background preloader

Textkopplingar

Textkopplingar
Här några Canva med textkopplingar för att synliggöra vad som menas för eleverna. Skriv ut, sätt upp och öva tillsammans i klassrummet.

http://annikasjodahl.wordpress.com/textkopplingar/

Related:  SvenskaLÄSNING

Läs- och språksatsningen Karin lärde oss att vi ska lära eleverna ”att läsa världen”. Jag börjar med att repetera att det finns fyra centrala frågor för critical literacy, nämligen att: ifrågasätta det vardagligautforska olika perspektivfokusera olika samhälleliga frågorta ställning och främja social rättvisa I Karins föreläsning lyftes frågor som ”Vems röst hörs?” och ”Vem röst hör vi inte?”. Förhållningssättet i critical literacy ger en röst till de som annars inte hörs, ger eleverna möjlighet till nya perspektiv och att söka nya vägar.

Mitt språkutvecklande klassrum: Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Förförståelse – en väg in i texten I det här inlägget presenterar jag några lektionsförslag som aktiverar elevernas förförståelse inför läsning av en text. Vissa förslag passar bäst för skönlitteratur, vissa för sakprosa medan några går att använda på båda. Bildpromenad – ett fantastiskt sätt när man vill aktivera elevernas egen förförståelse, ett arbetssätt som jag har lärt mig av Anne-Marie Körling.

Språkpolicyn vinner i längden – Det tar tid att arbeta med språkpolicyn. Vinsterna kommer – men senare. Men jag har redan märkt att kunskapsnivåerna hos eleverna ligger högre än vad de gjorde innan vi började med ett språkutvecklande arbetssätt, säger Peter Sjödin lärare i matte/No på Bäckahagens skola. Syftet med en språkpolicy är att öka medvetenheten om språkets betydelse och språkanvändning. En språkpolicy i skolan kan ha som syfte att språkligt inkludera andraspråkselever för att nå kunskapsmålen. Skolans språkpolicy gäller för alla lärare och förutsätter att all personal är delaktiga i att formulera den och se till att den efterlevs.

Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Vad säger då detta mig? Jo, att det finns många sätt att presentera och/eller kategorisera strategierna både som överordnade och underordnade kategorier. Charlottas klassrum: Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier Just nu läser jag Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf i min Na3:a. Vi ska träna förmågan att göra textnära analyser. Själv älskar jag boken om den fattige torparen Jan i Skrolycka vars hela liv förändras när han får sin nyfödda dotter i famnen.

Läsförståelse - meningen med att läsa — språkforskning.se Poängen är att hela tiden utgå från ämnen och uppgifter som eleverna har arbetat med i klassrummet så att innehållet inte är helt nytt (för att undvika bearbetnings ”trade-offs”), och att eleverna känner att de språkliga målen som man arbetar med är direkt relevant för dem att klara att förstå en text bättre. Wallach och kollegor betonar att det är också viktigt att arbeta på makronivå – hur är en faktatext uppbyggd? Vad finns det för ledtrådar i texten till hur den är uppbyggd? Och hur skiljer sig t.ex. en text i historia åt jämfört med en text i NO? Vad skiljer en berättelse från en faktatext? sobloggalfa | Demokrati – självklarhet eller rättighet? Texten till låten hittar du här! Hemma: * Lyssna på låten och följ med i texten samtidigt. * Skriv ner (eller markera) de ord som du tycker är svåra att förstå

Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare.

Related: