background preloader

Spraketifokus.blogg.se - Ett genrepedagogiskt arbetssätt

Spraketifokus.blogg.se - Ett genrepedagogiskt arbetssätt

http://spraketifokus.blogg.se/

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet:

Lgr11-poesi för att tydliggöra mål, förväntningar och att bli ägare av sin egen inlärning Har du haft kylskåpspoesi vet du vad jag menar med Lgr11-poesi. Ni vet färdiga magneter med små ord på som man flyttar runt på kylskåpet så bildar det små dikter eller meningar. Min tanke med nedanstående ”poesi” är för att slippa sudda tavlan varje gång utan ge eleverna samma ord – varje gång du arbetar med samma förmåga. Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande.

Skrivguiden Det finns ett hav av litterära genrer och former. De två huvudsakliga är skönlitteratur och facklitteratur. Här är en summering: Skönlitteratur Skönlitteratur omfattar kort sagt berättelser och texter skrivna med ett konstnärligt syfte. Språkinriktad undervisning Jag avslutar mitt besök på SETT-mässan med att lyssna på Hanna Stehagen som pratar om språkinriktad undervisning med lässtrategier, cirkelmodellen och SIOP. Ett ämnesområde som intresserar mig väldigt mycket. Språkets roll för lärandet Som lärare i en skola med elever med många olika språk och med varierad bakgrund och med olika kulturella erfarenheter kan man inte utgå ifrån att man delar samma referensramar. Man kan inte utgå ifrån att eleverna har den förförståelse man kanske brukar ta för givet.

Genrepedagogik i åk 2 på Kirsebergsskolan Jenny Olsson Mohammad-Ali och Anette Liuzzi är klasslärare för en stor årskurs 2 på Kirsebergsskolan i Malmö. Båda undervisar språkutvecklande i alla ämnen med hjälp av genrepedagogik. Men det är fler saker som de senaste åren har hamnat i deras metod- och verktygslåda. Anette och Jenny är båda grundskollärare med inriktning på svenska och svenska som andraspråk. Anette har dock utvecklat ett särskilt intresse för matematik. Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. Varje pusselbit är en tankeaktivetet som finns i vår hjärna.

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet:

VÖL – mycket mer än en modell för att träna läsförståelse av faktatext Jag går just nu en kurs i RU, Reciprokal Undervisning i läsförståelsestrategier och har där kommit i kontakt med en forskare som heter Jim Cummins. Han presenterar det vi lärare har hört många gånger, nämligen att man som lärare måste utgå från det som eleven känner till och successivt öka svårighetsgraden för att inlärning och språkutveckling ska ske. Samma tanke förmedlar Pauline Gibbon som dessutom menar att vi måste undervisa hjärnan så som den vill ha det; att gissa och vara nyfiken driver hjärnan och underlättar inlärningen. VÖL är en konkret arbetsmodell som används för att träna läsförståelse av faktatext och baseras bl a på den forskning jag nämner ovan. Genom att använda modellen gör man eleverna medvetna om vad de redan kan om ett ämne (V=vet), deras nyfikenhet aktiveras (Ö=önskar veta) och de får träna på att formulera vad de har lärt sig (L= Lärt mig). Se bilden.

I mitt klassrum: Genrepedagogik- Faktatexter om djur Under några veckor har vi i förberedelseklassen arbetat med faktafamiljen för elever – med faktatexter om djur. Arbetet har fortsatt direkt efter vårt arbetsområde som har handlat om klassiska sagor. I det här inlägget får du ta del av hur arbetsgången har varit i två grupper med nyanlända elever inskrivna i skolår 1-4. Det övergripande syftet i förberedelseklassen är: Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas.

Faktatexter Vi jobbar kring de konkretiserade målen: Veta vad en tidslinje är.Ge exempel på hur olika människor levde i Hultsfred förr i tiden. Vi har tidigare pärlat var sin tidslinje med olika färger för de olika årstionderna. Den här lektionen var det dags att börja fördjupa kunskaperna kring hur det var under de här perioderna. Vi började med att titta i gamla fotoalbum. Språket i alla ämnen Jag och min kollega Maria Lachan träffade förra veckan ett antal högstadielärare i svenska, svenska som andraspråk och so för att samtala om är språk- och kunskapsutvecklandearbetssätt. Jag har nedan samlat ihop ett antal resurser som lärare kan använda sig av för att komma igång med att arbeta i språket i alla ämnen. På studiedagen började vi med att prata om att alla skolans ämnen ställer, förutom ämnets specifika kunskapskrav, en mängd språkliga krav på eleverna Det kan till exempel vara att kunna: • Värdera • Beskriva • Samtala om • Resonera • Reflektera • Analysera • Lösa problem • Genomföra • Utvärdera • Tolka • Sammanställa • Använda begrepp • Kommunicera • Ge respons • Motivera • Se sammanhang • Presentera • Jämföra • Redogöra • Dra slutsatser • Planera För att eleverna ska klara av de språkliga kraven behöver vi i skolan undervisa explicit även om dem. Här finns det ännu mer information, t ex litteraturtips, från Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

NO Då har vi checkat av hur klassen ligger till mot ett av målen i vår PP – Kropp och hälsa. Vi har tränat läst i böcker, tittat på film, pratat, pysslat och plockat med kroppsdelarna på dockan med fokus att alla ska klara det översta målet på vår PP-vägg. Det handlar om att kunna kroppsdelar och organ i kroppen. Vi har haft störst fokus på hjärna hjärta och lungor. Eleverna ska veta var de sitter och vilken funktion de har. Kan man fler fakta så är det ju så klart ännu bättre.

Related: