background preloader

Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna

OMG! Alla dessa kryptiska förkortningar, slangord och smileys – utarmar de inte språket?Många förfasar sig över ungas sms- och chattspråk. Men forskning visar att det går utmärkt att röra sig mellan olika språkliga världar.Samtidigt minskar läsförståelsen när det ­gäller djupare texter. DN följde några niondeklassare i Malmö – och deras mobiltelefoner. ”Vgd?” Så kommer en av tjejerna, Ida Akinmarin, att tänka på något: – Det finns såna konstiga förkortningar också. Vilka? – T o m, osv, mm och såna. Det är höstterminens första vecka och i Malmö dröjer sig sommarlovskänslan kvar. ”Ska d ti mf ikväll?” ”Nä kan nt idag :-(” ”ahahaha vafan” ”Var hittar man dig på mf?” ”haha vid karusellerna lr vid maten” ”ofc ;-)” OMFG = ”Oh my fucking God”. De flesta i klassen skickar runt hundra meddelanden per dag, säger de. – Jag har den under madrassen. Ofta vaknar hon mitt i natten, kollar meddelanden och sms:ar. – I natt vaknade jag vid tre. Och du svarade då, klockan tre på natten? – Ja. Och så en kyss-emoji.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/unga-uppfinner-egen-sprakvarld-med-mobilerna-1/

Related:  UngdomsspråkSvordomar. Ungdomsspråk. "Invandrarsvenska"SpråksociologiSpråketTonårsliv

Ofta att jag fattar ungdomarnas ord Det är vid middagsbordet hemma, och 14-åringen suckar uppgivet. Få kan sucka så utdraget, ljudligt och uttrycksfullt som en 14-åring. Sucken betyder ofta: Du fattar inte! Jösses! Svordomarna som tappat sin himmelska kraft Få svenskar skulle väl i dag komma på tanken att ursäkta sig för ett hastigt undsluppet herregud eller jösses. Numera är det helt andra ord som kommer på tal när till exempel politiker vill förbjuda ovårdat språk i skolan. Men för bara några årtionden sedan tog skolan fortfarande allvarligt på uppgiften att förmedla innebörden av det andra av tio Guds bud: ”Du skall icke missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall icke låta den bliva ostraffad som missbrukar hans namn.” Även om de himmelska kraftuttrycken numera förefaller så oförargliga att de flesta inte alls tänker på dem som svordomar, är det alltså inte så länge sedan de självklart räknades dit. Fast de var mer anstötliga i teorin än i praktiken.

”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället” Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Vi måste fråga oss hur skolan ska samspela med digitaliseringen och inte hasta fram reformer innan vi säkert vet varför resultaten sjunker, skriver medieforskaren Dino Viscovi. Debatten om svenska elevers sjunkande resultat i Pisas läsförståelsetest har blivit en långkörare. Märkligt nog har ett uppenbart faktum ännu inte belysts, nämligen att vår digitaliserade medievardag gör att ungas fritid allt mindre präglas av läsning. Rikssvenskans rötter Det är kanske inte helt lätt att förstå att de svenska dialekterna egentligen är äldre än det svenska riksspråket. Men någon gemensam talad svenska fanns knappast på medeltiden. Först på 1600-talet hände någonting. Då kan vi se de första exemplen på talad rikssvenska som används i vissa kretsar i Stockholm.

Ungdomars språk idag - vanlig svenska i morgon - sourze.se Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska. Allt tyder på att språket förändras av ungdomar i invandrartäta områden. En liknande situation har funnits på 1800-talet med urbaniseringen! Allt oftare kan man läsa artiklar om den nya svenskan; Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska. Allt tyder på att språket förändras av ungdomar i invandrartäta områden. En liknande situation har funnits på slutet av 1800-talet med urbaniseringen, när Sverige omvandlades från ett jordbruksamhälle till ett industrisamhälle och på 1900-talet när Sverige övergick från ett homogent språkligt och kulturell samhälle till ett mångspråkligt och mångkulturellt land.

Ungdomars språk i farozonen All vetenskap vilar på språkkunskap. Utan språk ingen matematik, ingen biologi, ingen historievetenskap, ingen medicinsk forskning, ingenting. Men nu håller vi på att såga av grenen vi sitter på: den nya generationen studenter har har problem med svenskan, grava problem. Och det är inte de (fortfarande underrepresenterade) utlandsfödda studenterna som är orsaken. Ska man bestraffa fula ord? I höstas vallfärdade journalister till Mackleanskolan i det skånska Skurup. Orsaken var att rektorn hade lanserat en handlingsplan mot kränkningar, som bland annat gick ut på att svordomar och könsord skulle bestraffas med kvarsittning. Insändarredaktörerna på lokaltidningarna rös av välbehag när debatten briserade i spalterna. Vissa föräldrar tyckte att metoden var nödvändig, däribland skolbusschauffören Susanne Mårtensson vars son Filip går i Mackleanskolan.

Lata skorrande skåningar – skånskans fonetiska genvägar? Publicerad den 28 februari, 2015 av Mikael Berger Nu tänkte jag skriva några ord om min dialekt: skånska. Det är inte jättesvårt – i alla fall inte för en som har svenska som modersmål – att särskilja skånskan från andra svenska dialekter. Det finns en mängd olika ljud som är speciella för skånskan och jag tänkte nu diskutera några av dem. Du kanske känner till namnet, Gösta Bruce?

Brokabulär Det våras för den manliga vänskapen. Det handlar om själsliga brorsor, som på engelska kallas bros. Detta ord förekommer numera i alla möjliga konstellationer: bromance-filmer är på uppgång, tv-serierna är fyllda av manliga radarpar och internet svämmar över av bloggar för, om och av bros. Uttryck som brocation, brommunity och bro code har blivit en del av en den amerikanska – och till viss mån den svenska – vokabulären. Men ordet bro är inte nytt, enligt Katherine Connor Martin.

Related: