background preloader

Lektion a la Körling: Tre begrepp och en fras

Detta är en mycket enkel lektion; det enklaste sättet att sätta begrepp i omlopp bland eleverna och ge dem litteratur och skolspråk i fraser, lånade av litteratur och faktatexter. Jag började undervisa så här för många, många år sedan. Länka denna lektionstanke med detta blogginlägg. Jag kallade lektionen: Låt mig berätta hur man gör och hur man kan tänka. Oavsett ämne eller text lyft fram begrepp. Ur ett kort stycke i boken hämtar jag tre begrepp: katalysatormarkvattenegenskaper Då jag startar min lektion i kemi kan dessa ord stå på tavlan. eleverna får se demeleverna kommer att få läsa demeleverna får tala om demeleverna får berätta vad de vet om demeleverna kan förklara och eleverna kan fråga om dem Det betyder för läraren att: En fras att använda och låta varje elev uttrycka kan vara: ”Surt markvatten löser också upp metallföreningar som finns naturligt bundna i marken.” Den frasen ska alla läsa ut, med lärarens hjälp och unisont. Låt oss titta på samma lektion utifrån Engelska:

http://korlingsord.se/archives/39308

Related:  Arbeta aktivt med ordförståelseAtt arbeta språkberikande, A-M Körlings idéer.begrepp-språkutveckling i alla ämnen

Skärmkorsord vad är det? Ja, ordet kommer från boken Lyft språket lyft tänkandet av Pauline Gibbons – den bok som vi använder i en utmärkt fortbildning ledd av Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Mycket av det vi lär oss på fortbildningen är olika metoder för att låta eleverna vara språkligt aktiva. Man anser att det inte räcker med att lyssna och läsa för att utveckla ett gott språk, det egna talandet och skrivandet är också viktigt. Jag håller på att läsa LL-förlagets version av Yasar Kemals bok Låt tistlarna brinna tillsammans med en grupp högstadieelever ur en av våra förberedelseklasser.

Lektionsidé: Ta en mening och gör om den Att modella grammatik i en mening är ofta roligt och kan inbjuda till samspel. Låt oss tänka att vi tar meningen: Julen närmade sig. Den hittar jag inte på själv. Jag håller mig till skönlitteratur och faktatexter. Den här meningen hämtade jag ur Astrid Lindgrens bok Än lever Emil i Lönneberga och det kapitel där alla Emils hyss blev glömda och förlåtna, 1970. Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande?

En enkel ordkarta Efter att jag återigen har läst Anna Kayas intressanta blogginlägg om hur man kan arbeta aktivt med ordförståelse så blev jag inspirerad och knåpade ihop en egen (enklare än den som visas i inlägget) ordkarta på appen Comic Life. Den har jag tänkt att vi kan använda framför allt i NO och SO, men även så klart i övriga ämnen. I mitten skriver man själva ordet, sedan finns det rutor för betydelse, motsatsord och synonymer. Jag tänker både att jag som lärare kan använda dessa ordkartor när jag vill presentera nya ord och begrepp, men även att eleverna tillsammans i grupp, kan arbeta med dessa ordkartor på olika sätt. Jag gjorde en med pilar, den blev tydligare. Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, fundera, samtala och diskutera. En lärare som ställer feta öppna frågor möjliggör för eleverna att delta i lektionerna.

Läsrelaterade aktiviteter - oerhört viktiga! Jag får ofta frågan vilka läromedel jag använder eller som jag rekommenderar för nyanlända elever (eller i ämnet svenska som andraspråk). Det är ingen lätt fråga att svara på. Jag kan helt ärligt säga att jag inte tycker att det finns något heltäckande läromedel som passar alla. I stället för att rekommendera läromedel skulle jag vilja rekommendera er att välja läromedel och texter utifrån det ni arbetar med för tillfället. Det behöver inte vara ett läromedel specialskrivet för nyanlända.

Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. I skriften ges fyra evidensbaserade (för fullständiga referenser, ta del av skriftens referenslista) rekommendationer för hur man kan undervisa elever som har "engelska som andraspråk" och skriften beskrivs så här: Den första rekommendationen, som detta blogginlägg kommer att beröra, lyder så här:

Undervisning: Rubrikerna att härma genom Jag tycker mycket om Elin Lindells sätt att skriva kapitelrubriker till sina böcker. Jag har gjort undervisning av dem tidigare. Nu kan jag inte låta bli att göra något av ”Hemligt: Jördis hjärta Harry”, Alfabeta 2015. Låt oss skriva ned alla rubrikerna till kapitlen (så gör jag då jag förbereder min undervisning): H som i HarryVi som i VildaV som i vårtorS som i svarvP som i pyjamaspartyS som i spökeC som i Coca-ColaF som i femmans gångertabellL som i leverpastejS som i speciellD som i dansF som i friluftsdagP som i pungB som i blickarU som i utflyktF som i fönsterB som i boom-disch-kasch-dischT som i tisdagT som i tvåhundraåttiofyra kronorC som i chansL som i lördagK som i konsertE som i en månad senare Nu har jag skrivit ned alla rubriker till kapitlen.

Språkutvecklande NO-lektion med digitala verktyg om hur hur växter förökar sig Efter att ha undersökt blommans delar och pratat om vad de olika delarna samt tittat på några olika filmer som visar hur fröväxter förökar sig är till för är det nu dags för mina fyror att träna på att återberätta ett händelseförlopp i NO. Det passar extra bra eftersom jag vet att min svensklärarkollega arbetar med återberättande text och har gått igenom typiska drag och tidsord. Förutom att träna återberättande tränar eleverna också på att använda naturvetenskapliga begrepp. Som stöd i återberättande har jag gjort ett antal bilder som eleverna först måste fundera kring vad de visar och sedan i vilken ordning de ska komma. Jag har använt appen Doodle buddy när jag gjorde bilderna. Eleverna kommer att använda iMovie på sina iPads.

Related: