background preloader

Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling

Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling
Helen Timperley är professor vid universitetet i Aukland på Nya Zeeland. På väg hem från konferensen Stockholm Summit 2012 gjorde Timperley ett stopp i Malmö hos FoU Malmö-Utbildning. Helen Timperleys forskningsområde är främjandet och organiserandet av lärares professionella lärande och utveckling – i syfte att förbättra elevernas lärande och utveckling. Hos FoU Malmö-utbildning höll Timperley i två seminarier för skolledare och de lärare som har en nyckelfunktion när det gäller skolornas utvecklingsarbete i Malmös olika förvaltningar. Lärares kompetensutveckling lösningen för skolan? Timperley inleder med att lärares professionella utveckling ofta framhålls som ett universalmedel för att förbättra skolan. - Det finns tusentals studier och artiklar kring lärares kompetensutveckling – men effekten av kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos läraren, säger Timperley och fortsätter. Lärare behöver arbeta annorlunda! Vad gör skillnad för eleverna? Lärarens motivationsfaktor!

http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/artiklar/helen-timperley/

Related:  FramgångsfaktorerForskning, handledning, kollegialt lärandeBFLSkolanÄmnen

Kahoot! Idag tänkte jag ge ett konkret tips på ett roligt och användbart verktyg i undervisningen, nämligen Kahoot. Har du aldrig spelat Kahoot så kan man bäst förklara det genom att säga att det är en interaktiv frågesport, där du som lärare skapar frågor och svarsalternativ och där sedan eleverna kopplar upp sig mot spelet och spelar tillsammans. Kahoot kan t.ex användas för att kolla av vilken förförståelse eleverna har inför ett arbetsområde, det kan användas för att se om eleverna förstått flippen, genomgången eller texten de läst. Tyskläraren i mitt arbetslag sa direkt att detta är något som hon hade kunnat tänka sig att använda för att snabbt kolla glosor eller ha som mindre läxförhör. Så hur fungerar det då?

”Så kan de svaga eleverna ges mer resurser i skolan En fråga om styrning. Länder med bra Pisaresultat riktar resurser dit de bäst behövs. I Sverige har utsatta skolor ofta inte tillräckligt med pengar. "Positiva förväntningar ger motiverade elever" Håkan Jenner, vid Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar, har länge forskat på frågor kring pedagogik och motivation. Det viktigaste avstampet tar han i det faktum att motivation inte handlar om en elevs vilja eller ovilja att lära sig. Motivation är nämligen inte en egenskap utan ett resultat av erfarenheter som man har gjort tidigare i livet. Det vill säga, om en elev i många år av sin lärare har fått höra att han eller hon inte duger, inte kan eller levererar enligt de krav som finns – ja då är risken stor att det också blir på det viset. – Om läraren däremot har positiva förväntningar kan eleven tänka att det ska gå bra och läraren tror på mig, säger han.

Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av:Michael Rystad - utvecklingsstrateg, SvedalaLydia Folke - rektor, Västerås med feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget.

Plickers! Responsenhet på papper! Jag älskar när jag kan integrera det digitala på ett naturligt sätt, att kunna använda digital teknik även om det inte finns 1-1 i klassrummet. Jag hittade Plickers för en tid sen, men har väntat på att appen ska uppdateras för att få de funktioner som jag eftersökte. Plickers är ett responsverktyg som utgår både från en webbsida och en app. Skapa ett konto på www.plickers.com så synkar webb och app. I webbläsaren gör du i ordning klasslistor över de klasser som du undervisar, du kan också ha en demo klass, dvs lista utan namn. ”Lärande handlar om att bygga relationer” ”Ska du bli lärare? Stackare!” fick Anne-Marie Körling höra när hon sökte till lärarutbildningen. Själv tycker hon att yrket är fantastiskt, trots den negativa bild av skolan som finns. Tänk att nästan varje dag få vara med om en äventyrsresa som för dig in i språkets, matematikens, kemins, historiens eller konstens underbara tillvaro – och att få resa ut i världen under lektionerna i geografi eller samhällskunskap. Ibland inträffar en liten grundstötning, men för det mesta flyter allt på.

Anna Ekström: "Ingen kan kommendera fram att kunskap anses viktigt" Den här artikeln börjar med en mellanstadieflicka som står på startlinjen för att springa 60 meter. Hon vet redan att hur mycket hon än anstränger sig så kommer hon sist i mål. Den slutar med ett konstaterande att vi alla tillsammans kan påverka skolans utveckling med en kraft som ingen lag eller myndighet kan åstadkomma. Det enda vi behöver göra är att tänka annorlunda. Början och slutet har mycket med varandra att göra. Flickan var Anna Ekström.– Jag stod där på startlinjen och hela klassen tittade på och jag visste att jag skulle komma sist hur jag än sprang.

Kollegialt lärande Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08).

Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, fundera, samtala och diskutera. En lärare som ställer feta öppna frågor möjliggör för eleverna att delta i lektionerna. Tanken får utvecklas i gemenskap med frågan. Första tecken på mer vetande än tro? - Per Kornhall I går presenterade vår nya minoritetsregering sina satsningar på skolan. Jag läste dem som hastigast i går kväll och när jag vaknade på morgonen i dag var de det första som fanns i mina tankar. Och det med ett ganska stort mått av tillfredsställelse måste jag säga. Lärarna slutade skylla på eleverna Bjuvs elever har haft de sämsta skolresultaten i hela nordvästra Skåne. Samtidigt tänkte lärarna att det var elevernas eget fel. När man förändrade tänket syntes det också på betygen. Det är snart lunch på Jens Billeskolan i Billesholm och det stora samtalsämnet är förstås om man kommit in på den utbildning man sökt till. Det är bara några få månader kvar tills niondeklassarna ska börja gymnasiet. Och för att få tillräckligt bra betyg krävs det bra lärare, det är dem alla ense om.

Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet. Lärarna som ingår i studien är utvalda ur fyra arbetslag som arbetar med totalt tolv klasser i årskurserna sju till nio. Avhandlingen baseras på deltagarobservationer och intervjuer av sex lärare där fyra också var arbetslagsledare. Eftersom Stedt följde dessa lärares arbete bevittnade hon många olika samtal och interaktioner mellan olika personer.

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen.

Alf B Svensson: Sluta försöka göra barn könsneutrala Att vi föräldrar vill att våra barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och inte hämmas av stereotypa könsroller om hur en kille eller tjej ska vara är inget nytt. Personalen i förskolan och skolan har också under många år försökt motverka traditionella könsroller. Trots det är fortfarande 98 procent av förskollärarna kvinnor. Män begår också fortfarande mer än 90 procent av alla våldsbrott. Så vi har inte lyckats särskilt bra.

Related: