background preloader

Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna

OMG! Alla dessa kryptiska förkortningar, slangord och smileys – utarmar de inte språket?Många förfasar sig över ungas sms- och chattspråk. Men forskning visar att det går utmärkt att röra sig mellan olika språkliga världar.Samtidigt minskar läsförståelsen när det ­gäller djupare texter. DN följde några niondeklassare i Malmö – och deras mobiltelefoner. ”Vgd?” Så kommer en av tjejerna, Ida Akinmarin, att tänka på något: – Det finns såna konstiga förkortningar också. Vilka? – T o m, osv, mm och såna. Det är höstterminens första vecka och i Malmö dröjer sig sommarlovskänslan kvar. ”Ska d ti mf ikväll?” ”Nä kan nt idag :-(” ”ahahaha vafan” ”Var hittar man dig på mf?” ”haha vid karusellerna lr vid maten” ”ofc ;-)” OMFG = ”Oh my fucking God”. De flesta i klassen skickar runt hundra meddelanden per dag, säger de. – Jag har den under madrassen. Ofta vaknar hon mitt i natten, kollar meddelanden och sms:ar. – I natt vaknade jag vid tre. Och du svarade då, klockan tre på natten? – Ja. Och så en kyss-emoji. Related:  Svordomar. Ungdomsspråk. "Invandrarsvenska"

Ofta att jag fattar ungdomarnas ord Det är vid middagsbordet hemma, och 14-åringen suckar uppgivet. Få kan sucka så utdraget, ljudligt och uttrycksfullt som en 14-åring. Sucken betyder ofta: Du fattar inte! Men det finns olika sätt att inte förstå. Skälet till sucken är att jag frågar ungdomarna hur de använder ordet ofta. Jag konstruerar ett exempel. Vi prövar ett nytt ord: random. Jag är inte så skillad på ungdomarnas ord. Några dagar senare befinner vi oss på ett fjällpensionat i Duved. Jag har inget emot vare sig fart eller speed. Nu var det inte längre ungdomsspråk, och jag började fundera på varför en medelålders person kryddade sin skidlektion med ett engelskt ord. Och möjligen ger det en ledtråd till att begripa samtalet vid middagsbordet. Det är vid middagsbordet hemma, och 14-åringen suckar uppgivet. Skälet till sucken är att jag frågar ungdomarna hur de använder ordet ofta. Jag konstruerar ett exempel. Vi prövar ett nytt ord: random. Jag är inte så skillad på ungdomarnas ord.

Ungdomars språk i farozonen All vetenskap vilar på språkkunskap. Utan språk ingen matematik, ingen biologi, ingen historievetenskap, ingen medicinsk forskning, ingenting. Men nu håller vi på att såga av grenen vi sitter på: den nya generationen studenter har har problem med svenskan, grava problem. Och det är inte de (fortfarande underrepresenterade) utlandsfödda studenterna som är orsaken. De utlandsfödda som tagit sig till en svensk högskoleutbildning har ofta god studievana och hög motivation, och klarar svenskan bra. Strax före jul skrev jag med hjälp av mina kollegor här på Historiska institutionen i Uppsala en debattartikel om detta. Det är många som hört av sig till mig och berättat om sina egna erfarenheter som lärare och föräldrar. Men allt är inte nattsvart. Nu gäller det bara att våra politiker och byråkrater möter alla dessa goda krafter med samma engagemang.

Ungdomars språk idag - vanlig svenska i morgon - sourze.se Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska. Allt tyder på att språket förändras av ungdomar i invandrartäta områden. En liknande situation har funnits på 1800-talet med urbaniseringen! Allt oftare kan man läsa artiklar om den nya svenskan; Rinkebyska, Gårdstenska eller Rosengårdska. I slutet av 1800-talet när ungdomarna började arbeta och hade råd med att köpa kläder, dök buspojkarna eller kväsarna upp med sina kepsar och halsdukar och kväsajäntorna med sina stora tjoflöjthattar och krusade lugg. Invandrarna är ofta unga och det växer upp en ny generation i Sverige. För hundra år sedan flyttade folk från landsbygden till storstäder när fattigdom och arbetslöshet spred sig på grund av mekaniseringen av jordbruket. Idag i Sverige befinner vi oss i samma situation som i 1900-talets Stockholm. Liksom lantisarna hämtar ungdomar i invandrartäta områden ord från sina modersmål och använder dom som slangord med hjälp av modern svenska eller amerikanskinspirerade slangord.

Krönika – ungdomars språk | sp10csofie 9 Nov Ungdomars språk kan variera mycket i förhållande till vem man talar till. Pratar man med sina vänner använder man ett sorts ”språk” där det kanske förekommer många slangord och det är vanligtvis lite ”hårdare”, dvs. att man använder svordomar och oväsentliga ord som man aldrig skulle kunna säga framför sina föräldrar eller mor- eller farföräldrar exempelvis. När man chattar eller smsar används många förkortningar, dock tycker jag att det har minskat jämfört med något år sedan, då jag alltid använde förkortningar. Idag använder jag nästan aldrig förkortningar när jag chattar eller smsar. Jag tror att äldre människor kan tycka att ungdomarna förstör vårt språk eftersom det har förändrats mycket och det används på ett annat sätt idag än vad det gjorde förr. Det finns både för- och nackdelar med att förkorta och använda slangord. Exempel på förkortningar kan vara: Tkr= tycker Nt= inte Dd?

Facebook förstör inte ungas språk | Utrikes | SvD Skriv rätt annars står du dig slätt. Det gäller inte minst bland unga på sociala medier. Det konstaterar danska språkrådet i samband med att ungas språkbruk på Facebook undersökts. - Vi har varit bekymrade för att unga har en mer avslappnad inställning till stavfel men baserat på de här första undersökningarna visar det sig felaktigt. Unga är väldigt medvetna om vad de gör på Facebook, säger Sabine Kirchmeier-Andersen, direktör på Dansk sprognævn. Språk- och rättstavningsnormer förefaller att flytta med in i breda men stängda rum på sociala medier. Undersökningarna visar att en del unga är oroliga för att stava fel och därför avstår från att göra statusuppdateringar. - Det är tydligt att språkliga fel inte är någon bonus. Just språkets förfall är betydligt överdrivet och oron går i generationer.Rickard Domeij, språkvårdare på Svenska språkrådet. Kan det inte vara problematiskt för den enskilde att straffas för språklig osäkerhet? - Jo, men så är det och så har det alltid varit.

”Shoo bree” – så når man inte förortsborna Min familj flyttade till Sverige på 90-talet, till Malmö, och vi har alltid bott i mindre rika områden. När jag var fyra år började jag känna mig annorlunda. Jag ville ta plats, synas, höras. Jag var frustrerad över att jag pratade perfekt svenska men ändå inte var blond och blåögd och hade ett namn som få kunde uttala. Häromdagen scrollade jag över mina sociala medier. ”Åh nej”, tänker jag. ”Inte något sådant här igen.” Han börjar med: ”Shoo bree, vänstern höjer skatten, jag blir så snee”, och fortsätter sen: ”Det är Din Mamma som får gå till socialen” och ”Man måste jobba för den Para, inte softa bara, man måste plugga och drilla, inte bara chilla”. Som om en ung person i förorten inte kände till nåt annat än att ’chilla’, och att hans eller hennes mamma inte kan ha någon annan inkomstkälla än socialbidrag. Han rundar av med frasen med ”Shoo guss, större än den staten”. Kevin Shakir Tankesmedjan Nyskapet, som vill motverka utanförskap

Guss ”Dom är fett keffa alltså.””Dom suger.””Men vi äger!””Kom, nu kuttar vi.” Hänger du med? Kanske inte, och det är inte meningen heller. Det som utmärker ungdomsspråk mest är just att orden och uttrycken är nya och svårbegripliga. – Poängen med att slangord ofta är färskvara är att det blir ett internt hemligt språk, säger Kari Fraurud, docent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. – Ungdomar markerar tydligt att de inte talar så med vuxna. I vissa situationer kan man tala mycket ungdomsspråk. – Fast några rester från ungdomsspråket tar man så klart med sig, säger Anna Gunnarsdotter Grönberg, lektor vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. – Jag, som var ung på åttiotalet, bär med mig typ, till exempel. – Några andra exempel på åttiotalsslang som jag slutat använda är IQ fiskpinne och kötthövve. – I dag säger jag oftare miffo och pucko när jag tycker att någon är dum i huvudet, även om just de orden inte heller är särskilt nya.

Slangen blir en del av språket Publicerad 2015-05-20 10:46 Foto: Lennart Isaksson Flera ord som för bara 50 år sedan betecknades som slang har utvecklats till vardagliga uttryck. En snabb tillbakablick visar att ord som ”renhårig” och ”tok” inte alls har samma innebörd i dag som förr. – Det är nog en väldigt vanlig process att det som uppfattas som slang av en viss generation i nästa generation upplevs som ganska normalt och ingår i vardagslivet och i språket över huvud taget, säger språkprofessorn Ulla-Britt Kotsinas. Flera uttryck som inte för så länge sedan uppfattades som fula eller dåliga är i dag allmänt accepterade. – Det finns också slang som används under en kort tid och försvinner. Även ord som förr uppfattades som fula är i dag accepterade av samhället. Enligt Ulla-Britt Kotsinas sker språkförändringar ständigt, i alla språk. Dela med dina vänner

Jösses! Svordomarna som tappat sin himmelska kraft Få svenskar skulle väl i dag komma på tanken att ursäkta sig för ett hastigt undsluppet herregud eller jösses. Numera är det helt andra ord som kommer på tal när till exempel politiker vill förbjuda ovårdat språk i skolan. Men för bara några årtionden sedan tog skolan fortfarande allvarligt på uppgiften att förmedla innebörden av det andra av tio Guds bud: ”Du skall icke missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall icke låta den bliva ostraffad som missbrukar hans namn.” Även om de himmelska kraftuttrycken numera förefaller så oförargliga att de flesta inte alls tänker på dem som svordomar, är det alltså inte så länge sedan de självklart räknades dit. Fast de var mer anstötliga i teorin än i praktiken. Och så tycks det ha varit rätt länge. Den stora omsvängningen skedde redan i mitten av 1700-talet. Fenomenet att inte omtala det heliga med dess egentliga namn känner vi igen från israeliternas onämnbara Jahve, ibland felaktigt kallad Jehova. På den senare frågan kan man svara nej.

Related: