background preloader

KvUtiS – Alla ska lyckas!

KvUtiS – Alla ska lyckas!
Att öppna och läsa inlägg 19 januari, 2013 Under varje inlägg finner du ”Postat den” följt av ett datum. Om du klickar på detta datum, öppnas inlägget så att du kan läsa vidare. Läs mer>> Matematiklyftets introduktion i Klågerup – presentation 22 augusti, 2013 Matematiklyftets introduktion i Klågerup fredagen den 16 augusti 2013 Den 16 augusti 2013 lyfte matematiken i Svedala kommun. Klicka här eller på bilden för att ta del av presentationen. Läs mer>> Läsning – Skolforum 2013 5 april, 2014 Föreläsningar från Skolforum 2013 som är en mötesplats för inspiration, erfarenhetsutbyte och fortbildning. Läs mer>> Att bedöma för lärandet i NO – material 24 april, 2013 Att bedöma för lärandet i NO – Skolverket Läs Skolverkets skrift om bedömning för lärande med fokus på Naturorienterande ämnen, som dock kan fungera som stöd för lärare i alla ämnen. Den första delen av materialet beskriver BFL generellt för samtliga ämnen utifrån följande rubriker: Läs mer>>

Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Det kostar ingenting att använda Skolbanken eller innehållet i den. Hur bra är materialet?

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Alla språkliga färdigheter som att lyssna, tala, läsa och skriva berörs. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Förslag på arbetsgång Greppa språket

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegial fortbildning påverkar Text: Thomas Ernald

Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Forskning.se har publicerat tio frågor och svar med fokus på elevperspektiv där du kan läsa om elevinflytande, bra undervisning, bedömning ur ett elevperspektiv. Eva Minten – Skolverket berättar om:

Kollegialt lärande är egoistiskt ~ Kilskrift Jag har precis ägnat en del tid åt att leta och surfa runt efter filmer som kan användas i flippar. Det blir allt vanligare att lärare lägger upp material på Youtube. Allt fler delar också med sig av lektionstips och föreläsningsmaterial i form av powerpoints och annat. Finns det en absolut definition på kollegialt lärande? På Skolverkets sida som heter Kollegialt lärande, nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling står bland annat: "Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter." Samarbete. Jag har skapat fem facebookgrupper. UR har gjort en utmärkt serie om kollegialt lärande i serien Didaktikens verktyg. Pedagogiska pubar, edcamps och aktivt deltagande i sociala medier ses fortfarande med viss skepsis på sina håll i våra skolor. Jag har hört folk kalla lärare för dumma eftersom vi delar med oss. Kollegoism. Ps. Trädet vid Hornborgasjön

Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare För att arbeta med materialet krävs att du har Acrobat Reader samt Word 2007 eller senare. Öppna andra webbaserade bilagor och länkar i ny flik i din webbläsare, så du inte tappar bort var du är. Så fungerar Sju timmar om... Ni börjar efter er inledande analys (se ovan) i steg 1 med att utse roller, (se ovan) och ta del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I steg 2 tar ni del av material i form av till exempel texter, kortfilmer och ljudfiler. I steg 3 diskuterar ni det material ni har tagit del av.

Vårt välkomstbrev till ettagluttarna | Ugglornas näste På uppropet fick alla barnen ett paket från oss, en sk goodiebag…här ser ni delar av innehållet. Brevet som följde kommer här: Välkommen till klass 1 Vi är så glada att Du är här Här får du en liten goodiebag för att kunna starta igång läråret 13/14 på bästa sätt! Ett sudd för att påminna dig om att alla gör misstag men att det är av misstagen vi lär oss. Stickersen talar om att vi håller ihop. Pusselbiten vill visa hur bra vi alla passar ihop och att alla bitar behövs för att vi ska vara som bäst! Bokmärket talar om att du alltid har en plats, om du känner dig ledsen en dag hittar vi tillsammans en plats för dig att vara på. Smartiesen talar om hur klok vi tycker att Du är, jobba hårt och gör ditt bästa och satsa på att sikta högt. Pennan vill visa hur mycket vi ska jobba och lära oss tillsammans. Stjärnan, symboliserar just Dig, för oss är du en stjärna som ska lysa upp varje dag…tänk vilken explosion vi kommer få tillsammans av alla fantastiska stjärnor varje dag! Välkommen till oss

Från individuellt till kollegialt lärande @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Välkommen till en bloggserie om kollegialt lärande. I en bloggserie på tre inlägg vill jag belysa VARFÖR utvecklings- och förändringsprocesser bör bedrivas genom ett kollegialt lärande, VAD säger forskningen och HUR man kan initiera och organisera det kollegiala lärandet. Forskning har visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas måluppfyllelse. Forskaren John Hattie menar att vi tidigare riktat stort fokus på yttre skolstrukturella faktorers betydelse exemeplvis elevernas socioekonomiska bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomiska resurser, klasstorlek och tillgång till fria skolval. Stark kultur och lärotradition av läraren som ensam varg Den svenska skolan har haft en stark tradition av ”stängda” klassrum. Top-down eller bottom up? Rektors roll och fokus på det pedagogiska ledarskapet Kollektiva eller individuella skol- och kompetensutvecklingsinsatser? Paradigmskifte och nya arenor för professionella lärande och utveckling

Förstelärare i Svedala - Undervisning och lärande 2014 är året då Svedala kommuns Förstelärare bloggar publicerades på nätet. Sedan dess har det gjorts 110 inlägg av kommunens 10 första förstelärare. Sammantaget har bloggarna genererat mer än 145.000 träffar. Första inlägget, den 20 januari, skrevs av Hanna Claesson och handlade om Förväntan inför BETT och sista inlägget Aktivera eleverna under högläsning publicerades den 18 december av Joakim Nilsson. Där emellan har ni bland annat kunnat läsa om nationella prov av Richard Linde, kamratbedömning av Lisbeth Bern, VÖL av Annica Eld till arbetet med att vända en klass av Malin Sjöberg och didaktiska kontrakt av Björn Persson. Sedan slutet av november så finns det möjlighet att via e-post prenumerera på nya inlägg, vilket anammats av läsare från 36 olika kommuner, se kartan. Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning.

Tiden som stöttningsaspekt En viktig aspekt i stöttningen är tiden. Vi lärare är ofta så oerhört snabba att hjälpa, ge ledtrådar eller ge ordet vidare till någon annan. Undersökningar har visat att eleverna brukar få EN sekunds betänketid. När det gäller det här att alla elever ska delta i samtalet eller svara på frågor, har jag två tekniker som jag tycker mycket om. Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Enligt forna experter kunde det bero antingen på fysiska olikheter eller att det är vår bakgrund och sociala arv som styr oss. Statiskt och dynamiskt mindset – vad är skillnaden? Dweck forskade i nästan 20 år om detta och hon fann att olika Mindset styr oss i vårt tänkande. Motsatsen till detta är ett dynamiskt mindset. Beröm som blir fel Dweck visar på vad beröm gör med oss och hur fel det kan bli fast avsikten är god. Lärare med ett statiskt mindset

"Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning" Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap. Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys fors­kning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning. – Sedan den kom har jag arbetat ännu mer med skolledare och fått insikter om vikten av att sätta upp mål för personalen, vara specifik med sina förväntningar och utarbeta en viss typ av möteskultur. Hon är en efterfrågad föreläsare med fullbokat schema. Helen Timperley nämns ofta när man pratar om så kallat kollegialt lärande, något Skolverket förespråkar och regeringen satsar på i form av till exempel Matematiklyftet och Läslyftet. Slutsatsen blev tydlig: – Många rektorer upplever ett starkt motstånd.

Framgång i undervisningen | Lärarsidan Det finns fem nyckelfaktorer som är avgörande för en bra lärare och en framgångsrik undervisning enligt aktuell forskning. En sammanfattning av forskning på området gjord av Skolinspektionen pekar tydligt på några nyckelfaktorer. 1. Vi måste tro att våra elever kan! 2. 3. 4. 5. Det visar sig gång på gång i forskningsresultat att vi lärare är den viktigaste faktorn för att uppnå goda resultat och en meningsfull undervisning. Läs Skolinspektionens sammanfattning ”Framgång i undervisningen” Testa Lärarsidan utan kostnad

Related: