fördjupa oss i debattartikeln som genre utan skrev ut och delade ut (ja, ibland är det skönt med papper trots att vi är en 1-1-skola) debattartikeln ”Hjälp unga att hantera sina uppkopplade liv” och la på deras bänkar under rasten. När de kom tillbaka in klassrummet blev de indelade i par och så fick de i uppgift att komma fram till följande: ”Vad är det här för texttyp och hur vet vi det?”.

Undervisning i svenska och psykologi på gymnasiet: Lässtrategier i kursen Svenska 2 De elever jag undervisar i Svenska 2 har i ettan på olika sätt och i olika situationer bekantat sig med de olika lässtrategierna. Trots detta tycker jag inte att eleverna behärskar dem självständigt i alla sammanhang, och i takt med att texterna blir svårare behövs också mer stöttning och modellering. Att eleverna i dessa klasser håller på att ta ett stort kliv framåt i sin läsutveckling var något som jag skrev om i förra inlägget. Vi har dels arbetat med svårare faktatext i Svenska 2, dels läst antingen Candide av Voltaire eller Dvärgen av Pär Lagerkvist. itslearning steg 1-3 Övergripande syfte med satsningen på en lärplattform är att förenkla informationsflöde och kommunikation som rör den pedagogiska verksamheten. Pedagogisk vision gällande itslearning inför januari 2016 All pedagogisk personal på Örebro kommuns gymnasieskolor ska: arbeta med formativ bedömning för lärande och endast använda summativa omdömen vid avstämning inför utvecklingssamtal och vid betygssättning vid kursens slut (Np är ett undantag)tydliggöra och kommunicera syftesmål och kunskapskrav med elevenmedvetet arbeta med att eleven tar ansvar för sitt eget lärandeanvända en primär informations- och kommunikationskanal för elever och lärare Funktioner som all personal ska ha kunskap om i itslearning i januari 2016:

Lektioner med stationer och gemensam lärarledd läsning Skönlitteraturen och samhället Som jag har skrivit om i tidigare inlägg så läser en av mina klasser i årskurs två på samhällsprogrammet just nu Thérèse Raquin eller Den unge Werthers lidanden. Nu har vi kommit ganska långt i romanerna och som avslutande uppgifter ska eleverna längre fram dels delta i ett boksamtal, dels hålla ett försvarstal (”En författares försvar”) där de ikläder sig rollen av författaren och skriver och framför ett tal där de försvarar sitt verk och sitt syfte inför en kritisk samtida publik. Inför uppgifterna är det inte bara viktigt att eleverna läser romanen utan också förstår romanens plats i litteraturhistorien.

Synliggör lärandet vid filmvisning med Zaption presenter Synliggöra lärande när ni ser film tilsammans. Att snabbt kunna stämma av om eleverna hänger med, att låta eleverna diskutera i grupp och sen smidigt låta dem ta del av varandras tankar eller att låta eleverna digitalt markera med hjälp av en padda/mobile när de har en fråga, varje gång de hör en viss verbform eller vad nu läraren har bett dem att uppmärksamma i filmen, allt detta är möjligt med Zaption presenter. I Zaption kan du lägga in text och frågor i en film och dela den med eleverna.

Related: