background preloader

LÄSNING

Facebook Twitter

Sökresultat: Läsning - UR Skola. Aidan%20Chambers%20boksamtal. Mallar och instruktioner. Språkdagarna Josefin Nilsson.pdf. Mitt språkutvecklande klassrum: Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet. Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den?

Mitt språkutvecklande klassrum: Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet

Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Samtalsmönstret i ditt klassrum ska präglas av dialog. Ta inte helt över själv (mycket lätt hänt som lärare), utan lyssna och ställ frågor som släpper in dina elever i samtalet. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs).

Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Fr. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna. Charlottas klassrum: Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier. Just nu läser jag Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf i min Na3:a.

Charlottas klassrum: Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier

Vi ska träna förmågan att göra textnära analyser. Själv älskar jag boken om den fattige torparen Jan i Skrolycka vars hela liv förändras när han får sin nyfödda dotter i famnen. Men samtidigt förstår jag att det är en svår bok för eleverna att ta sig igenom – de möter ett helt annat samhälle (inte mycket igenkänning här!) Och språket är starkt färgat av sin tid och av den värmländska dialekten. Innan vi började läsa aktiverade vi bakgrundskunskap (en annan lässtrategi!) Än så länge har vi haft tre boksamtal: varje samtal har utgått ifrån strategierna och eleverna har suttit gruppvis och diskuterat sina frågor, oklarheter och tillsammans letat nyckelmeningar som de redovisat för de andra grupperna.

Ännu har jag inte utvärderat lässtrategierna med eleverna men när jag har gått runt och lyssnat på dem har det slagit mig hur mycket de har lagt märke till i texten och hur väl många av dem förstår den. Lärmoduler om läsförståelse av skönlitteratur för äldre elever. Min undervisning. Här några Canva med textkopplingar för att synliggöra vad som menas för eleverna.

Min undervisning

Skriv ut, sätt upp och öva tillsammans i klassrummet. Läs- och språksatsningen. Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner.

Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser: Varför läsa? Att det finns så himla många bra böcker!

Varför läsa?

Och det som inte finns på skolbiblioteket hittar man säkert på någon av stadsbibliotekets filialer. Du vet väl att där kan man alltid be att få beställa en bok om den inte finns inne? Ibland är det roligt att bara strosa runt på biblioteket och kolla, låta sig överraskas av vad man hittar i hyllorna eller fråga en bibliotekarie eller någon annan till råds. Men det kan också vara bra att planera innan vad man vill läsa. Här får du lite tips för det: LitteraturMagazinet är en webbtidning med massor av olika reportage och tips. På Provläs kan du läsa en bit ur olika böcker för att se om de verkar bra. På Bookfinger, Tonårsboken och Matildas läshörna kan du få boktips av storläsande tonåringar.

Mer om ungdomsböcker kan man läsa på Collaget och Bokfreak, fast där är det vuxna som skriver. Här är en lång lista över klassiker – såna där böcker som är himla roliga att ha läst. Goda, självständiga läsare. Respektive svaga, osjälvständiga läsare!?

Goda, självständiga läsare

Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Läser vi mer så flyter läsningen lättare, bättre och med mindre ansträngning. Vad kännetecknar då dessa två grupper? Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Tabellen ger oss en översikt av flera perspektiv på kännetecknen för goda, självständiga respektive svaga, osjälvständiga läsare. Den här översikten fokuserar på lässtrategier som är nödvändiga för att förstå texter som är mer avancerade utifrån språk, innehåll och textens längd. PS. Intro lässtrategier.