background preloader

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper
De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. Bild: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen En konflikt uppstår i bruket av begreppen eftersom genrer används inom litteraturvetenskapen där de tre grundgenrerna är lyrik, dramatik och epik. Texxtyper i skolan enligt Lgr11 Sahlin, Per. Related:  svenska

Ställ en fråga till en av personerna i boken! Vi fortsätter att öva oss i att ställa frågor så idag fick eleverna ställa frågor till någon av personerna i vår högläsningsbok, Bröderna Lejonhjärta. Detta är ett sätt att väcka barnens egna spontana frågor, trots att det är relativt styrt. Jag började med att påminna dem om att en expertläsare ofta ställer frågor till texten, för att på så sätt bättre förstå det man läser. Sedan fick alla blunda och fundera en stund. Jag skrev upp deras frågor på tavlan och det kom även upp några frågor till författaren. Sedan fick den som ville, prova att vara någon av personerna i boken och svara på sin kompis fråga.

LEKTIONSFÖRSLAG: Bildpromenad, frågorna, delat ordförråd med författarna, och fantasin Nu ska vi göra en bildpromenad. Varsågoda. Här är illustrationen: Det är att sätta ord på det faktiska. Jag ser en flicka. Jag värderar inte det barnen benämner. Jag ser 18 fönsterrutor. Detta moment innehåller våra tankar och vår fantasi. Jag förbereder mig alltid med många öppna frågor: Hur läser vi titeln på boken? VILL NI SÅ GÖR NI SAMMA LEKTION PÅ ENGELSKA/TYSKA/SPANSKA eller vilket språk ni vill! Lärarens förhållningssätt vid moment två: Läraren ska låta eleverna få uttrycka sina tankar om det de ser. När ni har gjort en bildpromenad, det tar tid jag lovar, men oj så eleverna lär sig att lyssna till varandra, upptäcka ord och detaljer, skapa inre föreställningar och berätta om det de tänker om det som ska hända. då… kan du öppna första sidan i boken och börja med att ge eleverna några ord … som exempelvis: ”snarkningar”ungsluckanmörkretRosalindahotfulltköksklockanplåtfyrtio Du kan gärna skriva dem på någon slags tavla!

Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Mitt intresse ökade när jag, för några år sedan, kom i kontakt med Anniqa Sandell Ring som berättade hur hon arbetade med genrepedagogik i en förberedelseklass men jag tyckte fortfarande att det verkade för svårt för elever i de yngre åldrarna. Sedan fick jag boken "Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken" av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring och då blev jag övertygad om att denna modell och pedagogik självklart borde fungera även på yngre elever.

Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. The goal of this practice guide is to offer educators specific, evidence-based recommendations that address the challenge of teaching English learners in the elementary and middle grades: building their English language proficiency while simultaneously building literacy, numeracy skills, and content knowledge of social studies and science. Den första rekommendationen, som detta blogginlägg kommer att beröra, lyder så här: I det exempel från Ms.

"EN BOK DU SENT SKA GLÖMMA" Texttyper Här nedan kommer min vägg för de olika texttyperna med exempel på varje typ av text. Jag gjorde dessa till detta blogginlägg Svenskläraren tolka begreppen genrer respektive texttyper om du vill läsa mer. Läsloggar och övrigt material åk 1-6 Använd de bilagda läsloggsdokumenten – läslogg- för att dokumentera arbetet med läsförståelsestrategier varje lektion eller någon gång i veckan. Hur ofta du använder läsloggen måste styras av tidsåtgången . Syftet med läsloggen är att befästa hur läsförståelsestrategierna används, men dokumentationen får inte bli ett syfte i sig. För elever som aldrig arbetat med läsförståelsestrategier rekommenderar vi att samla varje läslogg i en gemensam loggbok för hela klassen eller gruppen. Ge gärna eleverna skrivstöd på tavla/storbild och låt dem skriva av. Läsloggar Övrigt material

Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang. Explicit undervisning handlar även om vikten av att modella språkanvändandet (oavsett om det handlar om muntligt eller skriftligt språk) och se till att undervisningen, med hjälp av stöttning och återkoppling, anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Referenser

Om materialet Många barn i skolan idag har andra modersmål än svenska. Det här ställer krav på alla lärare att arbeta mer språkutvecklande i sina ämnen. Genrepedagogiken är en av flera metoder och förhållningssätt som ger lärare verktyg för det. När UR under våren 2009 sände serien Språkresan presenterades också detta webbmaterial för lärare. Temat är tänkt att ge inspiration till hur du som lärare kan arbeta med språket parallellt med din vanliga undervisning. I de olika avsnitten får du exempel på hur du kan arbeta med vissa av faserna i genrepedagogiken. Det introducerande avsnittet Vad är genrepedagogik? Genrepedagogiken är en av flera metoder som används för språkutvecklande arbete i skolan. Materialet har tagits fram i nära samarbete med lärare på Knutbyskolan. Så här kan du använda temat Det här materialet är en dokumentation av hur Knutbyskolan i Rinkeby arbetar utifrån det förhållningssätt som genrepedagogiken vilar på. Materialets olika avsnitt utgår från de sex olika genrerna.

lararmalin Folkhälsan - Hitta lekar i databasen : Språkstimulerande lekar Sagan om vanten(georgisk folksaga) Den här sagan kan man berätta förenklad med färre djur i början och eventuell ta med alla djur senare. Då sagan har många figurer kan många barn få en egen roll när man leker/dramatiserar sagan. Barnen kan också få tillverka sin egen vante, t.ex. av kartong med djur i form av pinndockor med glasspinnar. Barnen får berätta hela sagan själv med hjälp av rekvisitan. Man kan dramatisera och göra en jättevante av lakan (alternativt rita en jättevante att hänga på väggen) eller sticka en så stor vante att alla leksaksdjur får plats i den. Man kan avsluta med att barnen själva får känna efter att vanten är tom. Den här sagan kan integreras i följande teman: Djur: hund, mus, groda, hare, räv, varg, galt, björn; riktiga artnamn, inte "puppe" och "vovve". Guldlock och de tre björnarna En saga som de flesta känner till och som det brukar finnas rekvisita till på daghem; nallar i olika storlekar, docka (Guldlock) och dockmöbler i olika storlekar. Sagotext

Grammatik i Svenska 2 | Lejonet och räven Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag tänkte på de resonemang som förs i lärarmaterialet till NP i Svenska 3, där vad som menas med ett rikt och varierat språk diskuteras. Kanske kunde man använda den texten som målbild: att eleverna skulle förstå vad som där sades? Hur skulle eleverna kunna visa sina kunskaper på området? Slutresultatet hittar du här. Tidsåtgång Jag genomförde det här momentet i maj, och det var kaos. Lektionsserie Lektion 1 Så här sammanfattade en av eleverna på vår klassblogg den första lektionen: ”I tisdags så jobbade vi med Grammatik! Lektion 2 Samma elev som sammanfattade lektion 1 skrev också om lektion 2: ”Nästa dag fick vi jobba mer med grammatik och ordklasser. Lektion 3

Related: