background preloader

STÄRK-SPRÅKET-STÄRK-LÄRANDET-skolan.pdf

STÄRK-SPRÅKET-STÄRK-LÄRANDET-skolan.pdf
Related:  språkutveckling alla ämnenLäsutvecklingSVA

Forskning om språklig kompetens Bevakningen ligger också mycket nära forskning som rör en av ”EU:s 8 nyckelkompetenser för livslångt lärande”: "Kommunikation på modersmålet, det vill säga förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang. Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor." Nyckelkompetenser ställer krav Bevakningen blir på så vis ett bidrag till Sveriges EU-åtaganden genom att den bistår främst (svensk-)lärare, men också andra, med en orientering i nya forskningsrön om denna nyckelkompetens. Relevans för lärarkåren Samtidigt följer vi även forskning som väljer andra termer i sina undersökningar.

”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället” Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Vi måste fråga oss hur skolan ska samspela med digitaliseringen och inte hasta fram reformer innan vi säkert vet varför resultaten sjunker, skriver medieforskaren Dino Viscovi. Debatten om svenska elevers sjunkande resultat i Pisas läsförståelsetest har blivit en långkörare. Inom barn- och ungdomsidrotten har man länge varit medveten om de skilda förutsättningarna för träning och prestation i dag jämfört med för tjugo år sedan. Den här insikten måste vi ta med oss till skolan när vi ska tolka de försämrade resultaten i Pisas läsförståelsetest. Tidigare generationer var sannolikt inte mer begåvade eller disciplinerade än dagens, däremot såg medievardagen annorlunda ut. Alla som i dag har kontakt med skolungdomar kan se att mycket är annorlunda. Den digitala kulturen innehåller självfallet en hel del läsning.

7 sätt att få andraspråkselever att nå målen Ibland, när jag har tid, brukar jag sätta mig ner och läsa lite om hur man arbetar med språk- och kunskapsutveckling på Nya Zeeland och i Astralien. Mycket av deras arbete sprids till oss och även om inte allt går att överföra till svenska förhållanden så finns det ofta många godbitar att ta för sig av. Idag hittade jag ESOL Online, som är en enorm kunskapsbank för lärare som undervisar andraspråkselever på Nya Zeeland. På denna sida kan man hitta alltifrån deras läroplaner och bedömningsmatriser till konkreta pedagogiska tips och idéer för hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. På en sida hittade jag en lista med rubriken Principles of effective teaching and learning for English language learners (ESOL principles) som jag tyckte var så bra att jag har försökt mig på att göra en översättning. Det är nämligen inom detta område som den svenska skolan, och svenska lärare, har en stor utvecklingspotential. 1. 7. Intressant?

Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14 Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Hela grundskolan är representerad från F-klass till årskurs 9. Gemensamt för alla är att de på något sätt anknyter till språk-, läs- eller skrivundervisning/lärande. Under varje film hittar du också respektive presentation, i de fall dessa var en PowerPoint. Utvecklingsarbetena kommer i nedanstående ordning. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet? Även om du är särskilt intresserad av ett speciellt arbete så vill jag understryka att alla är lika intressanta så ta chansen att se dem alla. Skarpatorpsskolan: Har cirkelmodellen betydelse för faktatextskrivandet?

Appar för elever i behov av läs- och skrivstöd By phaewilk MorgueFile Jag brinner för att alla elever ska få tillgång till litteraturen, att få uppleva bokstävernas underbara värld. Jag är själv en bokmal men läser idag nästan uteslutande med öronen (jag lyssnar på ljudböcker). Inte för att jag har läs- och skrivproblem utan för att jag gillar det:) Jag har ett val. Fördomar finns överallt, och mer än en gång har jag fått höra: äh du har ju inte läst boken, du har ju bara lyssnat på den…. Jag önskar att alla elever på sina egna villkor ska få möjlighet till att ta till sig alla spännande äventyr som gömmer sig bakom alla bokstäver, och inte bara det. Att om man som jag har behov av glasögon är det helt naturligt att man blir uppmanad att gå till en optiker och undersöka vilka glasögon som är lämpliga för att jag ska kunna fungera i vardagen på samma sätt som alla andra…. By Sgarton MorgueFiles Det är ingen som säger till elever med glasögon att i grupprummet finns möjlighet till hjälp, där har vi glasögon. Skolstil 22 kr. Relaterade

Inspiration till kollegialt lärande med UR:s programserie Språkforskningsinstitutet har i samarbete med Karin Rehman som medverkar i UR:s programserie Språket bär kunskapen (Länk till annan webbplats, tagit fram ett handledningsmaterial med diskussionsfrågor, språkövningar och fördjupning. Materialet ska ses som ett underlag för diskussion i det kollegiala lärandet och utger sig inte för att vara ett heltäckande läromedel. Förhoppningen är att det ska väcka nyfikenhet, intresse och inspiration till att vilja fördjupa sig i de undervisningsmodeller som berörs i programmet. Diskussionsfrågor och förslag till övningar Här finns en handledning med diskussionsfrågor och förslag till övningar. Utifrån vilka ni är, hur mycket tid ni har och vad ni vill fokusera på väljer ni ert sätt att använda materialet. Flera träffar i följd Ni är till exempel ett arbetslag med kollegor som undervisar i olika ämnen. Ett förslag till studieplan för fyra pass om en och en halv timme.

Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Punkt 1 och 2 handlar om att hitta elevernas vardagsföreställningar och vardagsbegrepp för fenomenet/processen som texten berör. Fr. Punkt 4 Använd de vetenskapliga begreppen i ditt samtal. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna

Ett språkhus för nyanlända Kompetens – Vad är det? Hur hänger det ihop med formativt arbete? Hur hänger det ihop med nyanlända? Jag har nu tänkt försöka sammanstråla dessa tre frågor utifrån ett pyttelitet häfte om Kompetens, som jag läste när jag studerade Skoledarskap på Uppsala Universitet. Häftet jag pratar om heter just Kompetens – Vad är det? och är skrivet av författaren och konsulten Kerstin Keen (fil.Dr. i historia och tidigare universitetslärare, riksdagsledamot och utbildningschef inom Volvokoncernen. Detta häfte skrevs i en första upplaga redan 1988 men tredje upplagan (med ovanstående namn) skrevs 2003. Kompetens – Vad är det? När man läser det jag plockat från de första sidorna i häftet förstår man att detta gäller både organisationens kompetensutveckling, personalens kompetensutveckling och elevernas kompetensutveckling. Hur hänger det ihop med formativt arbete? Pekfingret – kunskaper: För att utföra en uppgift måste man ha olika kunskaper, olika typer av fakta och metoder.

Molloy Gunilla Molloys bok skulle egentligen ha hetat Om pojkar som inte läser och skriver. Men efter tre år tillsammans med eleverna i en ”omöjlig” högstadieklass blev titeln en annan. Om man kan börja utifrån pojkarnas egen verklighet och berömma dem för vad de gör utifrån den, så går det att få pojkar att både läsa och skriva, menar Molloy. - Är det någon som inte har sett det här i sitt klassrum? Bilden på hennes powerpoint föreställer en pojke i skolåldern, tillsynes i dvala, lutad över sin bänk. Ingen i publiken räcker upp handen. Tre år som gratislärare Vad är då skälet till att många pojkar föredrar att sova sig igenom lektionen istället för att läsa en skönlitterär bok? - Jag började med Sandor slash Ida, en bok som handlar om ungdomar, hur de rör sig på nätet, om Bögen, föräldrakonflikter och så vidare. Men det första omdömet från klassens ledarkille blev skoningslöst: ”Jag tycker att Sandor/Ida sög hårt. I pojkens refuserande drapa såg emellertid Gunilla Molloy en ingång till dialog.

ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. Om 10 år kommer det vara helt främmande för oss hur vi fram till nu har tänkt att det ska gå till. Det tror Carola Rehn-Lindberg som träffade 60 pedagoger i Malmö som vill använda sig av skriv- och läsinlärningsstrategin ‘Att Skriva sig till Läsning’ på dator (ASL) när de tar emot nya barn inför höstterminen. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad. ASL möter barnet där den är Många barn lär sig att skriva och läsa oavsett metod och arbetssätt men Rehn-Lindberg tror att det framför allt är barn som i annat fall skulle ha det tufft med att lära sig skriva och läsa som är hjälpta av ASL – samtidigt som strategin även stimulerar de barn som redan är eller som är på god väg att bli läsare och skrivare. Varför är det bra att först lära sig skriva?

Related:  språk i alla ämnen