background preloader

Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin egen inlärning

Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin egen inlärning
Har du haft kylskåpspoesi vet du vad jag menar med Lgr11-poesi. Ni vet färdiga magneter med små ord på som man flyttar runt på kylskåpet så bildar det små dikter eller meningar. Min tanke med nedanstående ”poesi” är för att slippa sudda tavlan varje gång utan ge eleverna samma ord – varje gång du arbetar med samma förmåga. Jag förklarar vidare nedan. På min skola jobbar vi med BlackBoard Configuration. Det i sig tror jag många gör utan att egentligen veta att det heter så. Ibland skriver jag själv till: Startuppgiften är till för att få igång metareflektionen och tänka efter vad man gjorde förra lektionen och vad man lärde sig. formulera sig och kommunicera i tal och skrift,läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, ochsöka information från olika källor och värdera dessa. Läxa skriver du om du har och vad. Du hittar Lgr11-poesi här!

http://annikasjodahl.wordpress.com/2014/08/04/lgr11-poesi-for-att-tydliggora-mal-forvantningar-och-att-bli-agare-av-sin-egen-inlarning/

Related:  Formativ bedömningGenrepedagogikannelie1ChecklistaPlanering

Att starta en lektion på effektivt sätt Att ha startuppgift i början som är skriftlig är ett bra sätt att starta en lektion på, men ibland hinner jag inte med det. Jag vill hinna med andra förmågor och upplever ibland att skrivuppgiften kan ta hela lektionen i anspråk. Vi har som mål att ha startuppgifterna skriftliga kanske jag ska tillägga. När jag var på kurs i Bedömning FÖR och AV lärande fick jag höra ett förslag av en specialpedagog på hur man kan starta en lektion på effektivt sätt och få med sig så många som möjligt att man hinner med att instruera de som behöver ha mer hjälp medan de andra hjälper varandra. Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet: Bild:

Formativa arbetssätt för engelskundervisningen Jag samlar länkar för att utmana mig själv i det formativa arbetssättet och för att variera undervisningen och hitta rätt inlärningsstil för eleverna. Jag såg att vi är fler som vill utmana oss i det på blogghubben. Här kommer ett litet bidrag med de länkar eller arbetssätt jag just för tillfället kan bidra med. Den absolut bästa länksamlingen är gjor av IT-mamman, men även den på IKT-skafferiet är väldigt bra. Min undervisning Här några Canva med textkopplingar för att synliggöra vad som menas för eleverna. Skriv ut, sätt upp och öva tillsammans i klassrummet. Det borde inte handla om kunskapskrav, utan hur vi lär oss så mycket som möjligt! Under Almedalsveckan fick jag ett meddelande på Facebook från en elev som tog studenten i våras. Meddelandet mynnade ut i en lång diskussion om skolan och skolpolitiken och eftersom jag tycker elevperspektiv är mer än viktiga har jag nu frågat om jag får publicera vår diskussion här. Studenten heter Julian Fuchs och jag vill understryka att han inte längre är min elev. Hej Karin! Hoppas allt är bra med dig och att du har en skön semester och laddar om batterierna så du kan fortsätta med det du gör bäst när terminen tar fart igen! Jag sitter just nu och kollar på Almedalsveckan och dom pratar om skolan i media.

Appar och tillägg till Chrome och Google Drive Den senaste tiden har jag försökt jämföra Googles tjänster med Microsofts. En del kommuner i Sverige tex Malmö, Göteborg och Helsingborg, har valt att införa GAFE (Google apps for Education) och andra kommuner testkör nu OFFICE 365 for Education. Jag har ställt många frågor till både lärare, it-folk och rektorer om OFFICE 365. När jag frågar om de använder appar och tillägg får jag två svar: 1. I mitt klassrum: Genrepedagogik- Faktatexter om djur Under några veckor har vi i förberedelseklassen arbetat med faktafamiljen för elever – med faktatexter om djur. Arbetet har fortsatt direkt efter vårt arbetsområde som har handlat om klassiska sagor. I det här inlägget får du ta del av hur arbetsgången har varit i två grupper med nyanlända elever inskrivna i skolår 1-4. Det övergripande syftet i förberedelseklassen är: formulera sig, kommunicera i tal och skrift och anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

Framtidskompassen What's up 4 (ljudmästaren) - länkWhat's up 4 (glosmästaren) - länk What's up 5 (ljudmästaren) - länkWhat's up 5 (glosmästaren) - länk What's up 6 (ljudmästaren) - länkWhat's up 6 (glosmästaren) - länk Allmänt:BBC:s "Bytesize" - massor av övningar, förklaringar, animeringar och spelCrosswordlab - skapa korsord som går att lösa onlineABCya.com - blandade övningar på engelska, bra i flera olika ämnenESL Games - om man är beredd att "klicka runt" lite så kan man hitta riktigt bra och roliga övningar.Gogo News - annorlunda och intressanta nyheter på engelskaMrNussbaum - blandning av övningar och spel. Ganska avancerat, främst för äldre elever.ord.se - översättningstjänst från Norstedts.

Referat av Att följande lärande – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliams Referat av Att följande lärande – formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliams (Studentlitteratur, 2013) Att jag valt att läsa just denna bok är för att jag ska ha läst något inom forskning inom den fortbildning vi har inom vår skola det här läsåret, och jag vill själv fördjupa mig inom det formativa arbetssättet så valet föll på Dylan Wiliams för att jag tycker han har många goda tankar. Jag skriver därför ihop ett referat av texten för att kunna dela till mina kollegor på vår studiedag den 7 januari 2014, men även för det utvidgade kollegiet. Utgåvan jag har läst är en specialutgåva för Stockholm stad varpå sidhänvisningarna är gjorda utifrån den, men förlaget är Studentlitteratur och boken kom ut 2013. Boken är skriven med en inledande del om vad skolprestationers betyder, vad tre olika generationer säger om forskning och några argument för formativ bedömning. Boken slutar med konkreta exempel för varje nyckelstrategi.

Related: