background preloader

Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande

Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande
Mar9 I alla klasser finns det minst en elev med diagnostiserade svårigheter som dyslexi, ADHD eller Aspergers syndrom. Dessutom kan du utgå från att det finns minst en elev med samma svårigheter men som inte har utretts och fått någon diagnos. Dyslexi förekommer också i varje klass liksom nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och problem med fokus som inte är av varaktig sort utan beror på att livet ser ut så just nu. Med detta i bakhuvudet gäller det att planera både lektioner och uppgifter så att dessa elever tillåts att lyckas med sitt arbete. Att inkludera innebär att söka svårigheter för elever i undervisningssituationen i första hand. Här är sju steg för att närma sig en inkluderande planering: Var tydlig med varför uppgiften ska göras. Checklista för inkluderande instruktioner: Related:  Skola

Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tips och idéer kommer från pedagoger som delat med sig under våra VIS-kurser (Verksamt i skolan). Du kan läsa alla tips genom att välja det område som du är intresserad av i menyn till höger. Kommer du på nya saker som du vill tipsa om finns möjlighet att göra detta. Tipsen kommer från konkreta situationer där pedagoger använt dem.

"Alla lärare är inte bra" | Inrikes Powerpoint-bilden av en milt leende Jesus glider långsamt över i ett annat ansikte – John Hatties – när superpedagogen skrattande äntrar scenen. Han är så mycket av en kändis som är möjligt i pedagogikkretsar; det går inte att pressa in fler lyssnare i salen ens med skohorn, han hinner bara ge en intervju och han omges av ett helt team med pressfolk och planerare. Men framför allt har den nya zeeländska pedagogikforskaren, nu professor vid Melbournes universitet i Australien, vänt upp och ner på vad som är rätt och fel kring skolresultat. Mindre klasser? Tja. Bättre integration? Att säga att han provocerar är en underdrift. – Vem tror att klassens storlek påverkar lärandet? Närmare 95 procent av salens händer, tillhörande lärare och skolledare i Stockholmsregionen, åker i luften. Svaret: ja, det påverkar – men mycket lite. – Varför är påverkan så liten när du känner att du skulle kunna göra så mycket bättre i en mindre klass? – Det går alltid att hitta bevis på att något fungerar.

Föräldrautbildning om Lgr 11 Jag brukar använda föräldramöten till att visa föräldrarna det vi gör och hur vi gör det. Det kan vara hur vi räknar kort division, problemlösningsstrategier eller kunskapskrav. I år har det blivit ett annat upplägg eftersom jag har haft presentation för alla föräldrar, då vi på våra föräldramöten samlar alla föräldrar först innan vi går vidare till respektive klassrum. Vid de träffarna för f-2 och 3-6 har jag presenterat Lgr 11, kunskapskrav, förmågor och the big five på 15 minuter. Därefter har det varit ett fullt program av andra frågor. Jag fick önskemål från föräldrar om en fördjupningskurs vilket jag tyckte var en strålande idé! Föräldrarutbildning Välkomna till en kväll där alla föräldrar som önskar får möjlighet att få mer kunskap om dagens skola! Vi började med att titta på de olika betygssystemen som har varit och vilka skillnader det är på dem. Föräldrarna fick även de tillhörande faktatexterna och jobbade sedan med uppgiften. Kvällen avslutades med en frågestund.

SPECIALPEDAGOGER | skoldoktorn Specialpedagoger har en kompetens som många, för att inte säga alla, elever i svensk skola har stor glädje av. Specialpedagogen har ofta en hög kompetens på områden som är centrala för att eleven ska utvecklas. Det är: att se och förstå elevens behov,att se och förstå hur varje individ bäst bör bemötas ochatt veta hur eleven bäst blir hjälpt. På många skolor finns utmärkta samarbeten mellan skolledning, specialpedagog och lärare, men jag har också sett motsatsen. att rektor och lärare inte har förstått specialpedagogens kompetens och hur den kan användas utan ser honom/henne mer som en extra duktig speciallärareatt det finns en ovilja att acceptera att specialpedagogen har kompetens som jag som lärare/rektor inte har. Jag har varit med om både att arbeta med specialpedagogen nära knuten till rektor och att föreslå den lösningen i en framtida kommunal skolstruktur. Stefan Ferm skoldoktorn Elddonet Utveckling

Boktips sommaren 2014 Tänk om alla lärare i Sverige skulle läsa en eller flera av nedanstående böcker i sommar. Vilket uppsving det skulle ge till de pedagogiska diskussionerna nästa läsår! Välj ut minst en bok som du själv läser i sommar och skicka vidare förslagen till dina kollegor så blir nästa läsår ännu bättre! Jag har inte läst alla böckerna själv, men jag har läst en del och de andra är sådana som jag vill läsa. John Hattie Synligt lärande för lärare Boken är en uppföljare till Synligt lärande där John sammanställde den största metaforskning inom pedagogik som någonsin gjorts. James Nottingham Utmanande undervisning i klassrummet James försöker konkretisera det som John Hattie visar är framgångsfaktorer i sin metaforskning. Helen Timperley Det professionella lärandets inneboende kraft Helen är professor på Nya Zealand. Torkel Klingberg Den översvämmade hjärnan och Den lärande hjärnan Torkel är en svensk hjärnforskare som bl a visat att arbetsminne går att träna upp. Mattias Ribbing Vägen till mästarminne

Verktygslåda | Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Program som skolan ska tillhandahålla är Rättstavningsprogram – Talsyntes – Inlästa böcker Några exempel: Rättstavningsprogram SpellRight rättar typiska fel som svensktalande personer gör på engelska, både vad gäller stavning och grammatik.Om Du skriver precis som det låter så hjälper datorn Dej att stava ordet rätt. Stava Rex är ett rättstavningsprogram som rättar stavfel och grammatikfel i svensk text, speciellt utvecklat med tanke på personer med dyslexi. www.youtube.com/watch? Talsyntes Med talsyntes på datorn kan Du få all text uppläst. Tortalk har mer än 60 röster på olika språk. www.tortalk.se Claroread är en annan talsyntes. www.svensktalteknologi.se Inlästa böcker Inläsningstjänst Inlästa lärobö Legimus Du som har jobbigt med läsningen kan låna våra böcker. www.youtube.com/watch? Ordprediktion – Saida Så här fungerar Saida Saida ger dig förslag på ord medan du skriver. Förslag på appar: www.youtube.com/watch? Tankekarta – mindmap

Motivationsvideon hela världen talar om just nu Vad kan en skäggig komiker från Australien lära dig om livet? Väldigt mycket, uppenbarligen. Videoupptagningen av Tim Minchins föredrag har spridit sig som en löpeld över världen och kallats det bästa motivationstalet du någonsin kommer höra. När detta skrivs har den visats över 1,2 miljoner gånger, videon på Tim Minchins anförande vid University of Western Australia. I sitt tal, som hyllas i olika internetforum över hela världen, delar Minchin med sig av nio inspirerande, underhållande och träffsäkra tips om livet. Nedan återfinner du en sammanfattning (scrolla ner för att se videon i sin helhet): 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Se talet i sin helhet nedan.

Kollegialt lärande Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se). Se film från Skolverket om Kollegialt lärande och formativ bedömning (7:08). Moment A – individuell förberedelse Moment B – kollegialt arbete Moment C – aktivitet Moment D – gemensam uppföljning Förteckning över lärmoduler Lärmodulerna är indelade i fem kategorier. Planering och samplanering En lärmodul i bedömning – del 1 (Annika Sjödahl, Marianne Modigh) Hur skapar vi likvärdig bedömning?

Related: