background preloader

Lifelong Learning Web: Log in to the site

Lifelong Learning Web: Log in to the site
Hi! For full access to courses you'll need to take a minute to create a new account for yourself on this web site. Each of the individual courses may also have a one-time "enrolment key", which you won't need until later. Here are the steps: Fill out the New Account form with your details. An email will be immediately sent to your email address. Read your email, and click on the web link it contains.

https://www.llw.se/login/index.php

Related:  UvecklingsarbetePedagogikFörstelärare

Från F till A – hurra, så bra! ”Från F till A – hurra, så bra! När betygen kommer ska varenda unge vara gla’! ” Det är ju inte första gången jag skriver om betyg, precis. I flera tidigare inlägg berör jag lärares alldeles speciella uppdrag att med hjälp av någon typ av skala inrama en individs kunskapsinhämtning och -utveckling. Tema SO Forskning har visat att en bra SO-undervisning ställer krav på lärarens förmåga att anpassa metoder till ämnesområde, situationer och elevgrupper samtidigt som uppdaterade ämneskunskaper är avgörande i en värld i förändring. Kärnan i SO-ämnena, det som eleverna ska ha med sig som samhällsmedborgare, förändras i takt med att omvärlden och samhällets värderingar ändras. Det har skett en stark utveckling av den didaktiska forskningen inom historia, samhällskunskap, religion och geografi de senaste åren, men många frågor kvarstår om SO-undervisningens effekter i praktiken. Tema SO i undervisningen är producerat av frilansjournalisten Helene Gustafsson i samarbete med Anna Sandström, redaktör på forskning.se. Vetenskaplig faktagranskning: Anders Broman, lektor i statsvetenskap och forskare vid Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik vid Karlstad universitet. Temat är en samproduktion mellan Skolverket - Forskning för skolan och forskning.se.

Snabb överblick med whiteboard online – ThereseLinnér För ett antal år sedan köpte jag in whiteboards till min klass. Ett väldigt redskap för att få alla elever aktiva och samtidigt ett enkelt sätt att se om alla hade koll på det som jag frågade efter just då, formativ bedömning av gruppens kunskaper. En extra bonus var att det var ett stöd för mig att komma ihåg att vara tyst. Det är så lätt att prata på och inte ge alla den betänketid som de behöver. Genom att eleverna skrev svar ficka alla tänka och jag fick överblick istället. Nu undervisar jag inte längre i ett och samma klassrum utan möter istället grupper med lärare på olika ställen.

Skollagen Del 3 – PYS Undantagbestämmelsen eller PYS-paragrafen som den också kallas har som syfte att ge elever, som annars inte har haft någon möjlighet att nå ett betyg i ett visst ämne, samma förutsättningar som alla andra. Kravet för att omfattas av paragrafen är att eleven ska ha en funktionsnedsättning som utgör ett direkt hinder att nå kunskapskravet. Om elevens svårigheter kan avhjälpas med särskilt stöd bör inte paragrafen tillämpas, utan det ska vara omöjligt för eleven att nå kunskapskravet oavsett vilka former och i vilken omfattning det särskilda stödet ges. – Jag tycker att en NPF-diagnos generellt bör anses falla inom ramen för vad som kan avhjälpas med särskilt stöd. Det kan också ligga i elevens intresse att PYS-paragrafen inte tillämpas i dessa situationer, säger Mikael Hellstadius, jurist och specialiserad på skolfrågor. Undantagsbestämmelser kan bli björntjänst Enligt Mikael Hellstadius ska Undantagsbestämmelsen tillämpas mycket restriktivt.

Historiska institutionen, Lunds universitet Ph.D., University of Alberta, Kanada 2009 M.A., historia, San Diego State University, USA, 2003 Fil. mag, ryska, Uppsala Universitet 1998 Postdok, Lunds universitet 2012-2013 Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald, Tyskland 2010-2011 Har undervisat kurser i världshistoria, Europas, Rysslands, Ukrainas, samt Förintelsens historia, samt specialiserade seminarier i Sovjet, Rysslands, och Ukrainas historia, ledde i Greifswald teorikurser för doktorander. Hur jag sammanfattar året, eller, en analys av årets kursutvärderingar Hej och välkomna till sista inlägget vårterminen -16. Vi har officiellt klivit in i sommarens bördiga famn och kan med nyfikna ögon se tillbaka på totalen av året. Detta inlägg redovisar 1) mina elevers utvärderingsdata och 2) min analys och reflektion över mina utvecklingsområden. Elevernas utvärderingsdata Vid slutet av höstterminen 2015 fick jag enkätdata där jag bland annat kunde se att: eleverna ville ha tydligare kursmål som var skrivna på ett enklare språkjag behöver stärka undervisningens anpassning eftersom den fick ett något lägre resultat än till exempel planering, utförande och andra didaktiska områdensamarbetet med biblioteket måste förbättras eftersom det fick låga resultat då eleverna tyckte innehållet var för repetitivt och fokuserade för mycket på källkritikAngående min prestation som lärare fanns det de som var nöjda medan flera önskade:tydligare ledarskaptydligare formuleringarfler stödjande insatser

Formativ bedömning – motivation eller stress? Jag läser just nu Hjärnkoll på skolan av Martin Ingvar och Gunilla Eldh där de skriver om att eleverna måste känna att deras prestationer gör det möjligt för dem att nå målet. Vi som lärare måste alltså se till att våra uppgifter går att lösa på flera nivåer och att de tar eleverna ur sin trygghetszon och in i sin proximala utvecklingszon där lärandet kan ske. Blir det för svårt är ansträningningen inte värd det och eleven ger upp. Men för att eleverna ska kunna ta sig igenom även en perfekt anpassad uppgift som ligger lite utanför sin trygghetszon så behöver de all uppmuntran och stöd de kan få så att de känner att de är på väg åt rätt håll. Återigen – relationen.

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”.

Per Kornhall Grattis Skolsverige! De svenska resultaten har förbättrats och OECD gör bedömningen att resultaten kan innebära en minskning av hastigheten i den historiskt stora försämringen eller början till en upphämtning. Det är oerhört glädjande nyheter för alla som arbetar i skolan. Betygssättning Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. A-E är godkända betyg till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat. Att sätta betyg är att bedöma med vilken kvalitet en elev gör och visar det som beskrivs i kunskapskraven. Den här bedömningen gör läraren i slutet av en kurs eller i slutet av en termin. Om läraren saknar underlag för att göra en bedömning av en elevs kunskaper, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet. Lärarna som ingår i studien är utvalda ur fyra arbetslag som arbetar med totalt tolv klasser i årskurserna sju till nio. Avhandlingen baseras på deltagarobservationer och intervjuer av sex lärare där fyra också var arbetslagsledare.

Realia möter digital läsförståelse - Mia Smith Vill du också veta hur du ska planera för och bedöma kunskapskravet för “realia” där eleven ska diskutera företeelser och jämföra med egna erfarenheter och kunskaper? Då jag och Annika Sjödahl började reflektera över hur olika fokus engelsklärare generellt la på bedömningen fick vi en tanke att skapa en planering som bygger på Skolverkets olika material. I de uppgifter vi sett bedöms ofta bara skrivuppgifterna och inte själva jämförelsen kring realian.

Måhl om Skolverkets nya betygsförslag: Inte glasklart Skolverket presenterade på måndagen en utvärdering av det rådande betygssystemet. Till grund för utvärderingen ligger enkäter och intervjuer med lärare och elever i högstadiet och gymnasiet samt analyser av statistik. Enkäten visar bland annat att nio av tio lärare anser att de lyckas sätta rättvisa betyg och att åtta av tio elever upplever att de får rättvisa betyg. En majoritet av lärarna är positiva till att fler betygssteg införts och menar att det gör det möjligt att sätta mer rättvisa betyg. Samtidigt pekar lärarna på problem med tröskeleffekter: Det upplevs orättvist att ge betyget D till en elev som uppnått A på alla delar av kunskapskravet utom en, där hen presterat på E-nivå. Dessutom anser mer än hälften av lärarna att kunskapskraven är otydliga.

Related: