Bidrag till personalförstärkningar inom elevhälsan. Öppen ansökan: Bidrag för personalförstärkning Ansökan är öppen mellan 1 september och 1 oktober. Information för ansökan om personalförstärkning (348 kB) Blankett för ansökan om personalförstärkning (400 kB) Kommande ansökan: Bidrag för fortbildning Ansökan är öppen mellan 15 september och 15 oktober. Blanketten kommer att finnas här. Viktiga datum Vem kan söka? Vad kan man få bidrag för? Bidrag kan sökas för: personalförstärkningar inom elevhälsan och för specialpedagogiska insatser, eller fortbildning av lärare och förskollärare i syfte att ta en speciallärar- eller specialpedagogexamen Personalförstärkning inom elevhälsan Personalförstärkning inom elevhälsan och för specialpedagogiska insatser Vem kan söka?
Bidraget kan sökas av huvudmän för: Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Specialskola Sameskolan Gymnasieskolan Gymnasiesärskola Vem omfattas av bidraget? Personalförstärkning inom elevhälsan gäller för att anställa eller ge uppdrag åt: Hur mycket bidrag kan man få? Bidragets storlek. "Arbetsminnesträning inte nog beforskat" Metakognition är kunskap om den egna kunskapen; att vara medveten om och reflektera över det egna lärandet och lärprocesser.
Begreppet blir allt mer flitigt använt i skolans värld. Petri Partanen, psykolog och specialist i pedagogisk psykologi och doktorand vid Mittuniversitetet, konstaterar att det i läroplanen och i kursplaner finns gott om formuleringar om att elever ska kunna reflektera, dra slutsatser, jämföra och välja strategier. – Jag har analyserat läroplanen vad gäller matematik och det är väldigt många metakognitiva förmågor som förväntas av eleverna.
Vi behöver utveckla den metakognitiva träningen i skolan mycket mer, säger han. I en nyligen publicerad studie har Petri Partanen undersökt effekterna av arbetsminnesträning och metakognitiv strategiträning hos 8- och 9-åringar som bedömts vara i behov av extra anpassningar och stöd. – Bakgrunden till studien är att arbetsminne som begrepp har blivit allmängods i skolans värld. GLB Åtgärdsprogram. Vägledning för grundskolan Häftet utgår bl a ifrån flera av Skolverkets allmänna råd, skollagen, läroplanen samt skolförordningen. Häftet ger konkret vägledning om I häftet finns också elevexempel och användbara bilagor. Häftet på 78 sidor säljs som PDF-fil. Inga ursäkter i Londons skolor.
Med vitnande knogar och skrivstil skriver han sitt namn. Omar. Han är fyra år. – Nu ska jag skriva ditt! Grundskolan Kingsmead Primarys frukostklubb är i full gång. En bagel med vita bönor har slunkit ner. Skolfrukosten ger en start till dem som annars kanske varken skulle ha ätit frukost eller kommit i tid till skolan. En elevs bakgrund får aldrig vara ett skäl för att det inte går braÅsa Melander Kingsmead Primary ligger i Londonstadsdelen Hackney och majoriteten av eleverna kommer från de statliga hyresrätterna runt skolan. Men ”breakfast club” handlar också om annat, att fånga upp ledsna ögon, bara prata, konstaterar Roderick Ryan, frukostansvarig lärarassistent. 75 procent av eleverna talar inte engelska hemma.
I Sverige skulle en skola med ovan nämnda elevsammansättning sannolikt ha skrämmande låga resultat, sett till statistiken. Av landets skolinspektion har skolan fått det svårnådda högsta betyget: ”outstanding”. Rop och stoj, stolar som skrapar. . – Jag måste sätta den där den syns! ”Isolera inte de nyanlända!” | Språkforskningsinstitutet. Ämneslärare startade språkutvecklande arbetssätt– resultaten höjdes. Att arbeta med språket i alla ämnen är en viktig faktor för att alla elever ska nå framgång i alla ämnen i skolan och därför blev jag så glad när jag läste ett reportage från Centralskolan i Tierp, Kommunen som gjorde en språkresa. Reportaget går att läsa i sin helhet i boken Se språket i ämnet av Lena Vestin (red). Bakgrunden till språksatsningen var låga meritvärden under många år och kommunen hade haft stora svårigheter att lyfta elevernas resultat. När de kartlade meritvärden och resultat på nationella prov framstod det ganska tydligt att kommunen hade en stor grupp elever som hade presterat dåligt på läsförståelseuppgifter.
Centralskolan hade haft ett antal föreläsningar i språk- och kunskapsutveckling men eftersom de hade varit frivilliga hade endast ett fåtal deltagit. Vid en sådan omfattande språksatsning i kommunen är det av största vikt att det är långsiktigt och systematiskt. . / Ingegerd Norder. Kvalitetsarbete i praktiken. Anpassningar, extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram, EVK (elevvår... Vad gäller egentligen kring anpassningar, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, vad är en elevvårdskonferens (EVK) och vad är elevhälsan för något! Det är mycket att hålla reda på för skolpersonal och för föräldrar. Det här inlägget ska försöka reda ut lite kring det här. vara en sammanfattning för lärare och andra i skolan och inte minst lite av en intro till föräldrar som slängs i denna svåra värld utan att kunna terminologin och gången, men ändå ska värna sitt barns rätt till utbildning.
Med förändringarna i skollagen 1 juli 2014 är det förtydligat att ett stort ansvar ligger på såväl lärare att skapa en inkluderande undervisning genom att individualisera den (anpassa), som på rektor och andra att skapa förutsättningarna för detta. Extra anpassningar är mindre stödinsatser som kan genomföras av lärare och övrig skolpersonal inom den ordinarie undervisningen. Det är rektorn som ska se till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds. Regeringen föreslår lagändringar för att stärka nyanländas skolgång. Gruppen nyanlända elever, alltså de elever som nyligen har kommit till Sverige och börjat i skolan här, har av naturliga skäl ofta sämre studieresultat än andra elever. Regeringen aviserar idag nya lagändringar som ska stärka nyanländas skolgång genom att eleverna får en undervisning som är anpassad efter deras kunskapsnivå. - Skolan måste ta hänsyn till vad eleverna har med sig sen tidigare.
Samtidigt ska vi ställa krav och ha höga förväntningar även på dessa elever, säger utbildningsminister Jan Björklund. Regeringen har tidigare genomfört flera åtgärder för denna grupp, bland annat får nyanlända elever många fler lektioner i svenska. Idag lämnas en remiss till lagrådet med flera förändringar av skollagen. Inom två månader efter att en elev från första gången tagits emot inom skolväsendet ska det göras en bedömning av elevens kunskaper. Stödinsatser, anpassning & åtgärdsprogram - Unikum. - Smidigt och säkert på webben Skolverket har tagit fram nya Allmänna råd 2014 kring hur skolan kan arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Detta innebär flera nyheter. Huvudman, rektor och lärare har fått förtydligade uppdrag och nya uppgifter. Därför behöver alla skolor och kommuner se över sitt arbete med elever i behov av anpassningar och stöd. Tre viktiga områden i de allmänna råden är: Uppmärksamma risk och behovArbeta med extra anpassningarArbeta med särskilt stöd Syftet med att införa steget med extra anpassningar är att minska dokumentationsbördan för lärare och rektorer i de fall då ett fullfjädrat åtgärdsprogram inte behövs för att säkra en elevs kunskapsutveckling.
Anpassningar sker inom ramen för den ordinarie undervisningenTas fram av lärare själva och kräver ej rektors medverkanOm anpassningarna inte räcker påbörjas arbetet med pedagogisk utredning och åtgärder Se filmen om vad de nya råden kan innebär för er skola: Ansvar för huvudman förtydligat. Inkludering utan att specialanpassa för enskilda elevers särskilda behov: Min... Diskussionen poppar upp hela tiden, om hur vi tidigt ska hitta eleverna i behov av särskilt stöd. Det är en fin tanke, men kanske en tankevurpa.
Tidiga insatser. Jättebra. Men varför inte ta det ett steg till. Struktur, förutsägbarhet och ”less is more” är ett bra sätt att göra livet hanterbart för många barn och unga, inklusive de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, på köpet får alla som är lite omogna, okoncentrerade eller oroliga det mycket enklare och alla barn drar nytta av det. Ordning och reda - I klassrummet kan vi lägga undan det som inte måste vara framme. Tydlig, aktuell och relevant information - Lappar behövs inte bara på skåp och hyllor. Inte bara muntligt en gång - Det finns roliga små manicker man kan läsa in ett meddelande på, sen bara trycka på den, så läser den upp det t.ex dagens rastkompis, dagens mat, kom ihåg till i morgon.
Återkommande struktur - På whiteboarden är det bra om man har en återkommande struktur. Lugn - Tänk på inredningen.