background preloader

Utvärdering

Facebook Twitter

BRUK - verktyg för självskattning. BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Självskattningen görs med hjälp av indikatorer och kriterier som är framtagna med utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. Nu finns BRUK för alla skolformer BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. Nu finns det populära verktyget för alla skolformer, även för fritidshem och förskoleklass. BRUK har anpassats till de nya styrdokumenten samt digitaliserats för en mer modern användning. Påbörja skattningen För att skatta kvaliteten i er verksamhet går ni in i BRUK via någon av länkarna på denna sida och skapar ett konto. 12 Questions To Promote Self-Knowledge In Students. Merging Metacognition & Citizenship by Terry Heick Ed note: This post has been updated from a previous post in 2013.

Why should someone learn? While Paulo Freire, John Dewey, and others have provided compelling arguments for what might be the goal of education, learning and education are not one and the same. One simple overarching goal of learning, as opposed to education. might be for each learner to understand “how to work well in one’s place,” wherever that place may be. Learning—here defined as the overall effect of incrementally acquiring, synthesizing, and applying information—changes beliefs. 12 Questions To Help Students See Themselves As Thinkers Self-knowledge is formed through ranges of meta-cognition and basic epistemology. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12.

Globalization & Citizenship Authentic self-knowledge and accountable local placement promote healthy communities that can solve problems and celebrate knowledge on a scale that resonates globally. BFL-kartläggning - Kvutis. BFL-kartläggning kan användas som stöd för att följa upp arbetet med att utveckla undervisning på vetenskaplig grund. Genom att använda indikatorer som bygger på den senaste skolforskningen kan enkätsvaren fungera som stöd för pedagoger att systematiskt utveckla undervisning och verksamhet som leder till ökat lärande och bättre resultat.

Frågorna har tagits fram i samarbete med Tankesmedjan Bedömning som motivation och utvecklande pedagogiskt verktyg och bygger på nyckelstrategier utvecklade av forskaren Dylan Wiliam. Personalen kan analysera sina elevers svar utifrån de fem strategierna och lyfta fram behov för arbetslaget. Vad kan de? Skolledare kan analysera verksamhetens svar (elever och personal) för att få syn på vad personalen behöver utveckla för att tillgodose elevernas behov . I vilka frågor har vi positiva svar? Kartläggningen består sexton frågor och utgår ifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier. Tydliggöra mål och kriterier för framgång ”Berätta vad du lär dig i förskolan” Elev. Lektionsobservationer. Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning.

Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Men det kan också med fördel användas av en kollega eller någon annan som sitter med under lektionen. Schemat utgår från forskning om vad som är bra undervisning. PDF-formatObservationsschema (PDF-fil, nytt fönster) Word-formatObservationsschema (Word-fil, nytt fönster) Feedback to feed forward; del 3 av 4. Återkoppling på klassrumsnivå, elevers utvärdering av undervisningen. Återkoppling på klassrumsnivå, elevers utvärdering av undervisningen. Veckorna går snabbt och nu står Sofia där, med sina första kurser och sina första elever. Alla eleverna har i enlighet med skolan IT-plan fått en varsin laptop och verkar vara mer glada för datorn än att börja i skolan.

Även Sofia har fått en ny dator och laborationssalen är utrustad med både smartboard och projektor. Under veckornas gång har Sofia kommit sina kollegor närmare, de har diskuterat både privatliv och pedagogik. Och Sofia har för första gången på länge fått upp ett gediget intresse för lärande och har börjat RSS-prenumerera på flera bloggar och nyhetssidor inom det utbildningsvetenskapliga fältet. I en blogg läste hon om en lärare som har börjat använda metoderna ”traffic light” och ”exit notes”.

Sofia har börjat lyfta blicken och inser att återkoppling inte enbart behöver användas direkt till eleverna utan kan även fungera som en utvärdering av hennes egen undervisning. (Sida 215, Hattie 2012) /Ida. Utbildningsstyrelsen - Utvärderingssamtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare. Utvärderingssamtalen utgör en viktig del av samarbetet mellan hem och skola. Termen utvärderingssamtal för lätt tankarna till samtal som enbart fokuserar på elevernas prestationer och skolframgång och därmed på det förgångna.

I vissa sammanhang har man i stället för utvärderingssamtal använt benämningen utvecklingssamtal eller fostringssamtal, som mera syftar på framtiden. Men oberoende av vilket namn som används, fokuserar ett utvärderingssamtal i bästa fall på elevens arbete och prestationer dittills men blicken är stadigt riktad framåt. Målet är att samtalets deltagare skapar ett gemensamt framtidsperspektiv som stödjer elevens lärande. Utvärderingssamtalet del av mångsidig bedömning Utvärderingssamtal är en del av en mångsidig bedömning, som handleder och sporrar eleverna i studierna och beskriver hur väl de har nått de mål som ställts för fostran och lärande.

Vilka samtalets mål och tyngdpunkter är beror på när under läsåret samtalet infaller. Kvalitet i utvärderingssamtalet 1. 2. Så kan undervisningen utvecklas. – Mötet finns redan i dag i form av kompetensutveckling och föreläsningar av olika slag, men det borde utvecklas till mer långsiktiga samarbeten där man följer en skolas arbete under flera år.

Det behöver inte vara forskare utan det kan vara förstelärare som söker bryggan mellan det praktiska utvecklingsarbetet på skolan och systematisk teoretisk kunskap om det, så att man inte bara kastar sig över nya idéer hela tiden. Svenska skolan har rört sig för mycket hit och dit, säger Jan Håkansson, skolforskare vid Linnéuniversitetet, till Skolvärlden. Vad ska man följa i den här analysen? – Man måste utgå från skolans specifika behov. Om det är läsförståelse som är problemet måste man rikta sina resurser dit och söka forskningresultat som kan hjälpa till att analysera situationen. Eller är det matematiken? Som lärare, hur kan man systematiskt utvärdera och utveckla sin egen undervisning? – Det ingår i lärarens uppdrag att man tillsammans med sina elever ständigt utvecklar undervisningen.

»Se undervisningen med elevens ögon« Är vår höst. John Hattie, världsberömd professor i pedagogik, pustar ut på sitt hotell i Auckland på Nya Zeeland i början av oktober. Det har varit varmt under dagen och han har lett en workshop med rektorer och lärare. De har arbetat med de principer för undervisning och lärande i klassrummet som John Hattie lade fast i sin bok »Visible Learning« för några år sedan. En bok som 2011 följdes av den läraranpassade versionen »Visible Learning for Teachers«, nu översatt till svenska. — Det allra viktigaste för lärare är att kunna se sin egen undervisning med elevernas ögon, säger han på en knastrig telefonlinje från Nya Zeeland. Han fortsätter med att påpeka att den respons som lärare får från elever är en ännu kraftfullare faktor för att förbättra elevernas resultat, än lärarnas respons till eleverna. Forskningsstudien »Visible Learning« bygger på över 800 metaanalyser (se ruta) av forskning om vad som påverkar resultaten i skolan.

Kan du ge exempel på lyckade metoder? Vad menar du? Ett hungrigt monster. I skolans värld bor ett av de allra hungrigaste utvärderingsmonstren. Mål att följa upp och utvärdera finns det gott om i skollag, läroplaner, kursplaner och kommunala skol- och arbetsplaner. Många är också de utvärderingsinstrument som används för att fånga och värdera kvalitet och resultat. Över huvud taget ska allt som görs i den offentliga sektorn i dag utvärderas i en omfattning som inte tidigare skådats. I olika styrdokument påbjuds allt oftare att utvärdering ska ske och integreras i praxis. Offentliga organ etablerar särskilda enheter för utvärdering, och ibland skapas fristående myndigheter. Äldre förvaltningsfunktioner som revision och inspektion har fått förnyad aktualitet. Argumenten för utvärdering är starka och ingen torde väl ha något principiellt emot de positiva effekter som ställs i utsikt.

Utgångspunkten för varje programteori är ett samhälleligt problem som behöver lösas eller en situation som behöver förbättras. En programteori måste, som sagt, rekonstrueras. Utv rderingsmall - S k p Google. Untitled Document. Arbetet är tänkt för årskurs 7-9, men kan givetvis även användas av gymnasiet då de kunskapsnivåer och mål man strävar mot i arbetet kan varieras. Lärarens uppgift är handledning, att konkretisera uppgifter, tydliggöra mål utifrån aktuell kursplan, samt att utvärdera elevernas arbeten. Arbetsmetoden kräver god tillgång till Internetuppkopplade datorer. I övrigt kan detta leda till ett stimulerande och mycket relevant lärande om hållbar utveckling eftersom eleverna får kunskap som de kan använda för att ta ställning i olika miljöfrågor. Börja med att läsa informationen som finns på webbsidan samt vad denna webquest innebär.

Arbeta gärna med löpande utvärdering genom hela arbetsområdet. Arbetsområdet kan behöva någon sorts inledning för att få igång elevernas tankar kring området och få dem att reflektera. . • Ge eleverna i uppgift att skriva ner sina tankar, vad de vet och kan, inom det valda ämnesområdet. Kvalitetsarbete i praktiken. I skollagen finns krav på att varje huvudman och förskole- och skolenhet ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Processen i det systematiska kvalitetsarbetet är cyklisk.

Den rymmer frågorna Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Den sista frågan ”hur blev det?” I den här modellen har vi sorterat den information och de olika publikationer, verktyg etc. som kan vara till stöd i det systematiska kvalitetsarbetet enligt den cykel som kvalitetsarbetet följer. Var och en av de olika frågorna rymmer i sin tur flera moment. Att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete förutsätter, som namnet säger, systematik och kontinuitet. Det systematiska kvalitetsarbetet gynnas av att frågorna och de moment som ingår i dem behandlas i tur och ordning. Systematiskt kvalitetsarbete. Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla som arbetar i förskolan, skolan, fritidshemmet och vuxenutbildningen ska kunna ge barn och elever en likvärdig utbildning.

Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. Skolverket utvecklar kontinuerligt stöd för huvudmäns, förskole- och skolenheters kvalitetsarbete. Några av dessa stöd är Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete, Kvalitetsarbete i praktiken och självskattningsverktyget BRUK. Nu finns också ett särskilt material framtaget som stöd för huvudmannens kvalitetsarbete. För huvudmannen BRUK - nu även med gymnasieskolan! BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga skolformer och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet.

BRUK-presentation (371 kB) Allmänna råd.