background preloader

Dylan Wiliam ger dig nycklar som öppnar elevernas resurser i klassrummet

Dylan Wiliam ger dig nycklar som öppnar elevernas resurser i klassrummet

http://horisonten.io/2015/10/dylan-wiliam-ger-dig-nycklar-som-oppnar-elevernas-resurser-i-klassrummet/

Related:  kollegialt o språkutvecklande arbetssättSkolutvecklingPedagogikBFLSkolsajter

Språkutvecklande undervisning på gymnasiet “Att tillägna sig ämneskunskaper förutsätter tillgång till ett specifikt fackspråk och varje nytt ämne har ett karakteristiskt språk. Lärarna ska ställa språkutveckling lika mycket som ämneskunskaper i centrum eftersom en språkinriktad undervisning gynnar alla och inte bara vissa elever menar forskare. Varje skola bör därför hitta sätt att följa upp elevernas språkutveckling, skapa strategier för språkstöd samt presentera en plan för lärarnas kompetensutveckling inom språk- och begreppsutveckling.” Ja, ovanstående kan vi läsa i Skolverkets text “Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling” (2013-05-17). Det är med andra ord tydligt att alla lärare har ett ansvar att stötta elevernas språkutveckling, även i de högre årskurserna.

Fler elever obehöriga till gymnasieskolan – Vi ser att skolresultaten dras isär. Fler får höga betyg samtidigt som fler misslyckas. Antalet elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan ökade med 1300 jämfört med förra året. Det är en allvarlig utveckling, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. "Höga förväntningar är inte ett trollspö" - Per Kornhall Ett mail från en bekant som arbetar i en kommun fick mig att aktualisera frågan om förväntningar. Förväntningar är något som enligt till exempel Skolinspektionen och SKL är en viktig faktor för att förbättra undervisningen. Det låter ju underbart. Om vi bara har ett annat förhållningssätt så få vi en bättre skola. Då behöver vi ingen kompetensutveckling, inga nya kunskaper eller metoder – och sådant kostar pengar. Men är det sant?

Konkret feedback fungerar bäst Alva Appelgren har disputerat på en avhandling i kognitiv neurovetenskap där hon bland annat lät elever på mellanstadiet träna sitt arbetsminne i olika övningar. Det var 20 övningstillfällen om ungefär en timma och hon tittade på vad som gjorde att de orkade sig igenom den långa träningen. Eller inte. – Ungefär hälften hoppade av och vi ville veta varför vissa avbröt och medan andra slutförde uppgiften, säger Alva Appelgren. Inför testera fick eleverna svara på frågor som handlade om hur de såg på intelligens. Inre-yttre cirkel: Matematik – Kooperativt Lärande Denna vecka har vi övat på och repeterat den digitala klockan. Den är fortfarande lite lurig men fler och fler av eleverna förstår allt mer. Vi började i veckan med att använda oss av Concept Cartoons i helklass för att repetera kunskaperna. Senare i veckan valde jag att använda strukturen Inre-yttre cirkel med den digitala klockan. Eleverna i den inre cirkel fick varsin liten klocka. Eleverna i den yttre cirkeln fick varsitt kort med en tidsangivelse, till exempel 01:15, 22:45, 08:30.

Learning studies och lesson studies Learning studies kan kortfattat beskrivas att lärarna (förslagsvis i ett lärarlag) inledningsvis kommer överens om ett lärandeobjekt. Det vill säga något eleverna ska kunna eller som lärargruppen vill att eleverna ska kunna relaterat till kursplanemålen. Ett sådant lärandeobjekt kan vara att behärska procent eller att förstå =tecknets betydelse. Därefter görs förtester på elever för att bedöma kunskapsnivån. Efter detta sätter sig lärarna tillsammans och diskuterar hur de kan angripa detta undervisningsinnehåll. Elevinflytande Elever har rätt till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Elevinflytande främjar elevernas förmåga att ta eget ansvar och ökar lusten att lära. Det stärker även relationen mellan lärare och elever och leder till en större acceptans för de beslut som fattas. Genom elevinflytande lär sig eleverna på ett konkret sätt hur demokratiskt beslutsfattande fungerar.

När kunskap blev ett krav Detta begrepp, som fogar samman kunskap med krav, dök först upp i förarbetet till Lgr11. Tidigare (i Lgr 80) hade det som eleverna förväntades lära sig helt enkelt uttryckts som ”mål” eller, i samband med att resultattanken introducerades i Lpo 94, som ”mål att uppnå” respektive ”mål att sträva mot”. I Lgr11 tas ytterligare ett steg. Kunskap är inte längre ett mål för eleverna att nå, utan ett krav att uppfylla. Vi har därmed rört oss långt ifrån den klassiska bildningens kunskapsbegrepp – det som Donald Broady i en bilaga till betänkandet Skola för bildning (SOU 1992:94) beskriver som ”att åstadkomma något inte på förhand föreskrivet”. Men vi har också rört oss långt ifrån den kunskapsdiskussion som faktiskt ligger till grund för Lgr11, och som presenteras i läroplanens första kapitel.

Related: