background preloader

Genrepedagogik på mitt sätt

Genrepedagogik på mitt sätt
Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Mitt intresse ökade när jag, för några år sedan, kom i kontakt med Anniqa Sandell Ring som berättade hur hon arbetade med genrepedagogik i en förberedelseklass men jag tyckte fortfarande att det verkade för svårt för elever i de yngre åldrarna. Sedan fick jag boken "Låt språket bära - genrepedagogik i praktiken" av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring och då blev jag övertygad om att denna modell och pedagogik självklart borde fungera även på yngre elever. Related:  Läs- och skrivundervisning

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar

Naturhistoriska riksmuseet | Fröken Karin Vi fortsätter att skriva personligt återgivande texter om utflykter och saker vi gjort i min förskoleklass. Det är kul att se hur elevernas texter utvecklas. Vi skrev ingen gemensam exempeltext den här gången då vi nyligen gjort en gemensam personligt återgivande text.

Låt oss prata om Genrepedaogik med Putte i Blåbärsskogen Under ett års tid har förskolan Norrgården i Rinkeby arbetat med genrepedagogik på temat Putte i Blåbärsskogen med de äldsta barnen. Som en avslutning på året dramatiserar de Elsa Beskows bilderboksberättelse. - Hej allihopa och varmt välkomna till 2014 års förskoleavslutning, säger Louise Mehdipoor till föräldrar och syskon som kommit dit för att se barnen uppträda en sista gång innan de börjar skolan. Familjemedlemmarna sitter på stolar och bänkar framför en stor matta som gjorts till scen i förskolans största lekrum. - Här kommer våra äldsta, fortsätter Louise samtidigt som de utklädda barnen intar scenen för att sjunga några sommarvisor. Därefter drar pjäsen igång och Louise läser högt ur boken allt utom replikerna. Från teori till praktik När jag pratar med Louise efteråt berättar hon om det genrepedagogiska arbetssättet som de utgått ifrån i verksamheten med barnen på temat Putte i Blåbärsskogen. Vikten av förförståelse Träning i sagoberättande Från saga till fakta Sarah Magnusson

Att jobba med återgivande text – cirkelmodellen Vårt arbete med återgivande text började med ett besök på Naturrum på Kulbackens museum. När vi var där tog jag många kort på eleverna och det vi såg. Nästa dag fick eleverna jobba med att sortera korten i kronologisk ordning. Sedan pratade vi om vilka tidsord vi kan och vad de betyder. Nästa uppgift var att skriva en bildtext till varje bild. Eleverna valde bilder och använde kronologin och tidsorden för att kunna skriva passande text. Nästa steg var att skriva en gemensam text på cleaverboarden. ”Muséet Kulbacken och Naturrum En torsdag för tre veckor sedan åkte vi till Muséet Kulbacken. Först åkte vi buss. Sedan tittade vi på blommor som heter krokus. Sen pratade vi med Janne och vi ställde frågor till honom. Det var en spännande och härlig dag. Efter detta jobbade vi ungefär tre lektioner med att läsa, förstå och på olika sätt jobba med gamla elevtexter inom den återgivande genren. Sedan var det dags för ytterligare en lektion utanför skolans väggar. ”Centrum ”Exkursion i stan

Att bedöma läsförståelse Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd. Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. Jag låter eleven läsa några olika typer av texter (korta) med uppmaningen att han/hon skall tänka högt kring sin egen strategianvändning, hur han/hon använder sina Läsfixare.

Pauline Gibbons och cirkelmodellen | Magister Karlsson Under förra läsåret började det en helt ny språkklass med nyanlända somaliska barn på ”min” skola. Ungefär samtidigt blev jag för första gången bekant med begreppen Genrepedagogik och Cirkelmodellen via det utvidgade kollegiet. Min nyfikenhet på dessa nya begrepp i kombination med min nyfikenhet för skolans nya elever fick mig att börja läsa en del artiklar och blogginlägg för att fördjupa mig i ämnet och för att utveckla mina egna kunskaper. Nu har språkklassen gått hos oss på Adolfsbergsskolan i snart ett år och det börjar bli dags att slussa ut dessa elever i den övriga verksamheten. Att arbeta med språkutveckling utifrån cirkelmodellens fyra faser främjar både utvecklingen av elevernas skrivande och ger dem en fördjupad förståelse för hur olika typer av texter är uppbyggda. Cirkelmodellens fyra faser: 1. Är du också nyfiken på detta och vill ha inspiration? Kör hårt!

Att läsa mellan raderna utifrån bild Idag när jag ägnade morgonen åt att läsa de texter som vi valt ut till projektet En Läsande klass dök jag på en så bra bild. En bild som "tvingar" läsaren att läsa mellan raderna. D v s att hämta ledtrådar i text och bild, dra slutsatser och koppla till det som man tidigare har läst. På Touras blogg skrev hon någon gång i höstas ett inlägg om hur man bara genom bilder kan bedöma om elever kan läsa mellan raderna. Det där satte fart på mina tankar redan då men det var först i dag när jag dök på denna bild som det blev uppenbart för mig hur bra det faktiskt går arbeta med lässtrategier och att bedöma läsförståelse utifrån en bild. I denna bok som heter "Gamen Polly rymmer" av Mats Wänblad får vi möta Ebba och hennes kompis Boris Monstersson. De spelar fotboll och öppnar fönstret för att de blir så svettiga. -Varför säger Boris så?

Bas | Läsmuskler En viktig del i fysisk träning är koordination, att till exempel hålla koll på både armar och ben samtidigt. Och det är svårt! Man måste liksom tänka på många saker på en gång, i alla fall om man vill klara lite svårare rörelser. Precis så är det med läsningen också, faktiskt. Man måste koordinera sin läsning av texten med tankar om den, det vill säga man måste samtidigt läsa texten och tänka om den. Först måste man förstås få ordning på läsningen av texten, det som ibland kallas avkodning. Text-själv handlar om att man samtidigt som man läser en text försöker koppla det som texten beskriver till egna upplevelser. Text-text handlar om att fundera över om man känner igen något i texten från någon annan text – eller en bild eller en film – som beskriver eller handlar om ungefär samma sak. Text-omvärld, till sist, handlar om att fundera över om man kan koppla det man läser till omvärlden.

Related: