background preloader

Förmågor

Förmågor
Under en lång period när man pratat om The Big 5 och förmågorna så har det varit mycket kopplingar till djuren. Även jag tyckte att det var bra för mina yngre elever att koppla förmågorna med djuren för att de skulle få något att hänga upp det på. Dessa skyltar ligger under The Big 5 och förmågorna uppe i menyn. Det har dock varit en del förvirring runt det då flera olika parat ihop förmåga och djur på olika sätt. Vi började väldigt snart att lägga till de värdegrundande förmågorna så de finns också med som en förmågeskylt. Det är inga förmågor som vi bedömer utan de finns hela tiden med i vårt tänk och i våra diskussioner i klassen. När jag började använda mina förmågeskyltar för över ett år sedan så hade jag faktiskt inte djuren på utan helt andra bilder som jag tyckte kunde passa till. För er som vill använda er av skyltarna med andra bilder än djuren eller de helt utan bilder finns de nu så ni kan ladda ner. Här är en film om hur jag använder The Big 5.

BFL i undervisning – en metodöversikt BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. Många av teknikerna fungerar genom att ge eleverna möjlighet till reflektion och genom att aktivera dem. Andra tekniker syftar främst till att ge läraren återkoppling på vad eleverna får ut av undervisningen eller att signalera till läraren när eleverna inte förstår det som undervisningen handlar om. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Tillbaka upp

Komparativ ämnesdidaktik 2013/2014 - Uppsala universitet HT13 vecka 46-03 Blandad tid 50% * Sista ansökningsdatum: 2013-04-15 Anmälningskod: UU-23114 Anmälan Undervisningsspråk: Svenska Studieort: Uppsala Urval: Akademiska poäng Behörighet: Examen på grundnivå om minst 180 hp Avgifter: För dig som inte har medborgarskap i EU, EES-länderna eller Schweiz krävs anmälnings- och studieavgifter. Anmälnings- och studieavgifter krävs för sökande som inte har medborgarskap i EU, EES-länderna eller Schweiz. Anmärkning: Studerande på Masterprogram i pedagogiskt ledarskap och Masterprogram i utbildningsvetenskap har förtur till platserna, därför kan antalet platser vara begränsat.Kursen ges sen eftermiddag, kväll * Ges i mån av resurser, kontakta institutionen. Kursen Komparativ ämnesdidaktik syftar till att ge fördjupade kunskaper inom didaktikens kunskapsområden och forskningstraditioner, med särskilt fokus på området komparativ didaktik.

förmågor Fem förmågor i fokus Enligt läroplanen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera och argumentera, reflektera och jämföra. I Lgr 11 finns det 71 övergripande mål. Göran Svanelid, universitetslektor och före detta lärarutbildare, ville hjälpa lärare att fokusera på det som är viktigt. När han gick igenom grundskolans kursplaner fann han att de övergripande målen gick att föra samman till fem – the big five. – Det är de här förmågorna som ska utvecklas under lektionstiden och sedan bedömas. SO-läraren Ida Sohlberg blev såld när hon mötte konceptet. – Vi har gått igenom konceptet på föräldramöten, har med det i blanketten som elever och föräldrar skriver inför utvecklingssamtalet och när vi skriver IUP följer de fem förmågorna med som en röd tråd i alla ämnen. Ida Sohlberg inleder varje lektion med att redovisa vilka förmågor de ska arbeta med. – Oftast får jag in åtminstone fyra förmågor. – Jag vet att jag ligger nära både kunskapskraven och kursplanernas centrala innehåll.

elevexempel tydliggör kvalitet | frokenlundgren Hur får man eleverna att förstå vad som är kvalitet i t ex ett arbete, ett svar på en fråga, en lösning, en viss texttyp eller en förmåga och hur får man dem att förstå progressionen i kunskapskraven…? Hur får man dem att se vad som är nästa steg i deras egen utveckling och hur de kan utveckla en viss förmåga? Ett svar på de frågorna är att arbeta med elevexempel. Alltså med texter, bilder, inspelningar som är elevnära, konkreta och autentiska. Lite då och då har vi sådana lektioner i klassrummet då vi fokuserar på vad som är kriterier för framgång, vad som är kvalitet och hur man kan identifiera kvalitet. Den här veckan har vi haft en sådan lektion och målet för lektionen var att tydliggöra för eleverna att man kan svara på frågor på olika sätt och att svaren kan vara olika bra beroende på hur man har svarat och hur väl svaret matchar frågan. Uppgiften var att eleverna skulle bedöma tre svar till en fråga utifrån EPA-metoden. Sedan var det dags att lyfta upp diskussionen i helklass.

Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Samtalsmönstret i ditt klassrum ska präglas av dialog. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Punkt 1 och 2 handlar om att hitta elevernas vardagsföreställningar och vardagsbegrepp för fenomenet/processen som texten berör. Fr. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna

arbetsgladje.blogg.se - Koordinatsystem och lägesmått, åk 6 Inledning När vi startar vårterminen, skall vi på våra lektioner "Matte tillsammans", börja arbeta med Koordinatsystem och lägesmått. Några av er har börjat "känna" lite på området redan men det är ju bara bra. I arbetet kommer ni att få lära er innebörden av en hel del nya begrepp som x-axel, y-axel, koordinat, kvadrant och origo. Ni kommer få lära er att avläsa och skriva koordinater samt rita och sätta ut punkter i koordinatsystem. Ni kommer också få lära er om rörelse i ett koordinatsystem och punkter på en linje. Vi kommer att arbeta med proportionella samband vilket inleds med att skapa förståelse för begreppet proportionalitet. Som avslutning på hela området skall ni lära er att bestämma de tre olika lägesmåtten typvärde, medianvärde och medelvärde. Bloggen som lärresurs Nedan kommer jag att lägga in genomgångar och förklaringar som följer det arbete som vi ska göra i klassrummet. Begreppsförklaring x-axel - den vågräta axeln i ett koordinatsystem. Lägesmått (s.107 i ma-boken). Källor:

The Big 5 material | Fröken Ann Vill du arbete med TB5? Här kommer lite material som jag skapat och som du kan ta del av om du vill: procedurformagaPlanschV4 begreppsligformagaPlanschV4 kommunikativPlanschV4 MetakognitivPlanschV4 analysformagaPlanschV4 Planscherna nedan är designade med utgångspunkt i en plansch som Pedagogiska Magasinet gjorde. TheBig5PlanschPMv2 Bilderna ovan finns i detta dokument: TheBig5DjurenKonturerMtext TheBig5DjurenKonturer Bilder på djuren, som jag själv fotograferat och som ni får använda och sprida i enlighet med licensieringen nedan: TheBig5Djuren TheBig5DjurenEnskilda Planeringsstöd med kunskapskraven för 1-3 samt TB5-förmågorna: PlaneringsstodVt2013 (Kunskapskraven i dessa dokument är skapade med bas i infometors kunskapskrav på förenklad svenska, i deras magasin HEJA, med vissa förändringar som jag tillsammans med några kollegor gjort.) Alla verk på denna sida, som det står att jag har skapat, går under denna licensiering:

Elev: Lärarna bryr sig verkligen Rönnenskolan i Malmö har brytdag. Det betyder att det vanliga schemat bryts för en dag och eleverna jobbar med det ämne som de tycker att de behöver. Någon hänger lite för länge i korridoren, men fångas genast upp av en lärare. – Du ska till svenskan, eller hur? Jag följer dig dit. Ett leende och ett milt tag om nacken. Rim Jabboul i nian sliter med sitt NO-arbete, precis som flera av hennes klasskompisar. Rönnenskolan är bra, tycker hon. – När man behöver hjälp här så bryr de sig. Det är mer ordning och studiero på Rönnenskolan än vad det verkar vara i kompisars skolor eller skolor som de gått i tidigare, tycker gruppen vi pratar med. Det är dock inte enbart för att de är godhjärtade som lärarna bryr sig, det är en del i en tydlig strategi för att ha koll på elevernas resultatutveckling och tidigt fånga upp dem som har det tufft. 2009 gick mer än en tredjedel av eleverna ut nian utan fullständiga betyg. Vi pratar mycket om vad vi gör och varför vi gör det.Anna Mårtensson, förstelärare

Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Forskning.se har publicerat tio frågor och svar med fokus på elevperspektiv där du kan läsa om elevinflytande, bra undervisning, bedömning ur ett elevperspektiv. Eva Minten – Skolverket berättar om:

Screenshot_2014-04-12-20-31-49

Related: