background preloader

Webbaserad kurs om bedömning

Webbaserad kurs om bedömning
Vi erbjuder fortbildning och kompetensutveckling inom bedömning och betygssättning. För lärare i årskurs 4–6 i grundskolan, sameskolan, specialskolan och grundsärskolan I början av höstlovsveckan publiceras en ny kurs som fokuserar på betygssättning i lägre åldrar. Läs mer om den nya webbkursen För lärare och skolledare i årskurs 7–9, gymnasial utbildning och vuxenutbildningen Kursen som är framtagen tillsammans med Karlstad universitet med professor Christian Lundahl som vetenskaplig ledare, motsvarar en studietid på ca 30-40 timmar. Läs mer om webbkursen Related:  webbsidorBFL

Maktlekar » Det dolda gruppvåldet bland unga Svag koppling mellan mål och bedömning Kopplingen mellan undervisning, mål med undervisning och bedömning är svag i grundskolans årskurs 1-3, visar en rapport från Skolinspektionen. I ”Vi har inte satt ord på det” är lärares kunskapsbedömning i grundskolans tidigare år i fokus. Generellt visas att lärarna har svårt att göra bedömningar utifrån kursplanerna. Det finns också brister i själva planeringen av bedömning hos många lärare. Den ”röda tråden” är svag Det brister också i den ”röda tråden” i planeringen, vilket innebär att kopplingen mellan undervisning, mål med undervisning och bedömning är svag. Den formativa bedömningen beskrivs också som outvecklad och den återkoppling som ges innehåller få råd om hur eleven ska utveckla sina kunskaper. Förslag på förbättrad bedömningspraxis Det är också tydligt att matematik och svenska har en framträdande roll i bedömning på lågstadiet. I rapporten presenteras förslag på hur lärare kan förbättra sin bedömningspraxis. Text: Johan Samuelsson

Vasaloppet – historia med sagor som vapen | kulturpedagogik.se Riddartiden fascinerar. Bild av Blair Snart är det dags för Vasaloppet. I samband med detta kan det passa att lyfta fram lite spännande svensk historia. På vår skola har vi samlig för år F-3 gemensamt vilket är en utmaning. För att lyfta fram historien skrev jag en liten saga om Gustav Vasa. Barnadödlighet på medeltiden – ”Södergök är dödergök”Sockret som ny handelsvara – Gustav Vasa kariesHansans maktKartanReligion och språkAtt dubbas till riddareArkitektur – närbelägen kyrka från denna tid Jag bifogar sagan för den som är intresserad av att pröva den. Sagan om Gustav

Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning För att göra lektionen central och meningsbärande bör man börja lektionen på utsatt tid. Är lektionsstarten klockan 8 så börjar lektionen klockan åttaeleverna ska hälsas välkomna, man tar dem i hand, ser dem i ögonen, är medveten om sin betydelse för dem och för ämnet. Regler och åldersgränser | Forskarbloggen vid Umeå universitet Samhällsvetenskap I förra inlägget pratade jag om tid och datoranvändning. Idag ska det handla om ett närliggande område – åldersgränser. Frågan om åldersgränser är en av de vanligaste frågor jag får till min frågelåda Net Nanny. När det gäller åldersgränser tycker jag att man bör fundera över vilken sorts åldersgräns det handlar om. Generellt kan man säga att det inte går att sätta åldersgränser på barnens nätanvändning. Det här handlar inte om att säga ok då till allt barnen tjatar om. Lika viktigt är det att ständigt påminna sig om att alla barn inte passar in i samma mall. Var orättvis. Skrivet den 7 maj, 2013

Lärmoduler i bedömning Jag och min kollega Marianne har gjort två moduler i bedömning. Den första handlar om planeringesprocessen och ni hittar den här. Den andra handlar om likvärdig bedömning och ni hittar den här. I dag kom även detta bedömningsstöd ut från Skolverket som passar bra i användandet av modulerna. I facebookgruppen Engelska i åk 6-9 sambedömer vi flitigt och använder oss av www.textbanken.wikispaces.com där elevarbeten i engelska och svenska sambedöms. När börjar bedömningen? Bedömningen börjar i planeringen. Bedömningen kan göras mer reliabel genom att lärare sambedömer, byter elever eller avkodar elevlösningar eller använder sig av tydliga matriser. En viktig aspekt vid planeringen är att läraren funderar på hur resultaten kommer användas (som underlag för ett betyg, eller i en formativ process eller som diagnos), men också hur klassrumsmiljön kan påverka resultaten och vad det får för konsekvenser för eleven men även bedömningen. En lärare som bedriver god bedömningspraktik utgår från:

#talasomTED | Årstaskolan | Stockholm Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: – Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Markus Anhages fyrablocksmodell The Big Five

När Mona Lisa stals För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet. SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. *För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.

Munkegärdeskolans bedömningpolicy, .docx Litteraturblogga Filippa Mannerheim har i samarbete med Webbstjärnan tagit fram lärarhandledningen "Litteraturblogga med eleverna" som vänder sig till lärare på gymnasienivå som vill blogga om litteratur tillsammans med sina elever. Klicka på bilden nedan eller HÄR för att ladda hem pdf:en "Litteraturblogga med eleverna". Lärarhandledningen "Litteraturblogga med eleverna" vänder sig till lärare på gymnasienivå och går steg för steg igenom allt man behöver kunna när man ska börja litteraturblogga tillsammans med sina elever. Det ingår dessutom förslag på romaner att blogga om, långsiktiga mål för projektet, underlag för betygskriterierna samt en intervju med Kristina Alexanderson som tidigare litteraturbloggat tillsammans med sina elever. -- Har du några frågor eller funderingar kring materialet eller hur det kan användas i undervisningen?

Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet. Synligt lärande i Svedala Tillbaka upp STEG 2 – En förståelse för BFL-strategierna I filmklippet Introduktion – formativ bedömning (28:31) får du precis det som titeln säger. Varför bedömning för lärande? - Om Bristfokusering (4:37) - Om skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (6:22) Forskning.se har publicerat tio frågor och svar med fokus på elevperspektiv där du kan läsa om elevinflytande, bra undervisning, bedömning ur ett elevperspektiv. Eva Minten – Skolverket berättar om:

Webbstjärnan

Related: