background preloader

Feta öppna frågor

Feta öppna frågor
Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, fundera, samtala och diskutera. En lärare som ställer feta öppna frågor möjliggör för eleverna att delta i lektionerna. Tanken får utvecklas i gemenskap med frågan. Jag kommer publicera feta frågor kopplade till Lgr 11. Varför blev London en stor stad och inte Svindon? ÖPPNA lärande frågor att ställa vid läsundervisning: Förhållningssättet är tillåtande, varsamt nyfiket, sonderande, undersökande, vägledande och medvetenhetsutvecklande: Vet du var någonstans i texten du får svårigheter? Då eleven kan läsa ord som du som lärare förvånas över kan läraren ställa dessa frågor. Frågorna har till uppgift att medvetandegöra eleven och faktiskt också läraren: Hur gör du för att lösa läsningen av vissa ord Du lyckades att utläsa – brandbilsslang… Hur gjorde du?

http://korlingsord.se/feta-oppna-fragor

Related:  Att arbeta språkberikande, A-M Körlings idéer.språkutvecklande arbetssättSynligt lärandeformativ undervisning och bedömningUtvärdering

Lektionsidé: Ta en mening och gör om den Att modella grammatik i en mening är ofta roligt och kan inbjuda till samspel. Låt oss tänka att vi tar meningen: Julen närmade sig. Den hittar jag inte på själv. Jag håller mig till skönlitteratur och faktatexter. Den här meningen hämtade jag ur Astrid Lindgrens bok Än lever Emil i Lönneberga och det kapitel där alla Emils hyss blev glömda och förlåtna, 1970. Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Lär dig grunderna Innehåll:STEG 1 En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” STEG 2 En förståelse för BFL-strategiernaSTEG 3 En förståelse för metodernaSTEG 4 Andras erfarenheter STEG 1 – En förståelse för Hattie’s forskning – ”Synligt lärande” Titta på föreläsning med Jan Håkansson om ”Synligt lärande” (52:44) eller läs Skolverkets artikel Undervisning inte skolans huvuduppgift för att ta del av de grundläggande slutsatserna i John Hatties forskning om att synliggöra lärandet.

Matriser & kunskapskrav Om matriser Matriser av olika slag är ytterst ett sätt att tydliggöra relationen mellan mål, undervisning och bedömning. Att tydliggöra mål, undervisningsprocesser och hur bedömningen både mäter och understödjer lärandet bör vara en central utgångspunkt i undervisningsplaneringen. Att fundera över det som kallas alignment, dvs hur mål, undervisning och bedömning ligger i linje med varandra, bidrar till att läraren bättre får syn på ämnets eller kursens bärande innehåll. Redan under planeringens av undervisningen är det viktigt att ställa sig frågor som: Vad är centrala kunskaper i momentet, hur undervisar jag kring dem och hur bedömer jag dem så att undervisningsprocesserna stöds, och hur ser jag till att eleverna blir allsidigt bedömda avseende både innehåll och nivå? Vad är kunskapskrav?

Språkutveckling och återkoppling – vi tränar på strukturen i en debattartikel. Att stötta skrivandet istället för att förenkla nivån ”Tänk dig att du som ambitiös ämneslärare märker att elever kan ditt ämne men stupar på språket. Du sänker därför nivån och förenklar språk och undervisning, men får reda på att det är fel väg att gå. Lektion a la Körling: Tre begrepp och en fras Detta är en mycket enkel lektion; det enklaste sättet att sätta begrepp i omlopp bland eleverna och ge dem litteratur och skolspråk i fraser, lånade av litteratur och faktatexter. Jag började undervisa så här för många, många år sedan. Länka denna lektionstanke med detta blogginlägg. Jag kallade lektionen: Låt mig berätta hur man gör och hur man kan tänka.

Vad skiljer ett E från ett A - sex bedömningsaspekter Vad är skillnaden mellan ett enkelt och ett välutvecklat resonemang? Det svarar Peter Wall på i den här filmen och listar sex bedömningsaspekter som stöd. Här kan du ladda ner figuren med bedömningsaspekterna. Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande. Det var när jag första gången läste Pauline Gibbons bok "Stärk språket - stärk lärandet" (som jag skrivit om tidigare här och här) som jag började inse att detta är ett sätt som vi kan få ännu fler eleven att nå målen. Mitt intresse ökade när jag, för några år sedan, kom i kontakt med Anniqa Sandell Ring som berättade hur hon arbetade med genrepedagogik i en förberedelseklass men jag tyckte fortfarande att det verkade för svårt för elever i de yngre åldrarna.

Direkt återkoppling via mini-whiteboards Ett billigt och snabbt analogt sätt att jobba med återkoppling från alla elever till lärare, och även mellan elever, är med hjälp av mini-whiteboards. I en del klasser är det vanligt förekommande där var att att jobba med helklassåterkoppling där läraren ställer en fråga och eleverna ger ett kortare svar/väljer alternativ och visar på sina mini-whiteboards: Ser inte riktigt ut på detta sätt under mina lektioner… Metoden har justerats på så sätt eftersom eleverna sitter i grupper så har de fått en whiteboard per grupp. Samtidigt har detta inneburit att vi har fått till en grupprocess vid respektive bord där man inom och mellan gruppen/grupperna har hjälpt varandra. Jag såg metoden först i The Classroom Experiment, där rektorn Dylan Wiliam:

#frågebatteriet #frågebatteriet hänger runt min hals. Frågebatteriet följer mig hela dagarna för att jag ska vara medveten om hur jag ställer frågor. Till eleverna. Undervisning: Rubrikerna att härma genom Jag tycker mycket om Elin Lindells sätt att skriva kapitelrubriker till sina böcker. Jag har gjort undervisning av dem tidigare. Nu kan jag inte låta bli att göra något av ”Hemligt: Jördis hjärta Harry”, Alfabeta 2015. Låt oss skriva ned alla rubrikerna till kapitlen (så gör jag då jag förbereder min undervisning): H som i HarryVi som i VildaV som i vårtorS som i svarvP som i pyjamaspartyS som i spökeC som i Coca-ColaF som i femmans gångertabellL som i leverpastejS som i speciellD som i dansF som i friluftsdagP som i pungB som i blickarU som i utflyktF som i fönsterB som i boom-disch-kasch-dischT som i tisdagT som i tvåhundraåttiofyra kronorC som i chansL som i lördagK som i konsertE som i en månad senare Nu har jag skrivit ned alla rubriker till kapitlen.

Related:  skolutveckling