Feta öppna frågor. Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, kommunicera och lära. Öppna frågor hjälper också läraren att ge ordet till eleven och därmed sänka sitt eget talutrymme: Hur gör man en hög med vatten? Hur låter tystnad?
Kan man äga ett hav? Vad är det tystaste ljud man kan höra? ÖPPNA lärande frågor att ställa vid läsundervisning: Förhållningssättet är tillåtande, varsamt nyfiket, sonderande, undersökande, vägledande och medvetenhetsutvecklande: Vilket ord är det längsta? Då eleven kan läsa ord som du som lärare förvånas över kan läraren ställa dessa frågor. Frågorna har till uppgift att medvetandegöra eleven och faktiskt också läraren: Hur gör du för att lösa läsningen av vissa ord Du lyckades att utläsa – brandbilsslang… Hur gjorde du? Att starta en lektion på effektivt sätt | Min undervisning.
Att ha startuppgift i början som är skriftlig är ett bra sätt att starta en lektion på, men ibland hinner jag inte med det. Jag vill hinna med andra förmågor och upplever ibland att skrivuppgiften kan ta hela lektionen i anspråk. Vi har som mål att ha startuppgifterna skriftliga kanske jag ska tillägga. När jag var på kurs i Bedömning FÖR och AV lärande fick jag höra ett förslag av en specialpedagog på hur man kan starta en lektion på effektivt sätt och få med sig så många som möjligt att man hinner med att instruera de som behöver ha mer hjälp medan de andra hjälper varandra. Specialpedagogen heter Emelie Britse, och jobbar på Älvkvarnsskolan i Ursvik och är även utvecklingsledare i Solna stad. Jag har gjort en canva till den strukturen och den ser ut enligt nedan. Först ger man en instruerade uppgift – antingen muntligt, i filmform eller i skrift eller annan form för den delen. Sedan har man som lärare en återkoppling på det.
Matriser.pdf. 4-fältare med stödtext. Lärmodul - Återkoppling och BFL. Kamratbedöming + Lärarbedöming + Självbedömning + Digitala verktyg + Flippade klassrum = YES WE CAN! | Fröken IT. YES WE CAN! Resultatet av just dina elevers lärande kommer att variera beroende på vem du är som pedagog, vad du har för relation till dina elever, hur skicklig du är på att ställa ”rätt typ av frågor”, hur du ser på lärande och hur långt du har kommit i användandet av digitala verktyg, med mera. En sak är säker: Om du använder dig av konceptet i rubriken på ett medvetet sätt kommer du att lyfta dina elever och få ett ”effektivt lärande”, åtminstonne om man lyssnar på J.Hattie och D.Williams, bland andra.
Digitala verktyg, formativ bedömning och flippade klassrum kan öppna helt nya möjligheter för lärande. YES WE CAN, säger Obama. YES WE CAN, borde hela Sveriges skickliga lärarkår ryta ut. Efter ett år fyllt av en i mångt och mycket negativ debatt om den svenska skolan behöver vi alla hjälpas åt att lyfta skolan och alla professionella och engagerade pedagoger år 2014. We are the 21st century teachers and learners. (Många av de digitala verktygen nedan finns även som appar för iPad!) Två stjärnor och en önskan. Assessment when using GeoGebra by Malin Christersson on Prezi. 5 Eleven ägare av sin egen lärprocess. 4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra.
3 Återkoppling som för lärandet famåt. 2 Aktiviteter som synliggör lärandet. 1 Tydliggöra mål och kunskapskrav. Formativ bedömning. Kunskapsvägg. Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 4-6. Även här har jag ändrat det som är reviderat i Lgr 11 men jag har också hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då det är lätt att missa). Eftersom det är en hel del som är lika i de tre no-ämnena biologi, fysik och kemi så har jag även gjort en gemensam fil där jag har satt samman det som är lika i det centrala innehållet i samma moln.
Det hittar du under bilden Biologi, Fysik och Kemi. På så sätt tar no mindre med plats när man sätter upp det. Om du vill läsa mer om det jag lagt ut tidigare om hur jag jobbar med kunskapsväggen finns det under Kunskapsväggen i menyn eller via taggen kunskapsvägg. För att det inte ska bli någon som blandar ihop de gamla dokumenten med de nya så har jag tagit bort länkarna för att ladda ner respektive ämne i de äldre inläggen men inläggen som sådana ligger kvar. För dig som har kunskapsväggen sedan tidigare finns här en förteckning på vad som är ändrat. Framgångskartan – ett sätt att synliggöra lärandet. Efter två förkylningar och mässan NKUL i Norge har jag äntligen lyckats ta mig samman och skrivit ihop denna text.
En text som jag sett väldigt mycket fram emot att skriva sedan jag fick frågan. Om Josef Holmqvist (@holmqvist85 på Twitter) Jag heter Josef Holmqvist. Jag mottog fredagen den 3e maj min lärarexamen som ger mig behörighet att undervisa elever i ämnena idrott och hälsa (år 1 grundskola – år 3 på gymnasiet) samt naturkunskap (3-9 Bi, Fy, Ke och NK på gymnasiet). Sedan november 2012 jobbar jag i ett utbildningsföretag som heter Creaza. Om – varför jag skriver här På SETT lyfte pedagogikforskaren Christian Lundahl en metod jag utvecklat med mina elever på mellanstadiet på Magnarps skola. Om – metodens namn Först lite om namnet PMW – en framgångskarta. Om – varför PMW – en framgångskarta För läraren kan PMW användas som en pedagogisk dokumentation för att se vad eleven upplever att den kan eller som var nytt för den. Om – för vem och hur fungerar metoden? Kort punktlista kring PMW. Synligt lärande.