background preloader

Kollegialt lärande

Kollegialt lärande
Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08). Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Förteckning över lärmoduler Lärmodulerna är indelade i fem kategorier. Planering och samplanering En lärmodul i bedömning – del 1 (Annika Sjödahl, Marianne Modigh) Hur skapar vi likvärdig bedömning?

http://webb2.svedala.se/utbildning/?page_id=8125

Related:  Forskning, handledning, kollegialt lärandeBedömning och pedagogikKollegialt lärandehelenperssonSkola

Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av:Michael Rystad - utvecklingsstrateg, SvedalaLydia Folke - rektor, Västerås med feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se).

Fröken Flipp på krigsstigen! Av alla de förändringar som jag under senare år har gjort i mitt klassrum och i min undervisning, så är både jag och mina elever rörande överens att det som haft störst betydelse för deras ökade måluppfyllelse är den formativa undervisningen och den formativa bedömningen. Jag har i tidigare inlägg skrivit om Bedömning För Lärande och i den intervju som jag genomförde med mina elever, där de gav sin syn på mitt Flippade Klassrum, där pekar eleverna själva ut just den formativa bedömningen som en av de viktigaste byggstenarna. Jag använder sen den formativa bedömningen och det underlag eleven fått i sin feedback för att se vilken förmåga eleven måste öva mer på för att utveckla. Hur jag kan hjälpa eleven, t.ex. genom utvecklade begreppsmallar, stödmallar/stödstrukturer som tydliggör hur eleven kan göra för att utveckla sitt kunskapande. Ett exempel på en sådan mall är Sambandsmodellen. Anpassa verktygen efter undervisningen.

Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling Begreppet ”continuous professional development” (CPD) används för att beskriva livslånga fortbildningsprocesser och professionella yrkesbehov. Karen McArdle och Norman Coutts vid University of Aberdeen (Skottland) diskuterar reflektionsprocessens roll vid kollegialt lärande. Idén är att lärare på ett bättre sätt ska kunna utveckla sina yrkeskunskaper och därigenom förbättra undervisningen. I sin artikel ”Taking teachers’ continuous professional development (CPD) beyond reflection” är McArdle och Coutts kritiska till föreställningen om den reflekterande praktikern, d.v.s. en ensam individ som sitter på sin kammare och i avskildhet granskar sin undervisningspraktik. Istället förespråkar de en kollegial reflektionsprocess kring skolans behov, undervisningens mål, lärarnas undervisningspraktik och implementering av nya metoder.

Finns det en vägg mellan våra två svenskämnen? Josefin Nilsson, lärare och utvecklingspedagog i Örebro kommun skriver på Skollyftet om våra två svenskämnen, gränsen mellan dem och hur detta påverkar skolans organisation, lärarnas undervisning och elevernas lärande. I mitt klassrum… eller på min sida väggen Det händer att jag får frågan om hur det ser ut i mitt klassrum, om och hur det fungerar att undervisa elever med svenska som andraspråk i samma klassrum som elever med svenska som modersmål. I höstas när jag började på en ny skola, med en ny 9:a, började jag terminen med att tillsammans med eleverna gå igenom syfte, centralt innehåll och kunskapskrav i de ämnen vi skulle ha tillsammans.

Kritiskt tänkande Det tillhör skolans uppdrag att stimulera kritiskt tänkande. Men vad är då kritiskt tänkande? Och hur hänger kritiskt tänkande och kunskapsdjup ihop? Nedan presenteras en modell över fyra nivåer av kritiskt tänkande att träna i skolan. Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling Helen Timperley är professor vid universitetet i Aukland på Nya Zeeland. På väg hem från konferensen Stockholm Summit 2012 gjorde Timperley ett stopp i Malmö hos FoU Malmö-Utbildning. Helen Timperleys forskningsområde är främjandet och organiserandet av lärares professionella lärande och utveckling – i syfte att förbättra elevernas lärande och utveckling. Hos FoU Malmö-utbildning höll Timperley i två seminarier för skolledare och de lärare som har en nyckelfunktion när det gäller skolornas utvecklingsarbete i Malmös olika förvaltningar. Lärares kompetensutveckling lösningen för skolan? Timperley inleder med att lärares professionella utveckling ofta framhålls som ett universalmedel för att förbättra skolan.

John Hattie Tänk dig att du genomfört en förändring i undervisningen i en klass vad gäller förmågan ”Att genomföra systematiska undersökningar” i NO (eller att du genomfört en förändring i en klass och jämför med en klass där du inte gjort denna förändring). Det kan vara att du arbetat med kamratbedömning, själv modellat vad man måste tänka på, arbetat med mer utförlig feedback eller något annat. Hur beräknar man då en effektstorlek utifrån det? När John Hattie var här i fredags visade han bara hur man gör om man haft poängprov, men vi arbetar ju ofta med mer kvalitativa bedömningar, såsom till exempel matriser. Tänk dig att du använder DiNO materialets matris för bedömning av den undersökande förmågan.

Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet. Lärmiljö - Umeå Det vägledande stödmaterialet har utvecklats i nära samarbete med pedagoger, specialpedagoger, rektorer och elevhälsopersonal. Materialet består av formulär och en anpassnings- och åtgärdsbank. Det hjälper skolpersonal att skapa en konstruktiv och arbetsbar beskrivning av en problemsituation och sedan komma igång med relevanta stödinsatser i lärmiljön. En förskoleversion av formulären har utformats med nya illustrationer och anpassad terminologi, den kan du ladda ner här.

"Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning" Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap. Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys fors­kning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning. – Sedan den kom har jag arbetat ännu mer med skolledare och fått insikter om vikten av att sätta upp mål för personalen, vara specifik med sina förväntningar och utarbeta en viss typ av möteskultur. Just nu jobbar jag med ledarskapspraktiker för rektorer i Australien. Jag skulle kunna skriva en ny bok om det, men den blir nog inte av, säger Helen Timperley.

Språkutvecklingsplan Alla ska lyckas! För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället. Att arbeta språkutvecklande innebär mycket mer än att lära barn läsa och skriva. Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande Mar9 I alla klasser finns det minst en elev med diagnostiserade svårigheter som dyslexi, ADHD eller Aspergers syndrom. Dessutom kan du utgå från att det finns minst en elev med samma svårigheter men som inte har utretts och fått någon diagnos.

Related: