background preloader

Forskning om språklig kompetens

Forskning om språklig kompetens
Bevakningen ligger också mycket nära forskning som rör en av ”EU:s 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande”: "Kommunikation på modersmålet, det vill säga förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang. Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor." Nyckelkompetenser ställer krav Bevakningen blir på så vis ett bidrag till Sveriges EU-åtaganden genom att den bistår främst (svensk-)lärare, men också andra, med en orientering i nya forskningsrön om denna nyckelkompetens. Relevans för lärarkåren Samtidigt följer vi även forskning som väljer andra termer i sina undersökningar. Related:  Språket i alla ämnenSpråkutvecklande arbetespråkutveckling alla ämnen

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det? Vad gynnar elevers lärande? Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika skolämnen: Stödmaterial TV-serie Övriga lästips

Digitala verktyg för språkutveckling - Wikiversity Wikins syfte är att vara en inspirationskälla och en plattform för språklärare att dela sina tips, tricks och förslag för att främja språkutveckling. Här hittar du massor av digitala verktyg. Under flera av de digitala verktygen finns även länkar till guider/tutorials och till videos där Sara Lövestamoch Jonas Lindahlvisar hur de använder verktygen på sina lektioner. Du är självklart välkommen att bidra med dina egna lektionsupplägg med digitala verktyg. LyssnaLäsSkrivSamtalaTala

Inspiration till kollegialt lärande med UR:s programserie Språkforskningsinstitutet har i samarbete med Karin Rehman som medverkar i UR:s programserie Språket bär kunskapen (Länk till annan webbplats, tagit fram ett handledningsmaterial med diskussionsfrågor, språkövningar och fördjupning. Materialet ska ses som ett underlag för diskussion i det kollegiala lärandet och utger sig inte för att vara ett heltäckande läromedel. Förhoppningen är att det ska väcka nyfikenhet, intresse och inspiration till att vilja fördjupa sig i de undervisningsmodeller som berörs i programmet. Diskussionsfrågor och förslag till övningar Här finns en handledning med diskussionsfrågor och förslag till övningar. Utifrån vilka ni är, hur mycket tid ni har och vad ni vill fokusera på väljer ni ert sätt att använda materialet. Flera träffar i följd Ni är till exempel ett arbetslag med kollegor som undervisar i olika ämnen. Ett förslag till studieplan för fyra pass om en och en halv timme.

Nonfiction Text: Reading with a Purpose As adults, when we read nonfiction, we are reading for a purpose. I pick up an article about the 13 colonies because I need to learn what the major settlements were for my lesson. Or I find an article about what coarcation of the aorta is so that I am better prepared when I visit the cardiologist for treatment discussions. I don't just pick up a nonfiction article to read for the fun of it. I always have a purpose. It is the same in class. First, we discussed some general guidelines for reading nonfiction text. Then, I gave them a simple article about the circulatory or respiratory systems. After they did that, the students went off to reading. We then took the information, and started to create a Comic Life Comic Strip with it (the kids aren't done, but here is a post of what we did with the American Revolution battles that culiminated in the same end product.) So there you have it.

Flerspråkighet i fokus – UR Samtiden Läraren Josefin Nilsson berättar om metoder för att inkludera fler elever i skolarbetet genom språk och kunskapsutvecklande arbete. Hon visar sambandet mellan språk, tänkande och lärande. Inspelat 14 mars 2014 i Folkets hus i Stockholm. Läraren Hanna Stehagen pratar om vikten av att språkutvecklande klassrumsaktiviteter måste ske i skolans alla ämnen. Hon visar även hur digitala verktyg kan fungera som stöd för elevers språk- och kunskapsutveckling. Inspelat 13 mars 2014 på Folkets hus i Stockholm. Läraren Ann-Marie Körling säger att det är viktigt att man som lärare är i språket och att man talar till eleverna. Metodiken Reading to learn, R2L, går ut på att påverka elevers läs- och skrivkunnighet. Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska och tidigare medverkande i radioprogrammet Språket i P1, berättar om några av de 80 000 brev som redaktionen har tagit emot under 16 års tid. Det här inlägget postades i Filmklipp, Läsa och skriva.

Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande? På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Ett sätt att tillägna sig kunskap och färdigheter genom strukturerat samarbete kring frågor som rör språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är att använda sig av olika utvecklingspaket. Skolverkets utvecklingspaket Skolverket har arbetat fram olika typer av material för lärare som vill utveckla sin undervisning så den blir mer språk- och kunskapsutvecklande. Språkutvecklande arbetssätt - ett utvecklingspaket från Skolverket Skolverket har även publicerat ett liknande material som vänder sig till lärare inom naturvetenskap och teknik. Läslyftet Övriga handledningspaket

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Stöd i läroplanerna I de två första kapitlen i grundskolans, grundsärskolans, sameskolans och specialskolans läroplaner betonas det språkutvecklande perspektivet. Förslag på arbetsgång Att utveckla sin undervisning så att den får ett mer medvetet fokus på språkliga aspekter är en process som löper över tid. Deltagarna arbetar enskilt med olika uppgifter före eller mellan träffarna. Förslag på arbetsgång Text och publikationer Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Få syn på språket Greppa språket Film

Språk i alla ämnen Språk och kunskapsutveckling hänger tätt ihop och därför är frågor om språk frågor för alla lärare. Elevers språkkunskaper kan utvecklas i alla ämnen. Här finns resurser som kan vara användbara för att utveckla undervisningen. Språk i alla ämnen Med utvecklingspaketet kan du arbeta med språkfrågor tillsammans med dina kollegor i andra ämnen. Läs mer om utvecklingspaketet Språkutvecklande arbetssätt Det här utvecklingspaketet syftar till att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Ta del av språkutvecklande arbetssätt Få syn på språket Det språkliga perspektivet har stor betydelse i alla skolformer och ämnen. Hämta Få syn på språket Greppa språket! Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling och kanske i synnerhet för flerspråkiga elever. Hämta Greppa språket! Studiehandledning på modersmål Skolspråk och lärande

Man måste inte vara superhjälte för att undervisa nyanlända elever | Språkforskningsinstitutet När Skolinspektionens dag arrangerades i Stockholm den 17 november var en av punkterna på programmet nyanlända elever. I sin granskning har inspektionen tagit fasta på vad som krävs av skolor och lärare som tar emot nyanlända elever. Även utbildningsminister Gustav Fridolin valde i sitt öppningsanförande att nämna nyanlända elever. Gustav Fridolin talade om bland annat ojämlikheten i skolan. Drygt 13 procent av eleverna går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet samtidigt som föräldrarnas utbildningsbakgrund får allt större betydelse för hur det går i skolan. Skolinspektionens granskning En stund senare var det dags för Skolinspektionens utredare Andrés Brink att redogöra för den kvalitetsgranskning av utbildning för nyanlända, någon han gjorde med ett stort engagemang och kunnighet. – Nyanlända elever går att förstå på två sätt. Om man ändå ska säga vad som kännetecknar gruppen nyanlända elever finns det två saker alla har gemensamt: /Annelie Drewsen Mer att läsa:

Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". Högarna med lappar växer men efter ett tag börjar det gå lite långsammare, eleverna går och kollar på kartan och börjar diskutera: Hur var det, var Gotland Sveriges största ö? I större grupper läser eleverna upp vad de skrivit, därefter kategoriserar de alla lappar genom att placera ut dem på ett större papper. I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Fas fyra avslutar

Bedömning av skolrelaterat ordförråd - Inger Lindberg, "Symposium 2006" Läsförståelsestrategier i praktiken: Språkinriktad undervisning i alla ämnen - idrott och hälsa Att lyfta språket i alla ämnen är viktigt och för mig som både är svensklärare och idrottslärare så blir det naturligt att knyta ihop de olika ämnena och i praktiken förstärka det vi gör i svenskämnet på idrottslektionerna. Sedan vi började att arbeta mer systematisk med genrepedagogik utifrån Cirkelmodellen och fokusera och fördjupa oss i en texttyp i taget blev det ännu mer naturligt att koppla det till idrotten. När vi arbetade med berättande texter förde jag in berättandet även i idrotten. Tillsammans byggde vi upp ett landskap med olika utmaningar och eleverna fick välja vilken huvudperson de vill vara i sagan. Narrativ text/Berättelse Åk: 1-3 År: 2015 2-3 veckor 1-2 pass i veckan Förankring i kursplanens syfte: Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att · formulera sig och kommunicera i tal och skrift Så här redovisar och dokumenterar vi:

Related: