Språk i alla ämnen för alla elever på Släbro/Råbyskolor Kollegialt lärande Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08). Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Förteckning över lärmoduler Lärmodulerna är indelade i fem kategorier. Planering och samplanering En lärmodul i bedömning – del 1 (Annika Sjödahl, Marianne Modigh) Hur skapar vi likvärdig bedömning?
Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley FoU Skola har översatt och sammanfattat ett antal rapporter av internationellt erkända forskare inom det utbildningsvetenskapliga området och nu är den första publicerad. Sammanfattning av Helen Timperleys ”Teacher professional learning and development”. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling Klicka här för att ta del av ”Forskning i korthet 2013:1″ eller gå till Länksamlingen under rubriken ”Material” Det här inlägget postades i Senaste nytt, Skola på vetenskaplig grund och har märkts med etiketterna lärarprofession, timperley.
"Timperleys tankar har förändrat min organisation" Lydia Folke, rektor på It-gymnasiet i Västerås.I mars i år hölls ”Timperley-dagen” i Örebro. Ett nätverk av rektorer som träffats via bland annat sociala medier deltog. – Vi pratade mycket om hur man ska förverkliga Helen Timperleys idéer påen operativ nivå. Det här är mer än en metod, det är ett förhållningssätt, säger Lydia Folke, en av initiativtagarna som även är moderator för #rektorschatt. Vad tycker du är mest intressant i Helen Timperleys forskning ur ett skolledar-perspektiv? – Hon lyfter fram kraften i det gemensamma lärandet. Hur har det påverkat ditt arbete? – Det har förändrat både min och huvudmannens organisation. Har ni anlitat utomstående experter? – Ja, vi har hyrt in en specialpedagog som hjälpt till att kartlägga och analysera vilka områden vi behöver jobba med.
Nu har jag bestämt mig för att utmana DIG, Jan Björklund | Pamela von Sabljar Jag utmanar DIG! Antar du utmaningen att skapa Världens bästa skola? Nu har jag bestämt mig för att utmana DIG, Jan Björklund att tänka utanför boxen. Det är dags att du vågar välja något nytänkande och framtidsskapande. Jag utmanar Sveriges, utvecklingschefer, rektorer och pedagogiska ledare att anställa administrativa ledare som gör det de är bäst på så att ni kan fokusera på det som är absolut viktigast i era verksamheter, det pedagogiska ledarskapet. Jag utmanar er att skapa en skola som fokuserar på att varje unge vet att bara genom att vara född så är den helt fantastisk och unik ett A / MVG barn helt enkelt. Jag utmanar er att göra verklighet av Lgr11, då självledarskap är grunden för entreprenöriellt lärande. Vi har all forskning som talar om för oss hur vi skapar världens bästa skola. Jag vet att du kan – Jag tror på att det är möjligt! Jag utmanar Sveriges alla pedagoger! I mina ögon har ni samhällets viktigaste arbete varje dag när ni går till jobbet har ni en oerhörd makt.
Navet i skolornas utvecklingsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet spelar en avgörande roll i skolornas utvecklingsarbete. Samtidigt ser Skolinspektionen ofta brister i detta arbete. I skriften ”Navet i skolornas utvecklingsarbete” beskriver vi med hjälp av två fiktiva exempel hur olika två skolor kan utvecklas – trots att de har liknande förutsättningar. Exemplen bygger på erfarenheter från Skolinspektionens granskningar och tillsyn. Gör följande tankeexperiment. Varför ser det ut så här? Skriften ”Navet i skolornas utvecklingsarbete” är ett särtryck av en del av Skolinspektionens rapport ”Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring”.
John Hattie & Helen Timperley: Visible Learning and Feedback Feedback is one of the most powerful influences on learning and achievement. But research has also shown that this impact can be either positive or negative. Although feedback is among the major influences, the type of feedback and the way it is given can be differentially effective. John Hattie discusses this fact extensively in his book “Visible Learning for Teachers (2012)” and Helen Timperley contributes the “Feedback” chapter to the compendium “International Guide To Student Achievement (2013)” by Hattie and Anderman. The most powerful single influence enhancing achievement is feedback In an often cited article from 2007 Hattie and Timperley provide a conceptual analysis of feedback and analyse the evidence related to its impact on learning and student achievement. A Model for Effective Feedback by Hattie & Timperley (2007) The Power of Feedback by John Hattie and Helen Timperley appeared first in the Review of Educational Research; Mar 2007; 77, 1.
Tips: Att ta emot en ny klass och kunna elevens namn Att ta emot en ny klass är viktigt. Det kan man göra när man är: nyanställd vid skolanövertar en klass från en annan lärareär tillbaka i tjänst efter ett studieuppbrott Nåväl. Jag tar en elev och adresslista – läser igenom denna högt för mig själv flera gånger.Jag kopierar upp flera stycken kopior av det senaste klassfotografiet (om det finns ett sådant)Jag tränar in namnen på eleverna. Barnets namn och betydelsen av att använda det riktiga namnet är en mycket viktig akt av handling och respekt. Det första mötet ska handla om att visa vilka vi är i klassrummet. Jag ordnar sätter stolar i en ring i klassrummet, så förbereder jag rummet för eleverna och mig själv. Då jag tar emot mina nya elever är jag mån om att göra ett pedagogiskt gott intryck. Sådana saker kan det vara bra att berätta för sig själv. Det är också bra att det är just pirrigt. Och då eleverna kommer så är de väldigt verkliga. - Jag har haft era namn till läxa och jag kan vartenda ett! - Hmmm, Mustafa, Mustafa… - Ok.
Lektionsobservationer Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Men det kan också med fördel användas av en kollega eller någon annan som sitter med under lektionen. PDF-formatObservationsschema (PDF-fil, nytt fönster) Word-formatObservationsschema (Word-fil, nytt fönster) Ny lärare: Att presentera sig för klassen Detta att få en ny klass. Man är pirrig så det kryper i hela kroppen. En glad anspänning. en vit sockerbit av godiskaraktär – mina absoluta favoriteren kaffekopp av det vackrare slaget – jag älskar stunder och kaffeen bok av det mer spännande genren – jag läser gärna högt och kommer att göra det för mina eleverkavel och kanel – för jag bakar gärna kanelbullar och de ska vara jättestora med mycket pärlsocker på (för jag gillar ord också)mina barns gosedjur – en av varje och så blir de presenterade. Och genom mina saker kan jag visa och berätta om mig själv.
Kamratbedöming + Lärarbedöming + Självbedömning + Digitala verktyg + Flippade klassrum = YES WE CAN! | Fröken IT YES WE CAN! Resultatet av just dina elevers lärande kommer att variera beroende på vem du är som pedagog, vad du har för relation till dina elever, hur skicklig du är på att ställa ”rätt typ av frågor”, hur du ser på lärande och hur långt du har kommit i användandet av digitala verktyg, med mera. En sak är säker: Om du använder dig av konceptet i rubriken på ett medvetet sätt kommer du att lyfta dina elever och få ett ”effektivt lärande”, åtminstonne om man lyssnar på J.Hattie och D.Williams, bland andra. Digitala verktyg, formativ bedömning och flippade klassrum kan öppna helt nya möjligheter för lärande. För att inte skrämma iväg dig som inte är bekant med varken med flippade klassrum eller den formativa bedömningen/bedömning för lärande, ska jag sammanfatta de fem principerna för formativ bedömning/bedömning för lärande, och ge dig tips på var du kan hitta mer information och förslag på vilka digitala verktyg som de kan integreras med. Synliggöra via bloggar och wikispaces:
Lektioner inför uppstart – Skriv inte om ditt sommarlov! Nej, har inga skrivövningar om ”mitt sommarlov”. Det är för stort och så tvingande. Det måste ha innehållit något. Man måste ha varit på några platser, rest utomlands. Det här är känsliga saker för barn. Jag vill göra uppstartsberättelser till något annat. Berätta om något du lärt dig i sommar? Detta är lärandefrågor. Appråpå pendeltåg/tunnelbanor och busslinjer så har jag hittat på lektioner kring det också. Följ upp genom att antingen berätta om det man tänker, eller så läser man upp det man har skrivit, en efter en i en ring, och så säger läraren – hur många känner igen sig i Lisas beskrivning av att lära sig steka pannkakor?
Home Bedömarträning inför ämnesproven i årskurs 6 Materialet ska ge dig som lärare möjlighet att bli säkrare i din bedömning av elevernas prestationer på ämnesproven i årskurs 6. Bedömarträningsmaterialet består bland annat av textbaserade och filmatiserade delar, föreläsningar, bedömda elevuppgifter och uppgiftsexempel att träna med. Att arbeta med materialet Ett sätt du kan arbeta med materialet är att du först skaffar dig en överblick av alla delar, beslutar vilka delar du tänker använda och hur du ska planera in den tid som behövs för att du ska vara väl förberedd inför bedömningen av dina egna elevers prestationer i proven. Bedömarträning i svenska och svenska som andraspråk Bedömarträning i matematik Bedömarträning i engelska Proven fokuserar på de förmågor som beskrivs i kursplanen All bedömning ska vara valid (giltig och trovärdig). Tillförlitlig bedömning - hög reliabilitet Bedömningen ska också vara tillförlitlig, det vill säga ha hög reliabilitet eller mätsäkerhet. Sambedömning - för en ökad likvärdighet Mer om prov och bedömning