background preloader

Arbetsro, Lgr 11 2:3 delaktighet,ansvar,motivation,ansträngning

Facebook Twitter

Stökigt i klassen? Kom ihåg de fem D:na! Det finns tre tidpunkter som vi kan angripa utåtagerande beteenden på: innan det inträffar, under tiden och efteråt.

Stökigt i klassen? Kom ihåg de fem D:na!

Jag skulle vilja säg att ”under tiden” är en väldigt ineffektiv tidpunkt.

Skolanknytning, bygga relationer genom starkt innehåll

Delaktighet för lärande - Skolverket. Studiero. Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång. Lektionsbanken.se - Lärare inspirerar lärare. Olust att lära – dödar skolan kreativiteten? Många är säkerligen de kommuner och skolor som genom åren fokuserat på “lust att lära”-kurser och som anammat denna fras som ett slags slagord för god skolgång och kommunens vilja att förändra och förbättra.

Olust att lära – dödar skolan kreativiteten?

Sanningen är ju också att vi alla vill att eleverna ska känna just denna lust till att lära och förstå hur kunskap är coolt och viktigt, samt själva grunden till att förstå sin värld bättre. Majoriteten av dagens elever känner nog också just lust att lära, åtminstone ibland, och det kanske räcker ganska långt. Om man dock som elev aldrig känner denna lust, utan istället en stor daglig OLUST till att gå till skolan och lära sig så kan den mycket väl ta död på den kreativiteten som förmodligen finns inom andra områden i livet. Ganska många är de killar som jag i undervisningen stött på som är geniala moppefixare eller gudomliga fotbollstrixare, men att förstå syftet med skolan gör de inte. Ligger det då en skuld på eleverna för olusten? I vilket fall, hon fick träffa en specialist. Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham.

Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham kan vara en av de bästa böcker jag läst i pedagogisk väg.

Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham

Aha, är den full av IT? Inte alls. Och ändå öppnar den för mig att tänka in var digital teknik kan fungera i min undervisning. Framförallt fokuserar Nottingham på hur man bemöter elever och ger dem tillfälle att utveckla sin vilja att lära. Han bygger mycket av sina pedagogiska idéer på Carol S Dwecks forskning om vad utvecklande tankesätt och statiskt tankesätt kan göra för att antingen utveckla eller hämma vårt lärande. #flippatklassrum. Ur form till innehåll! Skoltankar inför det nya året 2014. Skolan!

Ur form till innehåll! Skoltankar inför det nya året 2014

Nästa år kommer den finnas i debatten, i de politiska diskussionerna, i reklamen, i föräldrarnas frågor och i deras skolval, i elevernas resultat på kommunernas redovisningar av diagram, i rektorns rum där ekonomin ska gå ihop och i lärarens känsla av otillräcklighet och så klockan som tickar, tickar och berättar att ingenting hinns och allt läraren som skulle betyda allt och känna sin betydelse har hjärtklappning och magont. Eleverna grubblar på om skolan är bättre någon annanstans, vid köksbordet ringaktas den egna skolan och lovordas den man ännu inte går i. Skolan är ett stort ämne att tala om. Som lärare känner man inte igen sig i debatten. Det kan vara ett problem. Då det gäller skolan måste vi berätta om den inifrån. Elevaktiviteten knuten till lärarens undervisning! Från oordning till starka innehåll.

Det är mycket samtal om ordning och reda i skolan och naturligtvis måste vi komma tillrätta med oordning.

Från oordning till starka innehåll

Men jag har funnit, efter många år som handledare, att det finns kritiska moment som vi måste lösa pedagogiskt: Undervisningens form. Genom formerna kan innehållet äga den rymd och det djup som undervisningen kan ge Så skriver Anne-Marie Körling i ett av sina blogginlägg.

Undervisningens form

Och just det här med undervisningens form och hur den kan hjälpa mig och eleverna att hålla fokus på innehållet och på så sätt skapa den gemenskap och arbetsro som är så viktig för att elevernas lärande ska kunna ske – det har jag blivit mer och mer medveten om under mina år som lärare. De former som återkommer i min undervisningen är: Några fler inlägg från Anne-Marie som tar upp detta är:Från oordning till starka innehållKlassrumsnära utvecklingsfrågor – förändra i det lilla och märk väl i det storaUtbilda i ordning och reda Och sist men inte minst, försöker jag praktisera den svåraste undervisningskonsten av dem alla: att hålla ett glas vatten!

Utbilda i ordning och reda. Ordningsregler för hur vi kan vara tillsammans i skolan finns det skollag om.

Utbilda i ordning och reda

Och så skapar vi ordningsreglerna. Sen har vi osynliga regler som gäller för var och en av oss. 5 prisade lärare: Så motiverar vi våra elever. Förändring behöver inte vara flashigt eller handla om ny teknik, utan om att dela med sig av en kunskapssaga varje dag.

5 prisade lärare: Så motiverar vi våra elever

Du är känd för dina mikrolektioner ”Grej of the day”, kan du berätta om det? – Jag fick idén när jag pluggade inför en frågesport och försökte lära mig tio nya saker om dagen. Då slog det mig, varför inte göra det med eleverna, fast en grej om dagen?

Rörelse

Om ledarskap i klassrummet. Struktur: Sant eller falskt? – Kooperativt Lärande. Denna struktur får eleverna att sätta igång tankebanorna och skapa diskussioner.

Struktur: Sant eller falskt? – Kooperativt Lärande

De tränar på att vara källkritiska och argumentera för sina tankar. Dela upp elever i grupper om 2 eller 4.Läs sedan upp 3 påståenden varav 1 av dessa är falskt.Ge eleverna betänketid och låt sedan grupperna diskutera påståendena. Det är viktigt att eleverna motiverar sina svar ”jag tror att denna är sann därför att…”Efter ca 1 minut kan du använda dig av någon struktur för kunskapsdelning, till exempel Switcheroo, slumpa fråga eller multisvar, så att eleverna får dela sina tankar med andra grupper och presentera sina svar.

En variant på strukturen kan vara att låta eleverna själva skriva påståenden. Dela in i grupper om 4 och ge dom ett tema. Ge eleverna tanketid innan de börjar skriva ned sina påståenden. En elev börjar att läsa sina 3 påståenden för de andra i gruppen. Struktur: Rondellen I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals. Klassrumsdesign – Kooperativt Lärande. Efter att ha arbetat med Kooperativt lärande har vår syn på klassrummet och användningen av dess utrymmen förändrats.

Klassrumsdesign – Kooperativt Lärande

Ju mer du som lärare använder de kooperativa strukturerna desto mindre kommer du att använda den traditionella klassrumsmöbleringen. Kooperativt lärande ställer andra krav på klassrumsdesignen än vad traditionell undervisning gör. Ibland behövs flera olika möbleringar i en och samma lektion, och ibland behövs mer fritt utrymme än vad som vanligtvis finns tillgängligt. Grit: The Key to Your Success at FLVS. Micke gästar skola365.com och talar om lärande och motivation! Studiedagen-del-2. Håll i, håll ut, håll om – det betyder mycket. Vilken känsla tycker du det är viktigast att du lyckas förmedla till dina elever? Frågan fick vi, den helt nya personalgruppen på den helt nyöppnade Glömstaskolan, under vår andra dag tillsammans. Det kan kännas som en stor fråga. Det är så många saker jag vill förmedla till eleverna som jag möter.

Trygghet, respekt, sammanhang. Det kan kännas svårt att välja ut den viktigaste. Growth mindset – Dweck är bekymrad över missuppfattningar. I båda mina böcker talar jag om growth mindset som ett fundament för att skapa en kultur av formativ bedömning och framåtsyftande återkoppling. Carol Dwecks forskning har slagit igenom på bred front i skolan och jag har skrivit om det förut, bland annat i inlägget Vilket sorts feedback vi ger har stor betydelse. Men nu är Carol Dweck, en av forskarna bakom begreppen fixed och growth mindset lite bekymrad.

Hon ser tecken på att begreppen används och tillämpas utifrån missuppfattningar: ”I fear that my work, which grew up to counter the failed self-esteem movement, will be used for the same purpose, trying to make kids feel good but not actually changing the process of learning.” Så sade Dweck på en konferens där hon reflekterade över dessa missuppfattningar och missförstånd om growth mindset. GRIT. Expert: Så kan Sverige utbilda fler mattetalanger. Singaporeeleverna toppresterar i matematik i internationella tester som Pisa och Timss. I veckan besökte Yeap Ban Har, själv lärare och forskare vid National Institute of Education i Singapore, Sverige för att utbilda lärare i konceptet som hyllas för att ha höjt resultaten i den asiatiska landet. – Det viktigaste är lärarna.