http://thecornerstoneforteachers.com/2015/07/growth-mindset.html
Related: Growth Mindset • pernilla • Övrigt • liz11031964Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Enligt forna experter kunde det bero antingen på fysiska olikheter eller att det är vår bakgrund och sociala arv som styr oss.
En mening och hundra ord Anne-Marie Körling har flera enkla och mycket användbara lektionsidéer på Körlings ord. Jag har testat flera med både bra resultat och nöje. Liksom andra goda grundidéer finns det möjligheter att utveckla dessa idéer åt lite olika håll. Den här kan vi kalla En mening och hundra ord! Jag börjar med att välja en mening för att låta eleverna associera till andra ord. Meningen är På affärens skyltfönster hade någon målat ordet JUDE med meterhöga, röda bokstäver ur En ö i havet som vi just nu läser tillsammans.
Glosförhör - bara om vi lär oss - Mia Smith Glosläxornas vara eller inte vara debatteras hett bland språklärare. I det här inlägget vill jag inte lägga fokus på om, utan på hur, men inte på själva läxan, utan på hur den förhörs. Glosor förhörs på många olika sätt i skolan. jlsu Som en uppföljning till mitt förra blogginlägg om dynamiskt och statiskt tankesätt kommer här den s k isbergsillusionen. Isbergsillusionen visar exempel på vad som krävs för att bli framgångsrik, men som oftast inte syns på ytan. När man ser någon som är riktigt duktig (t ex en idrottsutövare, en musiker, en jonglerare etc) ser det väldigt enkelt ut.
Metoden som gynnar långtidsminnen – Spaced Learning! När vi lär oss något är biokemiska processer igång i våra hjärnor. Många faktorer kan påverka vad och hur vi minns. När vi lär oss något kopplas neuronernas synapser samman i ”minnesbanor”. Förändringar ledde till mindre stress Jag heter Anette Petersson och arbetar på högstadiet i en grundskola i ett av Malmös många segregerade områden. I dagens blogginlägg tänkte jag skriva om stress. Jag tänkte skriva om hur jag idag faktiskt känner mig mindre stressad än tidigare på grund av en del förändringar vår rektor genomförde på skolan. Vi lärare kommer aldrig någonsin att stå i dörren till arbetsrummet, en sen eftermiddag och tänka att nu har jag absolut ingenting mer att göra. Vi kan inte, som mattläggaren, slå en blick på dagens arbete och tänka ”klart”! I takt med att allt man ska göra och kunde ha gjort har ökat så har det samtidigt smugit sig in uttryck som ”good enough”, ”hög lägstanivå”.
jlsu En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Förstelärare i Svedala - Undervisning och lärande 2014 är året då Svedala kommuns Förstelärare bloggar publicerades på nätet. Sedan dess har det gjorts 110 inlägg av kommunens 10 första förstelärare. Sammantaget har bloggarna genererat mer än 145.000 träffar. Första inlägget, den 20 januari, skrevs av Hanna Claesson och handlade om Förväntan inför BETT och sista inlägget Aktivera eleverna under högläsning publicerades den 18 december av Joakim Nilsson. Där emellan har ni bland annat kunnat läsa om nationella prov av Richard Linde, kamratbedömning av Lisbeth Bern, VÖL av Annica Eld till arbetet med att vända en klass av Malin Sjöberg och didaktiska kontrakt av Björn Persson.
Extra allt! Därför är flerspråkiga friskare och smartare Att tala flera språk är ett bra sätt att höja sina aktier på partnermarknaden. När språkutbildningsföretaget Kaplan frågade sina, i sammanhanget något jäviga, studenter svarade 98 procent att de attraherades av människor som behärskar flera språk. Liknande siffror fick konkurrenten Rocket languages, där 79 procent tände på flerspråkighet. Responsen sätter spår i hjärnan Det utvecklande tankesättet har visat sig vara positivt för barns motivation och hur de hanterar misstag. Men vad är det då som får oss att tänka på det ena eller andra viset och hur skapar vi ett utvecklande tankesätt? Flera forskare, bland andra Elizabeth Gunderson, har genom åren undersökt vilken feedback föräldrar ger till sina barn och konstaterar att deras sätt att ge beröm troligen påverkar vilket tankesätt barnen utvecklar senare i livet. Gunderson jämför effekten av beröm som handlar om barnets personlighet, som ”Du är så smart och duktig”, med beröm om vad och hur barnet gjort något, som ”Vad bra att du har plockat ihop alla klossar”.
Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Konsten att ge strategier för att lyssna Det pratas mycket om att vi lärare måste bli bättre på att ge eleverna modeller/strategier för att förstå hur de ska göra för att nå ett mål. Vi har pratat mycket om läsandet och även skrivandet med olika stöd för det och jag har även skrivit en del om det på LR-bloggen. Om du vill läsa dem hittar du dem här i arkivet. Jag tänkte i detta inlägg skriva lite om hur jag ger stöd för lyssnandet i klassrummet. Att lyssna är den förmågan som eleverna kan uppleva som mest stressande att utsättas för då man ofta bara får höra en gång.
Vad betyder värdeorden? Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden. Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Anna Kaya skriver om språkliga uttrycksformer här och här. Om du vill läsa mer om bedömningsaspekterna rekommenderar jag även denna skrift Bedömningsaspekter. Jag har sammanställt dessa ord i en liten skolparlör nedan.
Elevledda utvecklingssamtal – varför? – ThereseLinnér Elevledda utvecklingssamtal – varför då? Mitt svar på det är engagemang och en insikt om att man själv kan vara med och ta kommandot över sitt lärande. Jag tyckte att jag hade väl fungerande utvecklingssamtal som var trepartssamtal. Alla parter kom väl förberedda till samtalen och vi kunde prata om nuläge och nästa steg precis som det står i de allmänna råden från skolverket. När jag hörde talas om elevledda samtal var jag skeptisk och det berodde på att jag tyckte att jag redan erbjöd delaktighet och att jag funderade dessutom på vad det skulle säga om min profession om jag valde att släppa kommandot över samtalet. Hur man än vänder och vrider på det är det mitt uppdrag att ha koll på läget och förmedla det tänkte jag.