background preloader

Stöd för att utveckla undervisningen

Stöd för att utveckla undervisningen
Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare. Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering. Vid planeringen bör läraren: - Skolverket Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning. Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Elevaktiv helklassundervisning The Big Five

Lektionsobservationer Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Men det kan också med fördel användas av en kollega eller någon annan som sitter med under lektionen. PDF-formatObservationsschema (PDF-fil, nytt fönster) Word-formatObservationsschema (Word-fil, nytt fönster) Ny planeringsmodell testas för fjärilarna @stehagen @antlin | Lära för livet Jag provar ett nytt sätt att planera – för mer överblick och kanske enklare hantering. Vi får se vad jag tycker om det – och kollegorna. Hanna Stehagen – tack för idéen med språkmålen. Och Therese Linnér – tack för hjälpen att strukturera. Som sagt – vi är inte klara än….

Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin Dags för betyg – glöm inte pysparagrafen! – Pedagog Malmö Det är dags för betyg och för många elever kan det bli omöjligt att nå upp till målen på grund av funktionsnedsättning, ofta osynlig sådan. Av denna anledning finns undantagsbestämmelsen som till vardags ofta kallas pysparagrafen. En anledning till att det kallas pysparagrafen är att meningen är just att vi ska ”pysa” de delar av kunskapskraven som inte kan nås på grund av funktionsnedsättningen, där det finns ett rimligt tvivel huruvida eleven inte skulle klara dessa kriterier om det inte var för funktionsnedsättningen. Detta ska självklart inte vara någon kompensation för anpassningar och åtgärder i undervisningen. Varje elev har alltid rätt att få de åtgärder som krävs för att det ska vara möjligt att nå upp till målen och undantagsbestämmelsen får alltså aldrig användas i stället för nödvändiga åtgärder. Ibland räcker det ändå inte hela vägen. Anledningen till detta är enkel.

Det största problemet i Svensk skola idag är ett ”osynligt problem” Två exempel på ordmoln som är skapade med www.wordle.net. Det översta är ämnet fysik och det undre är ämnet historia. Ordmoln skapas genom att man kopierar in texten från läroplanen och så utför hemsidan en beräkning hur många gånger varje ord förekommer och de ord som har högst frekvens visas med störst text. Ovanstående två ordmoln belyser bland annat följande fyra saker: Hur länge måste du titta på ett ordmoln innan du ser vilket ämne det handlar om? Att ett ord förekommer många gånger är förstås inte samma sak som att det automatiskt är det viktigaste ordet, men det är en bra visuell modell av vad som faktiskt står i läroplanen. När jag pratar med lärare och när jag är på lektionsbesök hos lärare ser jag många lärare som jobbar hårt för att försöka skapa en känsla av sammanhang (KASAM), men som blir frustrerade för att de inte får ihop tillvaron till en bra helhet, varken för sig själva eller för eleverna. Ovanstående bild är en händelsekedja som alla i svensk grundskola känner igen.

Tolkningen av resultaten är viktigare enligt John Hattie Hur man blir en framgångsrik lärare eller skolledare enligt Professor Hattie "Lärandet ska vara synligt för den som lär sig" och "goda resultat nås tillsammans". Tankarna kommer från John Hatties metastudie om vilka åtgärder som höjer elevers prestation i skolan. Synligt lärande, "Visible Learning" är när lärare ser lärande ur ett elevpersspektiv och eleven ser och uppfattar sitt eget lärande. John Hattie är professor i pedagogik vid universitetet I Auckland, Nya Zeeland och är sedan 2011 chef för Melbourne Education Research Institute på universitetet i Melbourne. Några av studiens resultat visar på en mycket liten effekt för faktorer som mindre grupper eller klasser och för hemuppgifter i vissa åldersgrupper. Mindre klasser gör liten skillnad Kan du se en attitydförändring kring dessa frågor, bland personer inom utbildningssektorn och angränsande grupper, eller finns det fortfarande många som hävdar att dessa faktorer har en stor betydelse för lärandet? Nya analyser med nya effekter

Exempel: Elevinflytande Denna Lärmodul är skapad av:Jane SjögrenYtterharnäs skolajane.sjogren@gavle.seTel: 026/98368 Elevinflytande är ett mångtydigt begrepp och det är svårt att tolka vad olika personer menar när de använder det. Tham (Tham, A. 1998. Jag vill ha inflytande överallt.) menar att man kan anse att det innebär att varje elev ska ha ett individuellt inflytande eller att inflytandet gäller för elevgruppen som ett kollektiv, det kan också vara en kombination av båda. Elevers inflytande kan dessutom kategoriseras i två olika konstellationer, den formella delen där inflytandet består av exempelvis planerade klassråd och lektioner under temat elevens val och den informella delen där vikten av inflytande läggs på undervisningssituationen och möjligheten att kunna påverka denna. Den formella delen är ofta vanligt förekommande i skolans verksamhet och lätt att se medan den informella delen är mer osynlig och något svårdefinierad. Se filmen: Titta på filmen och diskutera sedan frågorna. Diskussion Planera

arskursplaneringar_0 Framsida | Bedömning för lärande feedback och enkla enkäter Så fungerar Skolverkets bedömningsportal För att på ett mer samlat sätt kunna erbjuda bedömningsstöd utvecklar Skolverket en bedömningsportal. I Skolverkets bedömningsportal ska lärare kunna hitta bedömningsstöd som filmer, diagnosmaterial och enskilda uppgifter. Eftersom en del av bedömningsstöden är sekretesskyddade behöver säkerheten vara hög. Därför måste huvudmannen registrera rektorerna innan man kan komma igång. Bedömningsportalen är under uppbyggnad och kommer under våren 2014 successivt att fyllas med stöd för bedömning. Bedömningsportalen: Här kan du se i vilka ämnen och kurser det finns bedömningsstöd i Hur får du tillgång till bedömningsportalen? En del material är skyddat En del av bedömningsstödet i bedömningsportalen kommer att vara lösenordskyddat för att endast lärare ska kunna komma åt det. Vem är huvudmannen? Huvudmannen är skolans ägare. Hur går det till? Huvudmannen registrerar ett konto Rektorn eller provadministratören registrerar lärarna

”Lärare misstolkar betygsskalan – mäter allt” Som lärarutbildare på Mälardalens högskola har Magdalena Rangne undervisat om betygsättning och bedömning. – Genom mina studenter får jag slumpvisa inblickar i hur betygsättningen fungerar – och inte fungerar - ute i verkligheten. Studenterna berättar om erfarenheter från sin verksamhetsförlaga utbildning och flera har själva arbetat som obehöriga lärare tidigare. Det jag hör gör mig lite bekymrad. Den tidigare betygsmodellen var en kompensationsmodell, där svagare områden till viss del kunde kompenseras av starka. För att få A i betyg ska man, vid kursens slut, ha uppnått A i alla delar av kunskapskraven. – Men det jag möter är att lärare bedömer och bockar av, precis allt eleven gör. Magdalena Rangne gissar att det handlar om att man blandar ihop kunskapskrav och innehåll/moment. – Läraren behöver inte vara rättvis vad gäller kursinnehåll. En konsekvens blir att det inte ges möjlighet till övning eller experimenterande. Hur kommer det sig att det finns missförstånd om detta?

Related: