background preloader

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling

Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling
Vad händer egentligen i klassrummet? Hur går undervisningen till? Vad fungerar och vad fungerar inte? Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning, påpekar den nyzeeländske forskaren John Hattie i ”Visible learning”. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Lära och lära om Enligt John Hattie bör läraryrket kännetecknas av ett kontinuerligt och systematiskt lärande. Skolverkets kommande satsning på matematik ska baseras på kollegialt lärande, vilket kan ge lärare och rektorer skolutvecklingsverktyg som de också kan använda inom andra ämnesområden. Kritiskt granska sitt eget och andras arbete Kollegial fortbildning påverkar Kompetensutveckling ska vara centralt understödd, systematisk och helst innehålla inslag av extern expertis.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/artikelarkiv/kollegialt-larande-nyckelfaktor-for-framgangsrik-skolutveckling-1.171296

Related:  Kollegialt lärandeTimperley/HattiePedagogikKollegialt lärandeLärande,

Lärmodul – Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans Denna Lärmodul är framtagen i Lärmoduler för kollegialt lärande av:Michael Rystad - utvecklingsstrateg, SvedalaLydia Folke - rektor, Västerås med feedback från Åsa Söderström, – lärare, Jönköping. Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se).

Lärmodul - "Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans" Kollegialt lärande och formativ bedömning, Skolverket Titta på filmen och diskutera sedan frågorna. Diskussion Vilka erfarenheter har du av effektiv kompetensutveckling? Vad är utmärkande för den?

Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet. Edcamp och Teach meet Man behöver inte leta ihjäl sig för att hitta vägar till egen kompetensutveckling. Det finns många engagerade skolmänniskor som anordnar aktiviteter/diskussionsforum. I Partille och Göteborg blev det två sådana spännande kvällar på bara en vecka. Förra veckan var det dags för Partilles allra första Edcamp. Edcamp är ju ett ganska nytt begrepp i Sverige, så om någon har missat kommer här en kort förklaring: Man kallar Edcamp "okonferens", dvs. inget ämne för diskussionerna är bestämt på förhand, utan innehållet bestäms helt och hållet av deltagarna själva.

Kollegial handledning leder till öppenhet och samarbete Genom åren har många olika former av kollegial kompetensutveckling växt fram. Vad sker när man försöker genomföra ett kollegialt grupphandledningsprogram? Vilken kompetensutveckling kommer till stånd och hur utvecklas lärarskickligheten vid en sådan kollegial handledning? Dessa frågor undersöker Lill Langelotz, universitetslektor vid Högskolan i Borås, i sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare?”. Under perioden 2008-2011 följde och intervjuade Langelotz ett arbetslag bestående av sammanlagt 12 lärare och fyra lärarstudenter som främst undervisade elever i år 7-9.

Gott resultat när lärare handleder varandra – Det kollegiala lärandet och delandet av kunskap är överhuvudtaget under stark framväxt i svensk skola. Det kan man se i olika lärarlyft som använder kollegial handledning eller liknande kompetensutvecklingsmodeller, exemplevis forskningscirklar, säger Lill Langelotz, anställd vid Högskolan i Borås. – När arbetslag infördes i skolan vid mitten av 90-talet innebar det inte per automatik att fokus sattes på de pedagogiska frågorna. I många fall stannade det vid att arbetslaget löste de praktiska frågorna. Handledning kan vara ett sätt att skapa ett pedagogiskt forum, säger hon. Hoppet sätts till kollegiala lyft I Helen Timperleys vetenskapliga modell (se nedan) är lärarnas delaktighet i att analysera problemen en förutsättning för att de ska bli engagerade både som individer och grupp.Läraryrket har en tradition av ensamhet och stolt individualism, sägs det ofta. Det är ingen självklarhet att lärare ska dela med sig av de erfarenheter och så kallade ”tysta kunskap” som under lång tid utvecklats bakom stängda klassrumsdörrar. Men just nu pågår det en långsiktig förändring av hela fortbildningskulturen. Lärare ska tränas i att ge och få handledning, reflektera i grupp och utveckla nya samarbetsformer. Satsningar som Matematiklyftet och Läslyftet är exempel på det.

Historiska institutionen, Lunds universitet Ph.D., University of Alberta, Kanada 2009 M.A., historia, San Diego State University, USA, 2003 Fil. mag, ryska, Uppsala Universitet 1998 Postdok, Lunds universitet 2012-2013 Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald, Tyskland 2010-2011 Har undervisat kurser i världshistoria, Europas, Rysslands, Ukrainas, samt Förintelsens historia, samt specialiserade seminarier i Sovjet, Rysslands, och Ukrainas historia, ledde i Greifswald teorikurser för doktorander. Per Rudling har i sin forskningsverksamhet främst sysselsatt sig med frågor om historiekultur, nationalism och ideologiskt historiebruk i Kresy Wschodnie, gränsområdena i vad som idag är västra Vitryssland, västra Ukraina, och Litauen. Intresset har sin brännpunkt i 1900-talets våldsamma politiska historia och postsovjetiska minneskulturer med speciellt fokus på relationerna mellan regionens olika etniska grupper: polacker, ukrainare, vitryssar och judar.

Bättre lärare med kollegialt samarbete I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år. Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. En gång i månaden träffades lärarna och utifrån ett bestämt nio-stegs-program diskuterades olika frågor, problem och vardagliga bekymmer. Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande? På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete.

Learning Study - Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet Learning study gruppen på GU Forskare och lärare som är intresserade av att utveckla undervisningen med hjälp av learning study i skolan Hur kan man på bästa sätt undervisa om något som är svårt?Vad är det i undervisningen som gör skillnad om elever lär sig eller inte? Bedömningsstöd i samhällskunskap på gymnasial nivå I ämnet samhällskunskap finns ett bedömningsstöd till kurserna 1a1 och 1b. Materialet består av en uppgift med tillhörande bedömningsanvisningar. Bedömningsanvisningarna består av autentiska elevsvar med tillhörande kommentarer samt en matris som sammanfattar progressionen. Materialet ger stöd för bedömning i relation till den del av kunskapskraven som handlar om i vilken utsträckning man kan redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Den uppgift som ligger till grund för bedömningsstödet har en tydlig koppling till ämnets syfte, det centrala innehållet i de aktuella kurserna i ämnesplanen och kunskapskraven i dessa kurser.

"Lär av och med varandra – bortom tid och rum" Hur hinner du vara så aktiv i sociala medier, Anna? Den frågan får jag ofta och mina motfrågor, som jag ibland bara formulerar tyst för mig själv, blir: ”Hur hinner du hålla dig uppdaterad när du måste söka efter all information på egen hand? Hur hittar du tiden att sätta dig ner med kollegor från när och fjärran för att reflektera över din egen undervisning?” Sedan jag aktivt började använda sociala medier som ett verktyg för professionellt lärande har jag utvecklats enormt mycket. Jag har lärt mig mer under ett fåtal år än jag gjort under många år som verksam lärare.

Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley FoU Skola har översatt och sammanfattat ett antal rapporter av internationellt erkända forskare inom det utbildningsvetenskapliga området och nu är den första publicerad. Sammanfattning av Helen Timperleys ”Teacher professional learning and development”. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling

Related:  Kollegialt Lärande