background preloader

STÄRK-SPRÅKET-STÄRK-LÄRANDET-skolan.pdf

STÄRK-SPRÅKET-STÄRK-LÄRANDET-skolan.pdf
Related:  språkutveckling alla ämnenLäsutvecklingSVA

Forskning om språklig kompetens Bevakningen ligger också mycket nära forskning som rör en av ”EU:s 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande”: "Kommunikation på modersmålet, det vill säga förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang. Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor." Nyckelkompetenser ställer krav Bevakningen blir på så vis ett bidrag till Sveriges EU-åtaganden genom att den bistår främst (svensk-)lärare, men också andra, med en orientering i nya forskningsrön om denna nyckelkompetens. Relevans för lärarkåren Samtidigt följer vi även forskning som väljer andra termer i sina undersökningar.

”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället” Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Vi måste fråga oss hur skolan ska samspela med digitaliseringen och inte hasta fram reformer innan vi säkert vet varför resultaten sjunker, skriver medieforskaren Dino Viscovi. Debatten om svenska elevers sjunkande resultat i Pisas läsförståelsetest har blivit en långkörare. Inom barn- och ungdomsidrotten har man länge varit medveten om de skilda förutsättningarna för träning och prestation i dag jämfört med för tjugo år sedan. Den här insikten måste vi ta med oss till skolan när vi ska tolka de försämrade resultaten i Pisas läsförståelsetest. Tidigare generationer var sannolikt inte mer begåvade eller disciplinerade än dagens, däremot såg medievardagen annorlunda ut. Alla som i dag har kontakt med skolungdomar kan se att mycket är annorlunda. Den digitala kulturen innehåller självfallet en hel del läsning.

7 sätt att få andraspråkselever att nå målen Ibland, när jag har tid, brukar jag sätta mig ner och läsa lite om hur man arbetar med språk- och kunskapsutveckling på Nya Zeeland och i Astralien. Mycket av deras arbete sprids till oss och även om inte allt går att överföra till svenska förhållanden så finns det ofta många godbitar att ta för sig av. Idag hittade jag ESOL Online, som är en enorm kunskapsbank för lärare som undervisar andraspråkselever på Nya Zeeland. På denna sida kan man hitta alltifrån deras läroplaner och bedömningsmatriser till konkreta pedagogiska tips och idéer för hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. På en sida hittade jag en lista med rubriken Principles of effective teaching and learning for English language learners (ESOL principles) som jag tyckte var så bra att jag har försökt mig på att göra en översättning. Det är nämligen inom detta område som den svenska skolan, och svenska lärare, har en stor utvecklingspotential. 1. 7. Intressant?

Stärkt språk och lärande med Gibbons För att möta elevernas behov och ge dem en bra skolundervisning och fritidsverksamhet pågår ett språk- och kunskapsutvecklande arbete för skolans pedagoger på Vällingbyskolan. Det leds av förstelärare Camilla Lundberg. - Språket är nyckeln till framgång i skolan och den här dagen är till för att stärka oss på området, säger skolans rektor Göran Skogsberg till skolans pedagoger som samlats i matsalen för en språk- och kunskapsutvecklande studiedag. Precis som så många andra skolor idag har Vällingbyskolan flera elever med ett annat modersmål än svenska och även en förberedelseklass för nyanlända. Med på studiedagen är Kristina Ansaldo och Birgitta Thorander från Språkforskningsinstitutet för att föreläsa och hålla workshop. Läraren - elevens stöttande bygnadsställning - Alla ni som sitter här har kunskaper från ert yrkesliv som lärare och från ert privatliv som ni tar med er in i professionen när ni arbetar med språkutveckling. På powerpointbilden bakom Birgitta syns en byggnadsställning.

Dubbla språk i skolan bra för nyanlända Vilka språk som ska användas i undervisningen är en stor fråga i Malmö. Nästan hälften av stadens grundskoleelever, 46 procent, talar ett annat språk än svenska hemma. På Rosengårdsskolan har de allra flesta elever ett annat modersmål. – Vi lärare hade en tendens att förenkla språket. Annika Karlsson blev intresserad av ett försök med flerspråkig NO-undervisning i klasser där elever fick använda sitt modersmål arabiska som ett extra verktyg. En fjärdeklass som tidigare fått flerspråkig undervisning blev Annika Karlssons fokus när hon på Malmö stads bekostnad fick en tjänst som licentiand i didaktik vid Malmö högskola. – När eleverna också får använda sitt modersmål kan de gå djupare in i ämnet och förklara mer detaljerat. Pedagogen som ledde lektionerna kunde inte arabiska. – En vanlig rädsla bland lärare är att de ska bli uteslutna om eleverna talar arabiska, säger Annika Karlsson. – Att eleverna behöll arabiskan skedde inte på bekostnad av svenskan.

Inspiration till kollegialt lärande med UR:s programserie Språkforskningsinstitutet har i samarbete med Karin Rehman som medverkar i UR:s programserie Språket bär kunskapen (Länk till annan webbplats, tagit fram ett handledningsmaterial med diskussionsfrågor, språkövningar och fördjupning. Materialet ska ses som ett underlag för diskussion i det kollegiala lärandet och utger sig inte för att vara ett heltäckande läromedel. Förhoppningen är att det ska väcka nyfikenhet, intresse och inspiration till att vilja fördjupa sig i de undervisningsmodeller som berörs i programmet. Diskussionsfrågor och förslag till övningar Här finns en handledning med diskussionsfrågor och förslag till övningar. Utifrån vilka ni är, hur mycket tid ni har och vad ni vill fokusera på väljer ni ert sätt att använda materialet. Flera träffar i följd Ni är till exempel ett arbetslag med kollegor som undervisar i olika ämnen. Ett förslag till studieplan för fyra pass om en och en halv timme.

Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Punkt 1 och 2 handlar om att hitta elevernas vardagsföreställningar och vardagsbegrepp för fenomenet/processen som texten berör. Fr. Punkt 4 Använd de vetenskapliga begreppen i ditt samtal. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna

Ett språkhus för nyanlända Kompetens – Vad är det? Hur hänger det ihop med formativt arbete? Hur hänger det ihop med nyanlända? Jag har nu tänkt försöka sammanstråla dessa tre frågor utifrån ett pyttelitet häfte om Kompetens, som jag läste när jag studerade Skoledarskap på Uppsala Universitet. Häftet jag pratar om heter just Kompetens – Vad är det? och är skrivet av författaren och konsulten Kerstin Keen (fil.Dr. i historia och tidigare universitetslärare, riksdagsledamot och utbildningschef inom Volvokoncernen. Detta häfte skrevs i en första upplaga redan 1988 men tredje upplagan (med ovanstående namn) skrevs 2003. Kompetens – Vad är det? När man läser det jag plockat från de första sidorna i häftet förstår man att detta gäller både organisationens kompetensutveckling, personalens kompetensutveckling och elevernas kompetensutveckling. Hur hänger det ihop med formativt arbete? Pekfingret – kunskaper: För att utföra en uppgift måste man ha olika kunskaper, olika typer av fakta och metoder.

Navets språkklass Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande? På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Ett sätt att tillägna sig kunskap och färdigheter genom strukturerat samarbete kring frågor som rör språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är att använda sig av olika utvecklingspaket. Skolverkets utvecklingspaket Skolverket har arbetat fram olika typer av material för lärare som vill utveckla sin undervisning så den blir mer språk- och kunskapsutvecklande. Språkutvecklande arbetssätt - ett utvecklingspaket från Skolverket Skolverket har även publicerat ett liknande material som vänder sig till lärare inom naturvetenskap och teknik. Läslyftet Övriga handledningspaket

Related: