Material för skola och förskola | Håll Sverige Rent Batteriskolan Batteriskolan är en webbportal med spännande pedagogiskt material och roliga uppdrag för elever i åk F-6. Materialen inspirerar till ett lustfyllt lärande om batterier, återvinning och miljöfrågor. Det ger också dina elever möjlighet att tillämpa matematik, svenska, bild, naturorienterande ämnen och hem- och konsumentkunskap på ett roligt sätt Gå till Batteriskolan (extern länk) Det stora Örnäventyret Med "Det stora Örnäventyret" lär ni er mer om allemansrätten på ett lekfullt och engagerande sätt genom värderingsövningar, aktiviteter och lekar. Ladda ner "Det stora Örnäventyret" (pdf) Mofflor och människor – en storyline om resurser Den pedagogiska metoden Storyline används för att lyfta fram frågor kring vad som är resurser och vad som är skräp. Ladda ner "Mofflor och människor - en storyline om konsumtion" (pdf) Blixtpatrullens äventyr Välkommen till ett material som vill inspirera till arbete med nedskräpning, återvinning, återanvändning och allemansrätt. Sälles skräpbok
Snabb överblick med whiteboard online – ThereseLinnér För ett antal år sedan köpte jag in whiteboards till min klass. Ett väldigt redskap för att få alla elever aktiva och samtidigt ett enkelt sätt att se om alla hade koll på det som jag frågade efter just då, formativ bedömning av gruppens kunskaper. En extra bonus var att det var ett stöd för mig att komma ihåg att vara tyst. Det är så lätt att prata på och inte ge alla den betänketid som de behöver. Genom att eleverna skrev svar ficka alla tänka och jag fick överblick istället. Nu undervisar jag inte längre i ett och samma klassrum utan möter istället grupper med lärare på olika ställen. Whiteboard.fi är en online whiteboard där jag som lärare kan låta eleverna logga in i ett klassrum som jag har skapat. På Whiteborad.fi låg även en bra instruktionsfilm att titta på som stöd för att komma igång och som extra bonus tog det endast 5 minuter att få koll på hur allt fungerade!
7 sätt att få andraspråkselever att nå målen Ibland, när jag har tid, brukar jag sätta mig ner och läsa lite om hur man arbetar med språk- och kunskapsutveckling på Nya Zeeland och i Astralien. Mycket av deras arbete sprids till oss och även om inte allt går att överföra till svenska förhållanden så finns det ofta många godbitar att ta för sig av. Idag hittade jag ESOL Online, som är en enorm kunskapsbank för lärare som undervisar andraspråkselever på Nya Zeeland. På en sida hittade jag en lista med rubriken Principles of effective teaching and learning for English language learners (ESOL principles) som jag tyckte var så bra att jag har försökt mig på att göra en översättning. Det är nämligen inom detta område som den svenska skolan, och svenska lärare, har en stor utvecklingspotential. 7 sätt att effektivisera undervisningen och inlärningen för andraspråkselever 1. 7. Intressant?
Hur jag sammanfattar året, eller, en analys av årets kursutvärderingar Hej och välkomna till sista inlägget vårterminen -16. Vi har officiellt klivit in i sommarens bördiga famn och kan med nyfikna ögon se tillbaka på totalen av året. Detta inlägg redovisar 1) mina elevers utvärderingsdata och 2) min analys och reflektion över mina utvecklingsområden. Elevernas utvärderingsdata Vid slutet av höstterminen 2015 fick jag enkätdata där jag bland annat kunde se att: eleverna ville ha tydligare kursmål som var skrivna på ett enklare språkjag behöver stärka undervisningens anpassning eftersom den fick ett något lägre resultat än till exempel planering, utförande och andra didaktiska områdensamarbetet med biblioteket måste förbättras eftersom det fick låga resultat då eleverna tyckte innehållet var för repetitivt och fokuserade för mycket på källkritikAngående min prestation som lärare fanns det de som var nöjda medan flera önskade:tydligare ledarskaptydligare formuleringarfler stödjande insatser Följande bild visar på elevernas kommentarer om förbättringsområden:
Per Kornhall Grattis Skolsverige! De svenska resultaten har förbättrats och OECD gör bedömningen att resultaten kan innebära en minskning av hastigheten i den historiskt stora försämringen eller början till en upphämtning. Det är oerhört glädjande nyheter för alla som arbetar i skolan. Det är roligt att ha fel på det här sättet! Men när glädjeyran lägger sig lite måste vi också se att den senaste mätningen visar på fortsatt oerhört allvarliga tendenser i den svenska skolan. Jag återkommer till det men vill först lyfta ett annat oerhört viktigt resultat från den här omgången av Pisa. En annan reflektion utifrån detta är att jag är mycket fundersam över varför inte SKL går ut i polemik mot näringslivets bashing av kommunala skolor. Men tillbaka till det som är det riktigt allvarliga med denna sista Pisa-mätning. Bra, och vi var en jämlik kunskapsskola. Det är också viktigt att debatten om skolan måste handla om mer än om hur skolan kan bli effektivare eller resultaten högre.
61 Cooperative Learning Activities in ESL - Charles Hirsch, Deborah Beres Supple Realia möter digital läsförståelse - Mia Smith Vill du också veta hur du ska planera för och bedöma kunskapskravet för “realia” där eleven ska diskutera företeelser och jämföra med egna erfarenheter och kunskaper? Då jag och Annika Sjödahl började reflektera över hur olika fokus engelsklärare generellt la på bedömningen fick vi en tanke att skapa en planering som bygger på Skolverkets olika material. I de uppgifter vi sett bedöms ofta bara skrivuppgifterna och inte själva jämförelsen kring realian. livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används(Lgr11, engelska åk 9) Kunskapskravet som ska bedömas är detta: Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper. Kunskapskravet går i stort ut på att öka insikten och förståelsen för andra människors livsvillkor och traditioner. Virtuell samplanering Vad innebär bedömningsaspekterna i kunskapskravet?
”Skolans språkkris riskerar Sveriges konkurrenskraft” Vi lever i en internationell och globaliserad värld. Vikten av att kunna flera språk ökar. Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt, om företagen ska växa, om vi ska bygga broar mellan människor från olika kulturer och öka vår förståelse för andra nationer, räcker det inte enbart med engelska. Paradoxalt nog tycks utvecklingen av språkkunskaperna i Sverige gå åt rakt motsatt håll – mot färre språk. Förutom i engelska, sjunker språkkunskaperna och språkens status i den svenska skolan och andelen elever som läser andra främmande språk än engelska minskar i allt snabbare takt. Detta visar en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund ”Språk – så mycket mer än engelska” som har gjorts bland landets yrkesverksamma språklärare samt svenska företag. Andelen elever som läser moderna språk minskar i grund- och gymnasieskolan. Det har också blivit ovanligt att läsa högre språkkurser i franska, tyska och spanska i gymnasieskolan. Undervisningstiden räcker heller inte alltid till.
Webbaserade ordbehandlare. Låt eleverna skriva när de inte vågar prata! - Rosana Månsson Genom att använda en webbaserad ordbehandlare satt jag igång en hel klass till att först skriva och sedan prata engelska inför hela klassen. Med mina engelskgrupper har vi tidigare jobbat med formella och informella brev samt med att skriva vykort på engelska. Efter att ha läst inledningen till en text i vår lärobok som löd: ”He promised to write long letters to his friends at home, telling them everything he did. But he was too busy, so he wrote postcards instead.”, ställde jag en spontan fråga: What’s the difference between a long letter and a postcard? Alla tittade på mig och ingen svarade. Vi skulle använda datorerna senare under samma lektion och när jag såg verktygen framför mig bad jag eleverna om att skriva anonymt sina åsikter på en webbaserad ordbehandlare, nämligen Meetingwords. Det stämmer väl med vad min ämnesspanare-kollega Helena Kvarnsell beskriver i sin bok, Digitalisering som lyfter skolan teori möter praktik (2015), om att skapa motivation: Referenser: Diaz, P. (2014).
I huvudet på en forskande lärare | Förstelärare i Svedala Forskarskolan CSIS är nu inne på sitt andra år och just nu känner jag att jag har vind i seglen. Det har hänt många saker på kort tid och mitt arbete har tagit några rejäla kliv framåt. Forskningen ger också avtryck i min vardag som lärare, man blir både stärkt samtidigt som man många gånger undrar vad det är man håller på med.I februari var det dags för 25%-seminarium och redovisning av allt mitt arbete så här långt när det gäller syfte, forskningsfrågor, förankring i befintlig forskningslitteratur, metod, resultat och diskussion. Än en gång fick jag bevis för vilken stor hjälp man har av seminariet. Jesús Piqueras från Stockholms universitet hade läst mitt arbete och hade en timmes noggrann genomgång av det jag hade skrivit. Jag hade möjlighet att resonera med honom om mina tankegångar och ta emot synpunkter samtidigt som några av mina forskarkollegor och handledare från olika högskolor satt och lyssnade. Hur går det med själva projektet då? Att diskutera
Universitetsadjunkt i engelska, med inriktning mot lärarutbildningen - Uppsala universitet Sortera på publicering: 2017-11-09 Uppsala universitet är ett brett forskningsuniversitet med stark internationell ställning. Uppgiften är att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet och att på olika sätt samverka med samhället. Befattning: Universitetsadjunkt, tidsbegränsad anställning. Arbetsuppgifter: Undervisning, handledning och examination i ämnet engelska inom lärarprogrammen. Behörighetskrav:Behörig att anställas som universitetsadjunkt är den som har avlagt examen med relevant ämnesfördjupning från högskoleutbildning eller har motsvarande kompetens, har gått igenom högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper och visat pedagogisk skicklighet samt har den förmåga i övrigt som behövs för att fullgöra tjänsten väl. Bedömningsgrunder: Särskilt meriterande för denna anställning är att den sökande har genomgått lärarutbildning. Uppsala universitet värdesätter de kvaliteter som jämn könsfördelning och mångfald tillför verksamheten.
Så bygger vi in de digitala strukturerna Jag har flera gånger tidigare skrivit om min frustration kring hur vi brister i att undervisa digitala färdigheter. Det kan handla om ämnesspecifika förmågar, vilket jag bland annat har diskuterat i inläggen Varför blir inte mitt ämne mer digitalt? och Digital scaffolding – det som glömdes bort, men det kan också handla om mer övergripande förmågor. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola […] kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Det här är allas ansvar. Men är det så enkelt? I det här blogginlägget vill jag visa på några olika exempel på hur man kan bygga in dessa förmågor i olika arbetsuppgifter. Ordbehandling Att skriva på dator finns i målen redan för år 3 i svenskämnet. Dagens ordbehandlare har massor av funktioner som de flesta av oss knappt använder, och de skiljer sig åt. Presentationer Instruktionen blev i det här fallet ganska enkelt, men jag gav mer stöttning på plats.
Rektor Lina bloggar | En plats där jag samlar den inspiration och de idéer som jag får ta del genom den underbara platsen kallad "nätet".