Hård dom över svensk skola | Läs och skriv Den där blicken, leendet. Från läraren eller föräldern. Blicken som säger: Fantastiskt, du klarade det! Det är då motivationen kickar i gång, viljan att återuppleva framgångskänslan, att klara något nytt. Martin Ingvar, hjärnforskare med inriktning mot inlärning och professor vid Karolinska Institutet, har tillsammans med vetenskapsjournalisten Gunilla Eldh skrivit boken Hjärnkoll på skolan. – Alla bra lärare har det här. Det är nämligen så barn tränar sitt motivationssystem, visar forskningen. För barn vill lyckas – viljan att uppleva det positiva i att klara något är biologisk, konstaterar Martin Ingvar. Till att börja med blir lärarens/förälderns uppskattning kvittot, så småningom känner man själv att man lyckas. Föräldrarnas roll är därmed viktig för hur väl barnet sedan motiveras i skolan. – Barn som har det här med sig hemifrån har lättare att koppla det till skolsituationen, säger Gunilla Eldh. Men inte alltid. – Barn är arbetsmyror av naturen. – Det här kostar 3 000 spänn per unge.
Inre motivation positiv för elevers utveckling och lärande: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet Tomas Jungert, Linköpings universitet Har yttre belöningar (exempelvis guldstjärnor i kanten av skrivboken) en negativ inverkan på elevers inre motivation? Minskar intresset för människor att engagera sig i eller prestera väl i en uppgift när yttre belöningar erbjuds? Flera meta-analyser har visat att så är fallet. Self-Determination Theory (SDT) är en teori som såväl teoretiskt som praktiskt belyser hur lärare kan stödja elever för att öka deras inre motivation. n av de mest utmanande och kritiska uppgifterna i undervisningssituationer är att motivera elever. Yttre motivation är instrumentell till sin natur och refererar till att elever engagerar sig i en skoluppgift på grund av yttre krav eller för att nå ett yttre resultat, såsom ett högt betyg eller att undvika hot om att bli bestraffad, exempelvis att få underkänt. Inre motivation Olika grader av motivation Internalisering och grundläggande behov Att tillgodose de grundläggande behoven Avslutningsvis Referenser Bandura, A. (1997).
Skrivprocessen som modell även för muntliga diskussioner När jag läste till gymnasielärare fick jag möjlighet att läsa Skrivprocessen av Siv Strömquist och sedan dess har det här med att arbeta i en process varit en del av min lärarvardag. För mig handlar det mycket om att hjälpa eleverna komma vidare i sin utveckling. Allt de skriver ska de också få möjlighet att förbättra utifrån mina eller klasskompisarnas feedback. När jag nu arbetar med läsning både i Svenska 1 (lässtrategier) och Svenska 3 (novellkonsten och novellers uppbyggnad) känner jag att tankarna från skrivprocessen också går att föra över på de muntliga diskussioner som vi har i samband med läsningen. I Svenska 1 arbetar vi med de olika lässtrategierna. I Svenska 3 arbetar vi med novellkonsten och till varje nytt moment finns en flipp. Vad vill jag då ha sagt om detta. Är det inte detta man gör om man arbetar med Siv Strömquists modell för skrivprocessen?
”Ta in en coach – och släpp kontrollbehovet” De är båda lärare i botten, men för ett antal år sedan upplevde de att de kört fast i sin lärarroll. Grundskoleläraren Anna-Karin Arenius kände sig ensam i klassrummet och hade svårt att sätta upp egna mål för sin undervisning. Gymnasieläraren Helena Isakson ville bli bättre på att stötta sina elever att nå målen. – Många ekonomiska ämnen handlar om entreprenörskap och här kände jag att jag saknade något som lärare. Nu driver de tillsammans Skolcoacherna, som ansvarar för individuell coachning i Skolverkets treårsprojekt ”Handledning för lärande”. – Det övergripande målet för coachning är alltid högre elevresultat, men det går att använda till så mycket i skolan. Alla tio skolor i projektet måste ha regelbunden grupphandledning, men därutöver kan de välja insatser från Skolverkets smörgåsbord. – Handledning är något som skolorna känner till, medan coachning är ganska nytt. Skolverkets Anna Österlund ser en rad fördelar med coachning, men också nackdelar. Så kan lärare använda coachning
MULTITASKING Skolcoacherna Attityd är viktigare än intelligens - Kvartssamtal.se En av de viktigaste begreppen på senare år är ”growth mindset.” Vad det innebär är att tänka tanken att intelligens inte är ett ”fast och slutet” begrepp. Med träning kan man lära sig och utvecklas. John Steinberg är djupt präglad av den amerikanska testkulturen. Han minns t.o.m. intelligensprovet han fick genomgå som femåring! Det finns många som är mer ”klassiskt” intelligenta än John – mer skolsmarta om man säger så. Sverige är på väg in i den amerikanska testkulturen. Det är därför viktigt att påminna eleverna om vad de lärt sig, kan lära sig och att intelligens har väldigt lite med skolresultat att göra. Hur har din bild av din egen begåvning påverkat din syn på dig själv och varifrån har du fått den bilden? Hur påverkar vi elevernas syn på sin egen begåvning och sina egna möjligheter? Vad kan vi göra för att ge eleverna en s.k. growth mindset?
Student Engagement: Resource Roundup Facebook Edutopia on Facebook Twitter Edutopia on Twitter Google+ Pinterest Edutopia on Pinterest WHAT WORKS IN EDUCATION The George Lucas Educational Foundation Tips and Strategies for Keeping Students Engaged Igniting Student Engagement: A Roadmap for Learning, by John McCarthy (2015) McCarthy discusses key strategies to ensure student engagement including being authentic, introducing units with meaningful launch events, and letting students know what outcomes to expect. Back to Top Engagement Through Projects Integrated Learning: One Project, Several Disciplines, by Edutopia Staff (2015) For any project within a vocational major, High Tech High encourages teachers and students to include relevant content from other subject areas to enhance real-world connections. Engagement Through Technology Engagement Through Social and Emotional Learning Getting (and Keeping) Students Engaged Create experiences so students invest in their learning.
Skolan: Därför presterar elever som multitaskar sämre | Bäst i text Läseboken... Målgrupp: elever/studenter, lärare och föräldrar. Alla talar om läs- och skrivprocessen idag. Men hur går de till egentligen till, med utgångspunkt från hjärnan? Att läsa och skriva – och samtidigt skicka sms, lyssna på musik, kolla på Facebook och svara på Twitter – är en del av vardagen för många elever. Forskning visar att de som försöker göra flera saker samtidigt: presterar sämre – effektiviteten kan halverasär mindre uppmärksammahar sämre minnekommer inte in mentalt i en ny uppgift lika snabbt – som de som gör färdigt en sak i taget. Det här kommer vi bland annat att tala om: Med utgångspunkt från forskning beskriver jag bland annat: Hur vårt medvetande fungerar.Om att uppmärksamhet à la tjuren Ferdinand, Carolina Klüft och alarmcentral ständigt konkurrerar om makten. Jag ger råd om hur vi kan studera och arbeta på ett sätt som passar hjärnan bättre. Det brukar bli mycket frågor och diskussioner, eftersom många känner igen sig. Här kan du läsa mer om vad media och andra tycker om boken.
Strategies for Helping Students Motivate Themselves Editor's Note: This piece was adapted from Building a Community of Self-Motivated Learners: Strategies to Help Students Thrive in School and Beyond by Larry Ferlazzo, available March 21, 2015 from Routledge. My previous post reviewed research on extrinsic and intrinsic motivation, and described the four qualities that have been identified as critical to helping students motivate themselves: autonomy, competence, relatedness, and relevance. In this post, I'll discuss practical classroom strategies to reinforce each of these four qualities. Autonomy Providing students with freedom of choice is one strategy for promoting learner autonomy. Some researchers, however, believe that a third option, cognitive choice, is a more effective way to promote longer-lasting student autonomy. Competence Feedback, done well, is ranked by education researcher John Hattie as number 10 out of 150 influences on student achievement. But how do you handle providing critical feedback to students when it's necessary?
untitled 7 Ways to Increase Student Engagement in the Classroom Infographic K12 Infographics Why do we want learners of all ages to be engaged during instruction? Because involved students learn more efficiently and are more successful at remembering what they learned. In addition, students who are engaged in learning are more likely to become passionate about learning in general. Student engagement is one byproduct of effective instruction that has major pay offs. Now that you know how to measure your students’ level of engagement, how can you increase the amount of time that students in your class are engaged in your instruction? Do you have any other suggestions? Via: www.readinghorizons.com Embed This Education Infographic on your Site or Blog!
Därför kraschar ditt korttidsminne | Bäst i text Läseboken/Skrivboken Din hjärna tar emot elva miljoner bit intryck varje sekund från dina yttre sinnen. Du upplever givetvis inte detta bombardemang, för din hjärna gallrar bort all överflödig information och serverar ditt medvetande ett koncentrat som högt räknat innehåller 40 bit/sekund, enligt forskarna. Och det är inte vilka 40 bit som helst; det är relevant information som ger dig möjlighet att agera på bästa möjliga sätt: avvakta, springa, skratta, trycka ner rätt pianotangent, slå en otagbar smash, leverera en rolig replik etcetera. Den smala kanalen – symboliserar korttidsminnet Ditt minne består lite förenklat av ett långtids- och korttidsminne. Raderar kontinuerligt all information Det som utmärker korttidsminnet är att det: bara har plats för sju enheter (+/- två). Korttidsminnet kraschar Korttidsminnet är som sagt futtigt. Korttidsminnet har blivit överbelastat och telefonnumret har raderats och när du ska ringa igen, måste du titta på det igen – och memorera varje siffra än en gång.
Elevernas förhållningssätt påverkar Pisa-resultatet ”Vad säger Pisa-resultaten?” Det var frågan för dagen när resultaten efter den senaste Pisa-mätningen analyserades under ett seminarium vid Stockholms universitet. Både Magnus Oskarsson och Skolverkets generaldirektör, Anna Ekström, drog slutsatsen att de problem som Pisa påvisar inte är kopplade till enskilda ämnen. Snarare rör det sig om ett övergripande systemfel då elevernas kunskaper sjunkit rejält i både läsförståelse, matematik och naturkunskap. – Skolan har ett brett uppdrag och ska fostra eleverna till aktiva samhällsmedborgare, sådant mäter inte Pisa. Pisa 2012 har haft matematik som huvudområde och eleverna har fått frågor om sitt förhållningssätt till skolan och ämnet. Paradoxallt nog, med tanke på det svaga matematikresultatet, har svenska elever fått ett ökat självförtroende i matematik och de tycker själva att de är ganska duktiga jämfört med 2003. I undersökning ställs också frågor om hur uthålliga eleverna är och om de lätt ger upp inför svåra uppgifter.