background preloader

Elevexempel tydliggör kvalitet

Elevexempel tydliggör kvalitet
Hur får man eleverna att förstå vad som är kvalitet i t ex ett arbete, ett svar på en fråga, en lösning, en viss texttyp eller en förmåga och hur får man dem att förstå progressionen i kunskapskraven…? Hur får man dem att se vad som är nästa steg i deras egen utveckling och hur de kan utveckla en viss förmåga? Ett svar på de frågorna är att arbeta med elevexempel. Alltså med texter, bilder, inspelningar som är elevnära, konkreta och autentiska. Lite då och då har vi sådana lektioner i klassrummet då vi fokuserar på vad som är kriterier för framgång, vad som är kvalitet och hur man kan identifiera kvalitet. Den här veckan har vi haft en sådan lektion och målet för lektionen var att tydliggöra för eleverna att man kan svara på frågor på olika sätt och att svaren kan vara olika bra beroende på hur man har svarat och hur väl svaret matchar frågan. Uppgiften var att eleverna skulle bedöma tre svar till en fråga utifrån EPA-metoden. Sedan var det dags att lyfta upp diskussionen i helklass.

Förmågor Efter att ha skrivit om mina förmågetrappor, som jag använt tidigare med mina elever, på Instagram var det fler som ville ta del av dem. För att få alla, hittills delade, på samma ställe har jag nu lagt dem i detta inlägg. Klicka på bilden så får du upp dem i pdf. Om du vill veta mer om hur jag startade med mina elever för sex år sedan hittar du det vi jobbat med här (Där hittar du även samma trappor som i detta inlägg men då ligger de en och en). Bilderna på blommorna är lånade från Skolkoppen. Under en lång period när man pratat om The Big 5 och förmågorna så har det varit mycket kopplingar till djuren. Vi började väldigt snart att lägga till de värdegrundande förmågorna så de finns också med som en förmågeskylt. När jag började använda mina förmågeskyltar för över ett år sedan så hade jag faktiskt inte djuren på utan helt andra bilder som jag tyckte kunde passa till. Om du vill ladda ner materialet så hittar du det på Skolmagi. Här är en film om hur jag använder The Big 5.

Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på. I projektet ingår cirka femtio lärare i årskurs 4 och 7 från Umeå kommun samt fem forskare från Umeå universitet. – Vi forskare vill förstå vad som krävs för att lärare ska få det stöd de behöver för att utveckla sitt arbete med formativ bedömning. Torulf Palm kom i kontakt med begreppet via artiklar och blev mer och mer intresserad. – Jag har hållit många föredrag och har fortfarande inte stött på någon som sagt att det inte verkar bra. Men ordet bedömning är laddat.

BFL i undervisning – en metodöversikt BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. Många av teknikerna fungerar genom att ge eleverna möjlighet till reflektion och genom att aktivera dem. Andra tekniker syftar främst till att ge läraren återkoppling på vad eleverna får ut av undervisningen eller att signalera till läraren när eleverna inte förstår det som undervisningen handlar om. Vill du själv bidra till denna sammanställning kan du skriva här på vår Facebooksida. Tillbaka upp 1) Tydliggöra mål och kriterier för framgång Tillbaka upp

Elev: Lärarna bryr sig verkligen Rönnenskolan i Malmö har brytdag. Det betyder att det vanliga schemat bryts för en dag och eleverna jobbar med det ämne som de tycker att de behöver. Någon hänger lite för länge i korridoren, men fångas genast upp av en lärare. – Du ska till svenskan, eller hur? Jag följer dig dit. Ett leende och ett milt tag om nacken. Rim Jabboul i nian sliter med sitt NO-arbete, precis som flera av hennes klasskompisar. Rönnenskolan är bra, tycker hon. – När man behöver hjälp här så bryr de sig. Det är mer ordning och studiero på Rönnenskolan än vad det verkar vara i kompisars skolor eller skolor som de gått i tidigare, tycker gruppen vi pratar med. Det är dock inte enbart för att de är godhjärtade som lärarna bryr sig, det är en del i en tydlig strategi för att ha koll på elevernas resultatutveckling och tidigt fånga upp dem som har det tufft. 2009 gick mer än en tredjedel av eleverna ut nian utan fullständiga betyg. Vi pratar mycket om vad vi gör och varför vi gör det.Anna Mårtensson, förstelärare

Lgr 11, The Big 5 och bedömning I onsdags hade jag förmånen att få hålla i en hel PO-dag med en del av kommunens lärarstudenter. Det jag berättade om var hur jag har jobbat med Lgr 11, The Big 5 och bedömning med mina elever i åk 1-3. Under förra läsåret hade jag förmånen att lyssna på Göran Svanelid som pratade om The Big Five här i Leksand. Jag gick då hem och funderade hur ska jag sätta igång ett jobb om TB5 med mina elever på lågstadiet. För att lyfta förmågorna i The Big 5 så började vi med veckans förmåga. Klicka på bilden för att komma till min webbsida med presentationen. Vi vävde också in förmågorna i utvecklingsmålen i elevernas IUP i samband med deras utvecklingssamtal. Jag pratade också om hur vi jobbat med kamratbedömning och visade då två filmer som jag tycker är jättebra att se i samband med det jobbet. På em kom vi också in på att prata om den tysta kunskapen. Det blev också en del av min presentation om det utvidgade kollegiet som jag pratade om på TeachMeet i Falun förra veckan. Medarbetarsamtal hos oss

Näringskedjor och livscykler – dramatiskt värre! Hur kan man visa och samtidigt öva på att förstå begrepp som till exempel näringskedja, livscykel och vattnets kretslopp? Jo, man dramatiserar dem! Igår skrev jag att jag skulle prova ett lektionsupplägg jag hade hittat på Skolverkets hemsida (jag gjorde om det lite, så det passade oss) och idag fick eleverna pröva. Det blev verkligen en lyckad lektion! Jag började med att skriva ordet ”Begreppsteater” på tavlan och så berättade jag kort om vad vi skulle göra. Innan vi började dramatisera, fick eleverna ge förslag på vilka förmågor vi tränar/använder under detta lektionspass. I stora drag gick lektionen till så här: Behöver jag säga att vi hade väldigt roligt samtidigt som vi fördjupade vår förståelse av biologiska begrepp? Förmågan att: samarbeta, ta ansvar, lösa problem, använda begrepp och förstå begrepp!

The Big 5 material | Fröken Ann Vill du arbete med TB5? Här kommer lite material som jag skapat och som du kan ta del av om du vill: procedurformagaPlanschV4 begreppsligformagaPlanschV4 kommunikativPlanschV4 MetakognitivPlanschV4 analysformagaPlanschV4 Planscherna nedan är designade med utgångspunkt i en plansch som Pedagogiska Magasinet gjorde. TheBig5PlanschPMv2 Bilderna ovan finns i detta dokument: TheBig5DjurenKonturerMtext TheBig5DjurenKonturer Bilder på djuren, som jag själv fotograferat och som ni får använda och sprida i enlighet med licensieringen nedan: TheBig5Djuren TheBig5DjurenEnskilda Planeringsstöd med kunskapskraven för 1-3 samt TB5-förmågorna: PlaneringsstodVt2013 (Kunskapskraven i dessa dokument är skapade med bas i infometors kunskapskrav på förenklad svenska, i deras magasin HEJA, med vissa förändringar som jag tillsammans med några kollegor gjort.) Alla verk på denna sida, som det står att jag har skapat, går under denna licensiering:

Förmågor i matematik Ja, de nationella proven i matematik för åk 3 är klara för våra elever. Alla … vi lärare och eleverna drar en lättande suck, trots att vi arbetet på att proven ska ingå som en naturlig del i undervisningen, uppstår ändå en rejäl anspänning hos oss alla. Efter en första rättning (att skriva omdömen och kunskapsprofiler återstår) ser vi mycket goda resultat och kunskaper hos eleverna. Vi har lyckats lyfta alla elever minst ett snäpp upp i nivå. Och självklart funderar vi nu på vilka framgångsfaktorer som spelar in. Vi har gjort flera förändringar under åk 3 och det har självklart påverkat. MetoderKommunikationBegreppProblemlösningResonemang I diskussion med eleverna kom vi fram till vad varje förmåga kunde innehålla, dessa gjordes till en presentation som du kan se här under. Dessa sattes sedan upp på väggen. De flesta lektioner både börjar och avslutas med att vi fokuserar på vilka förmågor vi ska och har arbetat med.

”Kvällarna på savannen” – En saga om The Big 5 ”Kvällarna på savannen” – En saga om The Big 5 En saga av Camilla Allequist, för att förklara förmågorna i The Big Five för de yngsta. Elefanten levde på savannen i Afrika tillsammans med sina vänner noshörningen, buffeln, leoparden och lejonet. Ibland hände det att de fem vännerna inte förstod varandra riktigt. De fem vännerna lärde sig mycket av varandra under kvällarna på savannen. Elefanten, noshörningen och buffeln deltog inte i jaktdiskussionerna eftersom de alla var växtätare. Så här fortsatte kvällarna vid vattenhålet på savannen.

Fem förmågor i fokus Enligt läroplanen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera och argumentera, reflektera och jämföra. I Lgr 11 finns det 71 övergripande mål. Göran Svanelid, universitetslektor och före detta lärarutbildare, ville hjälpa lärare att fokusera på det som är viktigt. När han gick igenom grundskolans kursplaner fann han att de övergripande målen gick att föra samman till fem – the big five. – Det är de här förmågorna som ska utvecklas under lektionstiden och sedan bedömas. SO-läraren Ida Sohlberg blev såld när hon mötte konceptet. – Vi har gått igenom konceptet på föräldramöten, har med det i blanketten som elever och föräldrar skriver inför utvecklingssamtalet och när vi skriver IUP följer de fem förmågorna med som en röd tråd i alla ämnen. Ida Sohlberg inleder varje lektion med att redovisa vilka förmågor de ska arbeta med. – Oftast får jag in åtminstone fyra förmågor. – Jag vet att jag ligger nära både kunskapskraven och kursplanernas centrala innehåll.

Hur du som lärare kan förklara kunskapskraven för eleverna För att bedömningen ska bli en del av undervisningen behöver läraren konkretisera kunskapskraven. Det ökar möjligheten för eleven att förstå vad som förväntas av honom eller henne. Konkreta bedömningsaspekter underlättar också planering av undervisning och återkopplingen till eleven. Stödmaterialet Bedömningsaspekter kan användas av alla lärare i grundskolan, oavsett vilken årskurs eller vilket ämne läraren undervisar i. I stödmaterialet presenteras exempel samt en modell för hur du som lärare kan konkretisera kunskapskraven. Skolverket har tidigare tagit fram kommentarmaterial till kursplanerna i alla ämnen. Materialet förhåller sig inte till hela undervisningsprocessen. Ladda ner stödmaterialet "Bedömningsaspekter"

Related: