Bedömning Skolverkets hemsida om prov och bedömning. Bedömning av kunskap för lärande och utveckling i matematik, Astrid Pettersson. Från Skolverkets hemsida, både text och föreläsning att titta på. GR utbildnings sida "Bedömning för lärande". Synligt lärande och Hatties forskning. Skolverkets stödmaterial att ladda ner: "Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter". Bedömning av matematiska förmågor. Tankar och ideér hur man kan arbeta formativt med eleverna för att utveckla förmågor i matematik. Mera om formativ bedömning i no med mera. Det här var faktiskt inte så tokigt. Svedala kommuns hemsida med länkar till det mesta kring Bedömning för lärande Ta dig tid att titta in här! Lärande bedömning - teoridel Här kan man ladda ner deras bilder på de olika förmågorna med djuren. En annan blogg med fina bilder på TB5 att ladda ner.
Betygsättning! Några tips för att öka bedömningssäkerheten Sara Bruuns inlägg om lotteriet för en elevtyp vi alla känner satte fingret på en viktig punkt: om allt har gått som det ska och eleven har följt alla instruktioner och gjort allt enligt lärarens intentioner så är bedömningssäkerheten relativt god. Om eleven däremot inte har följt normen så uppstår ett lotteri där lärarens förhållningssätt, kunskap om skollag, läroplan och bedömningssäkerhet sätts på prov. En säker bedömning är grunden för att kunna anpassa undervisningen, för att kunna avgöra om underlaget för betygsättning är allsidigt och tillräckligt, för att kunna avgöra om en elev behöver utredas för särskilt stöd. Som specialpedagog bidrar jag därför till att öka kompetensen när det gäller bedömning och betygsättning, en funktion som kanske inte alla tänker på som specialpedagogisk men som jag tycker är självklar. Det är i bedömningen det märks om det inte funkar, om det behövs insatser för skolan, undervisningen eller eleven. Kollegialt lärande och samarbete i betygsättningstider
Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna För att bedömningen ska bli en del av undervisningen behöver läraren konkretisera kunskapskraven. Det ökar möjligheten för eleven att förstå vad som förväntas av honom eller henne. Konkreta bedömningsaspekter underlättar också planering av undervisning och återkopplingen till eleven. Stödmaterialet Bedömningsaspekter kan användas av alla lärare i grundskolan, oavsett vilken årskurs eller vilket ämne läraren undervisar i. I stödmaterialet presenteras exempel samt en modell för hur du som lärare kan konkretisera kunskapskraven. Skolverket har tidigare tagit fram kommentarmaterial till kursplanerna i alla ämnen. Materialet förhåller sig inte till hela undervisningsprocessen. Ladda ner stödmaterialet "Bedömningsaspekter"
Betygsnack i år 6 ”Kan inte vi prata om betygen? Hur det fungerar.” önskade två elever för ett tag sedan. Jag hade gått och funderat ett tag på hur jag skulle genomföra ett sådant snack där målet med pratet både var att informera om betygen men också komma åt den oro som jag märker att betyg skapar i dessa åldrar. När vi jobbar med våra olika teman så visar jag ofta på exempel på hur olika lösningar kan se ut och sedan pratar vi om dem. Något vi också pratat mycket om är att vägen till målet kan man inte hoppa över! När jag nu skulle ha en lektion om betyg ville jag få med vägen till målet, hur man kan jobba med att utveckla sina kunskaper och att betyg är ett värde på hur man använder sina kunskaper just nu. Jag startade med att dela ut ett uppdrag till varje elev. Eleverna skrev i sina reflektionsböcker och sedan funderade vi tillsammans. När det var gjort fick alla ett nytt uppdrag att fundera över. Alla fick fundera en stund för sig själva innan vi satte igång och prata om betygen. Långsökt?
Two Stars & a Wish! Just nu förbereder sig Marbäcksskolans 3:or för nationella prov. En viss nervös stämning råder bland oss alla. Ena dagen ser vi att eleverna kommer att klara detta galant, nästa dag står vi tvivlande. Den absolut vanligaste frågen från eleverna just nu är: ‘Måste man gå om trean om man inte klarar proven?’ Men trots denna nervositet arbetera vi vidare med problemlösning i matematik och med kamratrespons. Vi arbetar med enklare problemlösning för att sedan gå över till att eleverna skriver egen problemlösningsuppgifter. Vi ser många olika problemlösningsuppgifter, många är riktigt kluriga, några är enklare. När de är nöjda med bild och text startar ett fördjupat arbete, de ska nu läsa varandras texter och hitta ‘Two Stars’ – två saker som är riktigt bra i arbetet och ‘a Wish’ – något som kan förändras och som ger arbetet en högre kvalitet. Vi ser även hur kvalitén på arbete ökar, alla anstränger sig för att få till ett riktigt bra arbete.
Betyg – handledning Läraren ska följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och ska kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen. Elevernas kunskaper bedöms utifrån nationella kunskapskrav. Det finns kunskapskrav för alla skolans ämnen och kurser. Kunskapskraven beskriver vad som krävs i olika årskurser och på gymnasial nivå för godtagbara kunskaper och för olika betyg. Ett kollegialt arbete inom och utanför den egna skolan är nödvändigt och värdefullt för att skapa en gemensam förståelse av kurs- och ämnesplanerna med sina kunskapskrav. Läs vidare i Betygskalan och betygen B och D – en handledning Det här inlägget postades i Betyg.
Lärmoduler i bedömning Jag och min kollega Marianne har gjort två moduler i bedömning. Den första handlar om planeringesprocessen och ni hittar den här. Den andra handlar om likvärdig bedömning och ni hittar den här. I dag kom även detta bedömningsstöd ut från Skolverket som passar bra i användandet av modulerna. I facebookgruppen Engelska i åk 6-9 sambedömer vi flitigt och använder oss av www.textbanken.wikispaces.com där elevarbeten i engelska och svenska sambedöms. När börjar bedömningen? Bedömningen börjar i planeringen. Bedömningen kan göras mer reliabel genom att lärare sambedömer, byter elever eller avkodar elevlösningar eller använder sig av tydliga matriser. En viktig aspekt vid planeringen är att läraren funderar på hur resultaten kommer användas (som underlag för ett betyg, eller i en formativ process eller som diagnos), men också hur klassrumsmiljön kan påverka resultaten och vad det får för konsekvenser för eleven men även bedömningen. En lärare som bedriver god bedömningspraktik utgår från:
Bedömningsstöd i matematik årskurs 4-6 Det finns flera bedömningsstöd i matematik för årskurserna 4–6. Här kan du läsa mer om de olika materialen. Bedömning för lärande i matematik Bedömning för lärande i matematik utgår från kursplanen i matematik och relaterar till ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 i matematik. Materialet ska stödja och strukturera lärarens kontinuerliga bedömning av elevens kunskapsutveckling och ger även underlag för att eleven ska kunna följa sitt eget lärande. Bedömningsstöd för lärande Concept cartoons i matematik Concept Cartoons, begreppsbilder i matematik, är ett bedömningsstöd och inspirationsmaterial för matematiklärare i årskurs 1-9. Concept cartoons i matematik Diamant Diagnosmaterialet Diamant har nu anpassats till Lgr11 och är utvidgat till att omfatta kursplanen i matematik till och med årskurs 9. Diamant Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik Som stöd för bedömning i ämnet matematik finns två skriftliga kommentarmaterial till kunskapskraven. Måns och Mia Måns och Mia
Kamratrepsonsmallar för skrivning vid formativ bedömning Har lovat att dela med mig av mina responsmallar, sk pre flight-checklist inom svenska. De används inom nyckelstrategin att akrivera eleverna som lärresurser för varandra, för att tydliggöra för eleven och lära av sina och andras misstag. Det underlättar också rättningsbördan för lärare. Jag har responsmallar för nedanstående hittils men planen är att utöka allt eftersom vi arbetar vidare. Vid skrivandet kan de ha nytta av denna Lathud. Vid bedömning av elevtexterna rekomenderar jag Språket på Väg del 2 från Skolverket där det finns matriser för kriterier i de olika stegen.