background preloader

Detta med fraser

Detta med fraser
Related:  Klassrummet

En sida om bisatser - maiaandreasson Bisatser I den här texten finns tio bisatser. Vilka? Hon gick in i det tysta köket och satte sig på den lilla kökspallen. (Pröva gärna själv att hitta bisatserna innan du går till testomgången längst ner.) Vad är en bisats? En bisats är en sats. Det första du måste tänka på är att en bisats måste vara en sats. En bisats är underordnad. Vad står då bi- i bisats för? I figuren nedan ser vi hur bisatsen att du kunde komma är ett satsled i bisatsen att du berättade att du kunde komma som är ett satsled i huvudsatsen Det var roligt att du berättade att du kunde komma. Dessa båda kriterier - att en bisats är en sats och att en bisats är underordnad - är de mest utmärkande för att något är en bisats. Andra kriterier Det finns många kännetecken på att något är en bisats: 1. Detta är ett kännetecken som fungerar för svenska, men inte för många andra språk. 2. Bisatser inleds ofta med en s.k. bisatsinledare, en subjunktion, som t.ex. att eller eftersom. 3. har/hade-strykning. Problem? (4)a. (5)a. (6)a.

Greppa grammatiken Vem älskar grammatik?: Tyst kunskap Tomas Riad, professor i nordiska språk, menar att vi inte kan prata om språkets struktur om vi inte har gjort den tysta kunskapen hörbar. Vi kan använda språket, men vi kan inte prata om det utan grammatiska kunskaper. Han berättar hur den tysta kunskapen om grammatik kan utnyttjas i grammatikundervisningen och ger också flera exempel på färdighetsutvecklande grammatikövningar och övningar av problemlösningstyp. Från Grammatikdagen 2012. Inspelat på Kulturhuset i Stockholm den 3 februari 2012. Arrangör: Språkkonsulterna. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac.

Nykomling i stängd ordklass skapar öppet bråk Min kollega stormar in i lärarrummet med en fråga. – Ett jävla snack om öppna och stängda ordklasser i dag! Vad är grejen? En öppen ordklass är en ordklass som välkomnar nya ord med öppna armar. Vill du göra verb av ordspelet Ruzzle – varsågod, fritt fram att påstå att du ska ruzzla! Typiska öppna ordklasser är verb, adjektiv och substantiv. Mina elever i svenska för invandrare skulle verkligen välkomna en ny och allmängiltig preposition. Pug tanke pug att vi kan skapa nya ord hejvilt och prata pug både snippgympa och fäbodifiering, borde vi inte ha några problem pug att uppfinna en ny preposition. Men det har vi. En annan sluten ordklass är räkneorden. Det är inte bara ordklasser som kan vara slutna, utan också grupper inom ordklasserna. Bland verben, till exempel, är det bara konjugation ett som är riktigt välkomnande. Och så har vi pronomen. Jag ska inte dra hela historien om hen. Är ni sjuka i huvudet eller? Det är naturligtvis därför min kollega kommer ångande in i lärarrummet.

Fem förmågor i fokus Enligt läroplanen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera och argumentera, reflektera och jämföra. I Lgr 11 finns det 71 övergripande mål. Göran Svanelid, universitetslektor och före detta lärarutbildare, ville hjälpa lärare att fokusera på det som är viktigt. När han gick igenom grundskolans kursplaner fann han att de övergripande målen gick att föra samman till fem – the big five. – Det är de här förmågorna som ska utvecklas under lektionstiden och sedan bedömas. SO-läraren Ida Sohlberg blev såld när hon mötte konceptet. – Vi har gått igenom konceptet på föräldramöten, har med det i blanketten som elever och föräldrar skriver inför utvecklingssamtalet och när vi skriver IUP följer de fem förmågorna med som en röd tråd i alla ämnen. Ida Sohlberg inleder varje lektion med att redovisa vilka förmågor de ska arbeta med. – Oftast får jag in åtminstone fyra förmågor. – Jag vet att jag ligger nära både kunskapskraven och kursplanernas centrala innehåll.

Naturvetare löser grammatikproblem - Två pedagoger - ett klassrum I årskurs två (naturvetarprogrammet) går 24 elever med 20 olika nationaliteter. Flertalet elever behöver jobba med ordföljden när de skriver. Tidigare har vi gått igenom satsschemat för både huvudsatser och bisatser med en molande känsla (tomma ansiktsuttryck) av att inte ha nått fram. Alltså hög tid att prova nytt grepp för att prata om språkriktighet. Vi introducerade ett kort grammatikupplägg med att säga till eleverna att de skulle kika på tre meningar från elevtexter i en annan klass och årskurs (för att låta sändaren stå som anonym) med olika språkfel. 1. 2. 3. Exempelmeningar 1. 2. 3. Märk nu vad som händer i klassrummet. Efter tre minuter bryter vi och ber om den första lösningen. I den första meningen frågar vi eleverna varför de har satt punkt efter någon. Till alla tre exempelmeningar får vi nya, språkriktiga meningar, men framför allt får vi en diskussion om språket! Innan övningen hade vi mer eller mindre räknat ut elever som har en god skrivförmåga. Slutligen.

Satsradning | Plugga svenska Satsradning är ett mycket vanligt skrivfel. Det innebär att en skribent sätter ett kommatecken istället för att dela upp innehållet i flera meningar eller binda ihop innehållet på ett snyggt sätt. Ett exempel: Vi hade sålt det för att vi skulle flytta, det kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. Lösning 1: Dela upp i flera meningar Vi hade sålt det för att vi skulle flytta. Det kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. Lösning 2: Bind ihop satserna genom att formulera om Vi hade sålt det för att vi ska flytta, vilket kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. Lösning 3: Använd semikolon(Använd semikolon ytterst sparsamt!) Vi hade sålt det för att vi skulle flytta; det kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. « Skriv rätt!

Grammatik i Svenska 2 | Lejonet och räven Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag sammanställde NP:texten (förkortade och tog bort vissa delar) till en ”måltext” där jag med grönt markerade sådant som kännetecknar god utredande text (”en rik och varierad meningsbyggnad”, ”en varierad ordföljd” och ”det relativt komprimerade språk som hör till den vetenskapliga texttypen”) och med gult sådant som måltexten beskrev som kvalitetsmärken för sådan text – exempel på grammatiska termer som vi måste förstå och kunna använda (tex huvudsats/bisats, fundament, konjunktioner). Hur skulle eleverna kunna visa sina kunskaper på området? Slutresultatet hittar du här. Tidsåtgång Jag genomförde det här momentet i maj, och det var kaos. Lektionsserie Lektion 1

Språkrådet Nyckelstrategiernas nyckelstrategi Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”. Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade. Det här är ingen personlig vendetta mot min mellanstadielärare. I ena änden av vårt uppdrag har vi läroplanen och i andra änden eleverna. Det bästa sättet är att jobba med tydliga exempel. Men det är inte alltid man har tid att konstruera egna exempel. Oavsett hur vi väljer att göra, är i princip alla försök bättre än att inte försöka alls. Pratbubblor Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Svensk grammatik - testa dig! lararmalin Teaching Empathy: Turning a Lesson Plan into a Life Skill Worried about the shrinking presence of empathy in our schools? I know how you feel. With classrooms operating more like grade factories, it's hard to make the case for school-driven empathy. Faced with an endless cycle of memorize, drill, spit back and test, teachers have become the wardens of a new educational reality that pits the head against the heart. Even if educators manage to skate past the dizzying array of standards and value-added evaluations, they must still contend with this fundamental divide: academic rigor, with its unflinching emphasis on measurable success, seems strangely at odds with emotional intelligence, a soufflé of moods and feelings. Which leaves many to wonder -- can empathy feel its way back into the classroom? For an unlikely accomplice, look no farther than tomorrow's lesson plan. Cooperative Learning: An Empathy Lever But wholesale adoption of cooperative learning does not automatically yield the kind of results that educators want and students need.

Related:  GRAMMATIK