background preloader

Bilddagboken

”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället” Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Vi måste fråga oss hur skolan ska samspela med digitaliseringen och inte hasta fram reformer innan vi säkert vet varför resultaten sjunker, skriver medieforskaren Dino Viscovi. Debatten om svenska elevers sjunkande resultat i Pisas läsförståelsetest har blivit en långkörare. Märkligt nog har ett uppenbart faktum ännu inte belysts, nämligen att vår digitaliserade medievardag gör att ungas fritid allt mindre präglas av läsning. Inom barn- och ungdomsidrotten har man länge varit medveten om de skilda förutsättningarna för träning och prestation i dag jämfört med för tjugo år sedan. Den här insikten måste vi ta med oss till skolan när vi ska tolka de försämrade resultaten i Pisas läsförståelsetest. Tidigare generationer var sannolikt inte mer begåvade eller disciplinerade än dagens, däremot såg medievardagen annorlunda ut.

Allvarligt talat om skolans uppdrag – exemplet; Skriv inte om sommarlovet Skriv inte om sommarlovet! Skriv om det som rör skolan! Låt inte eleverna skriva om sommarlovet. Det är alldeles för känsligt. Skriv inte om sommarlovet. Verka för läroplanen! I läroplanen läser jag om den demokratiska skolan, det är den vi ska verka för, det kan vi göra här och nu, i klassrummet. Koppla på kursplanerna i allt vi gör i skolan! I kursplanerna står vad vi kan göra inom ramen för detta här och nu. Om vi ska skriva om våra sommarlov kan vi relatera dessa berättelser till kursplanernas innehåll. Knyt allt till kursplanerna och läroplanen! Skriv om hur du har använt din engelska denna sommar? Osv… Men skriv INTE om mitt sommarlov! Men skriv inte om vad du gjort på sommarlovet. Åtskillnad mellan hem och skola, en gränsmarkering! En författare – jag tror Tomas Tranströmer – skrev om hur han inget hellre önskade sig att skolan och hemmet inte flöt in i varandra – utan att de höll sina gränser.

Givande samtalsövning. | Hanna Fjeld Idag drog vi igång höstens första ”kurs” i svenska. Den är ett samarbete mellan svenska och SO och kommer mynna ut i en politisk debatt där eleverna får representera olika partier. Jag kommer säkerligen berätta mer om upplägget längre fram, men nu tänkte jag tipsa om en mycket användbar samtalsövning som fick vara en del av läsårets första svensklektion. Idén fick jag ursprungligen från en utbildning som jag gick i regi av Didaktikcentrum (mycket bra!) där vi fick testa på att redovisa vår hemläxa på detta vis. 1. Tiderna kan naturligtvis anpassas efter ämnets svårighetsgrad. I denna relativt enkla övning som tar ca 10 minuter att genomföra får eleverna träna på en hel del: uttrycka åsikter, resonera, motivera, ställa frågor, bygga på andras resonemang, hålla igång samtalet, lyssna aktivt, sammanfatta. Åttorna jag hade idag gillade verkligen övningen och ville göra den fler gånger. Länkar till min Prezi som jag använde under lektionstillfället HÄR. /Hanna

sobloggalfa | Demokrati – självklarhet eller rättighet? Texten till låten hittar du här! Hemma: * Lyssna på låten och följ med i texten samtidigt. * Skriv ner (eller markera) de ord som du tycker är svåra att förstå I skolan: * Vi lyssnar på låten och läser texten tillsammans. * Enskilt (10 min) – skriv ner dina tankar kring begreppet demokrati. * Basgrupp - läs upp era tankar för varandra. I basgruppen diskutera och skriv ner era tankar kring följande frågor (alla antecknar): 1. demokratiårsranson (ranson)lärdprofitstrategilikgiltighetmaktelitockuperakulissscenografi 2. 3. ”Lägg din röst var fjärde höst på minst sämsta parti. 4. * Helklass - Delge era tankar för hela klassen. Under dessa uppgifter övar du på begreppsförmågan, kommunikativa förmågan, analysförmågan och informationshanteringsförmågan

Välkomna tillbaka kära elever, vad har ni hittat på i sommar? | Hej! säger Mi... Då var det dags, bara några få dagar kvar innan förväntansfulla elever bankar på dörren! Dags att inleda höstterminen. Denna vecka så träffar jag lärare varje dag som förbereder sig i vårt avlånga land. I morse lade jag ut ett tips till samtliga lärare i Sverige. Jag blev inspirerad av en tweet skriven av Anna Thörn (@Johanna6568). ”Snälla lärare, fråga inte barnen vad de gjort i sommar, fråga istället vad de hoppas på skolan nu i höst, vad de är nyfikna på? Det blev snabb spridning och många kommentarer. Som vi alla vet 2014 så ser förutsättningarna för våra barn så olika ut. Men Micke tänk på alla de barn som verkligen vill berätta vad de hittat på, ska vi inte låta de göra det? Mitt svar blir direkt VARFÖR är det så viktigt för oss vuxna att uppmuntra till just denna fråga. Kanske kan vi bara hoppas att våra barn haft det så bra de kunnat, att solen lyst även på dom och liksom låta det vara. - Hej kära barn som jag har saknat er! Jag tror inte att det behövs. PS! Kram/Micke

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper | Min undervisning De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Bild: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Bruket av termen texttyper är mer systematiskt och bygger på en vetenskaplig kategorisering då det finns kriterier att kategorisera efter, medan genrer är knuten till en varaktig uppsättning textnormer och om vi bryter mot normerna anses texten dålig. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen En konflikt uppstår i bruket av begreppen eftersom genrer används inom litteraturvetenskapen där de tre grundgenrerna är lyrik, dramatik och epik. Sahlin, Per.

Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Lässtrategier från fyra olika modeller (Roe 2014). Ovanstående översiktsbild som pdf-fil: Översikt lässtrategier från fyra olika modeller Ovanstående figur tydliggör likheter och olikheter mellan de olika modellerna. Att hitta samband och dra slutsatser är varandras förutsättningar. Vi kan också läsa tabellen vertikalt och ser då att varje modell bygger på 8, 7, 4 respektive 6 huvudstrategier. Astrid Roe (2014) går igenom och utvecklar varje strategi under separata rubriker vilket förtydligar innebörden och breddar läsarens förståelse av de respektive lässtrategierna. Jag säger det igen – läs boken ”Läsdidaktik”!

Tips för en inkluderande skolstart. Till lärare och föräldrar till elever med... Nu börjar det det dra ihop sig, man kan föreställa sig slutet på lovet. Nu är det några veckor kvar till skolstart och upprop. Datumet närmar sig. En del barn, ungdomar och familjer ser fram emot det. Då återkommer en struktur och ordning med rutiner och förutsägbarhet som kan vara svår att få till under lovet. Men för en del känns det inte lika bra. Några tips för att underlätta skolstarten för föräldrar och skolpersonal: Förutsägbarhet – Ta reda på/informera så mycket som möjligt om skolstarten. Information, gärna i flera former: skrift, bild, tal – Givetvis ska ni få det/skicka ut det skriftligt till alla. Personligt/Relationer - Kanske bör en del föräldrar och mentorer komplettera annan information med att träffas eller om äldre barn, mentor och elev. För att skapa struktur och förutsägbarhet, samt ge chans till att ställa fler frågor, bör information inför skolstarten innehålla: Vad är programmet? Struktur och förutsägbarhet. För våra älskade ungars skull, ja, för allas skull.

Vilken strategi är bäst att använda? PISA 2009 kartlade hur eleverna använder lässtrategier. Detta gjordes genom att presentera konkreta lässituationer för eleverna och låta dem rangordna vilka strategier de ville använda. Eleverna fick rangordna hur nyttiga olika strategier är för två olika ändamål. Först gällde det att ”förstå och komma ihåg” innehållet i en text. Den första lässituationen var: Du måste förstå och minns informationen i en text. Eleverna fick rangordna följande strategier: Jag koncentrerar mig på de delarna av texten som är lätta att förstå.Jag läser snabbt igenom texten två gånger.Sedan jag läst texten, diskuterar jag innehållet med andra människor.Jag stryker under viktiga delar av texten.Jag sammanfattar texten med egna ord.Jag läser texten högt för en annan person. Hur skulle du rangordna strategierna? Den andra uppgiften löd: Du har just läst en lång och ganska svår tvåsidig text om variationer hos vattennivån i en sjö i Afrika. Jag skriver en sammanfattning. Hur skulle du rangordna dessa strategier?

Lässtrategier - Två pedagoger - ett klassrum Här i Malmö har vi ett allt större elevunderlag där allt fler elever läser svenska som andraspråk. För att ge eleverna tillräckligt med stöd har vår skola valt att integrera svenska som andraspråk i den ordinarie undervisningen. Basen i vårt arbete är lässtrategier eftersom en ökad läsförståelse även gynnar kunskapsutvecklingen i andra ämnen. Genom att systematiskt jobba med lässtrategier jobbar vi mot en god läsförståelse. Grundskolan har kommit långt i sitt arbete med lässtrategier och vi tycker att det är viktigt att vi följer samma linje. Symboler för olika strategier Förförståelse Frågor Svar Koppling Sammanfattning Med hjälp av symbolerna och att vi under första året agerar "expertläsare" för att illustrera den process alla goda läsare gör när vi läser, blir eleverna medvetna om vad de gör och varför de gör det. Även de elever som redan är "expertläsare" får tydliga verktyg att ta hjälp av när de stöter på texter som är svåra av olika skäl.

En läsande klass sv 2 - tema: utvandrarna Förförståelse – en väg in i texten | Lappkullan I det här inlägget presenterar jag några lektionsförslag som aktiverar elevernas förförståelse inför läsning av en text. Vissa förslag passar bäst för skönlitteratur, vissa för sakprosa medan några går att använda på båda. Bildpromenad – ett fantastiskt sätt när man vill aktivera elevernas egen förförståelse, ett arbetssätt som jag har lärt mig av Anne-Marie Körling. Så här skriver hon på sin blogg Körlingsord: En väl genomförd bildpromenad syftar till att aktivera språket, det talade, det skrivna och det egna uttryckta, och i en nära relation till undervisande fokus utvecklas i samspel med text, lärare och andra elever. I sin bok ”Kiwimetoden” beskriver hon utförligt hur man kan gå till väga och på hennes blogg finns många inlägg om bildpromenad. Språkberikarlektion! Här är tre upplägg som går att använda var för sig eller kombinerat. Vad kan du redan? VÖL Här är ytterligare en modell som Barbro Westlund presenterar i sin bok. Informationstjuvar! Lycka till!

Ny lärare: Att presentera sig för klassen Detta att få en ny klass. Man är pirrig så det kryper i hela kroppen. En glad anspänning. en vit sockerbit av godiskaraktär – mina absoluta favoriteren kaffekopp av det vackrare slaget – jag älskar stunder och kaffeen bok av det mer spännande genren – jag läser gärna högt och kommer att göra det för mina eleverkavel och kanel – för jag bakar gärna kanelbullar och de ska vara jättestora med mycket pärlsocker på (för jag gillar ord också)mina barns gosedjur – en av varje och så blir de presenterade. Och genom mina saker kan jag visa och berätta om mig själv.

Related: