background preloader

Detta med fraser

Detta med fraser
Related:  svenska

Vem älskar grammatik?: Tyst kunskap Tomas Riad, professor i nordiska språk, menar att vi inte kan prata om språkets struktur om vi inte har gjort den tysta kunskapen hörbar. Vi kan använda språket, men vi kan inte prata om det utan grammatiska kunskaper. Han berättar hur den tysta kunskapen om grammatik kan utnyttjas i grammatikundervisningen och ger också flera exempel på färdighetsutvecklande grammatikövningar och övningar av problemlösningstyp. Från Grammatikdagen 2012. Inspelat på Kulturhuset i Stockholm den 3 februari 2012. Arrangör: Språkkonsulterna. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Grammatik i Svenska 2 | Lejonet och räven Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag sammanställde NP:texten (förkortade och tog bort vissa delar) till en ”måltext” där jag med grönt markerade sådant som kännetecknar god utredande text (”en rik och varierad meningsbyggnad”, ”en varierad ordföljd” och ”det relativt komprimerade språk som hör till den vetenskapliga texttypen”) och med gult sådant som måltexten beskrev som kvalitetsmärken för sådan text – exempel på grammatiska termer som vi måste förstå och kunna använda (tex huvudsats/bisats, fundament, konjunktioner). Hur skulle eleverna kunna visa sina kunskaper på området? Slutresultatet hittar du här. Tidsåtgång Jag genomförde det här momentet i maj, och det var kaos. Lektionsserie Lektion 1

lararmalin Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Exemplet är från min undervisning i förberedelseklass med elever i årskurs 1-3. Referenser Pauline Gibbons (2013) Lyft språket lyft tänkandet Pauline Gibbons (2013) Stärk språket stärk lärandet Britt Johansson & Anniqa Sandell Ring (2012) Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken

Vikten av stödstrukturer både i läsande och skrivande. Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter, brev eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Under detta läsår har vi valt att arbeta mer ämnesövergripande och integrera NO/SO och SV mycket mer än vi har gjort tidigare. Att skriva brev utifrån någonting som skulle kunna liknas vid Cirkelmodellen Fas 1 För att skapa förförståelse hur ett brev är uppbyggt, vilka ord som är vanliga att använda m m så gav vi eleverna en modell för detta. Fas 2 Tillsammans pratade vi om hur ett brev är uppbyggt. Fas 3 Som svar på vårat brev blev det vår lilla larv som svarade med ännu ett brev . Fas 4 Läsa och skriva går hand i hand!

Läsloggar och övrigt material åk 1-6 Använd de bilagda läsloggsdokumenten – läslogg- för att dokumentera arbetet med läsförståelsestrategier varje lektion eller någon gång i veckan. Hur ofta du använder läsloggen måste styras av tidsåtgången . Syftet med läsloggen är att befästa hur läsförståelsestrategierna används, men dokumentationen får inte bli ett syfte i sig. Läslogg Stjärnläsaren fungerar utmärkt att använda på alla texter för att ge eleverna ett stöd i hur de ska använda strategierna (använd gärna Stjärnläsaren fakta för poesi). För elever som aldrig arbetat med läsförståelsestrategier rekommenderar vi att samla varje läslogg i en gemensam loggbok för hela klassen eller gruppen. Ge gärna eleverna skrivstöd på tavla/storbild och låt dem skriva av. Läsloggar Övrigt material

Ställ en fråga till en av personerna i boken! Vi fortsätter att öva oss i att ställa frågor så idag fick eleverna ställa frågor till någon av personerna i vår högläsningsbok, Bröderna Lejonhjärta. Detta är ett sätt att väcka barnens egna spontana frågor, trots att det är relativt styrt. Jag började med att påminna dem om att en expertläsare ofta ställer frågor till texten, för att på så sätt bättre förstå det man läser. Sedan fick alla blunda och fundera en stund.

Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper | Min undervisning De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet: Bild: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen Texxtyper i skolan enligt Lgr11

Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. I skriften ges fyra evidensbaserade (för fullständiga referenser, ta del av skriftens referenslista) rekommendationer för hur man kan undervisa elever som har "engelska som andraspråk" och skriften beskrivs så här: Den första rekommendationen, som detta blogginlägg kommer att beröra, lyder så här: Teach a set of academic vocabulary words intensively across several days using a variety of instructional activities Välj en lämplig, intresseväckande text

Om materialet Många barn i skolan idag har andra modersmål än svenska. Det här ställer krav på alla lärare att arbeta mer språkutvecklande i sina ämnen. Genrepedagogiken är en av flera metoder och förhållningssätt som ger lärare verktyg för det. När UR under våren 2009 sände serien Språkresan presenterades också detta webbmaterial för lärare. I de olika avsnitten får du exempel på hur du kan arbeta med vissa av faserna i genrepedagogiken. Det introducerande avsnittet Vad är genrepedagogik? Genrepedagogiken är en av flera metoder som används för språkutvecklande arbete i skolan. Materialet har tagits fram i nära samarbete med lärare på Knutbyskolan. Så här kan du använda temat Det här materialet är en dokumentation av hur Knutbyskolan i Rinkeby arbetar utifrån det förhållningssätt som genrepedagogiken vilar på. Totalt ca 1,5 timmes klipp med exempel från olika lektioner på hur lärare och elever arbetar utifrån genrepedagogiken i olika ämnen. Materialets olika avsnitt utgår från de sex olika genrerna.

Folkhälsan - Hitta lekar i databasen : Språkstimulerande lekar Sagan om vanten(georgisk folksaga) Den här sagan kan man berätta förenklad med färre djur i början och eventuell ta med alla djur senare. Då sagan har många figurer kan många barn få en egen roll när man leker/dramatiserar sagan. Barnen kan också få tillverka sin egen vante, t.ex. av kartong med djur i form av pinndockor med glasspinnar. Barnen får berätta hela sagan själv med hjälp av rekvisitan. Man kan dramatisera och göra en jättevante av lakan (alternativt rita en jättevante att hänga på väggen) eller sticka en så stor vante att alla leksaksdjur får plats i den. Man kan avsluta med att barnen själva får känna efter att vanten är tom. Den här sagan kan integreras i följande teman: Djur: hund, mus, groda, hare, räv, varg, galt, björn; riktiga artnamn, inte "puppe" och "vovve". Guldlock och de tre björnarna En saga som de flesta känner till och som det brukar finnas rekvisita till på daghem; nallar i olika storlekar, docka (Guldlock) och dockmöbler i olika storlekar. Sagotext

Tack ASL för att mitt arbete är så stimulerande | Tangentdansen Jag har skrivit det förr. Jag har känt det förr. När hela arbetssättet med ASL bara sitter där det ska. Genomgång … nytt år … repetera … hur gör vi … vad gör vi på de olika stationerna. – Vet alla vad ni ska göra nu? – Ja! Kvar står jag förstummad och ser eleverna fördela sig och på några minuter är alla igång med de olika arbetena. – Hur skriver man ”gick” Christer? Tillsammans funderar vi ut hur det stavas … jaha ck … okej! Jag låter de fortsätta arbeta … samarbeta … går vidare. På stationen i köket sitter ett gäng och gör sina initialer i lera, lego och byggklossar. De får själva fotografera sina byggen, som vi sedan ska använda i en skrivuppgift till boken om mig själv. Vi har börjat flytta våra huvuden till den station vi ska på sedan. – Christer, vad ska jag göra nu? Ansvar, vad har jag arbetat med, vad är mitt nästa arbete. Tack ASL för ett suveränt sätt att arbeta i årskurs 1. Nu är vi där … när det mesta har fallit på plats … platsen då vi kan gå vidare, utmana och utvecklas.

Faktatexter! | Annas Klassrum I förra veckan fokuserade vi på hur djuren anpassar sig till att klara vintern. Vi pratade och läste om olika djur som rör sig i skogarna på vintern. Tillsammans läste vi en faktatext om älgen och fyllde i en sexfältare. I skrivarparen valde de ett djur som de läste om och tillsammans fyllde i en sexfältare. Stolt fröken som ser att detta börjar bli ett vant arbetssätt. Eleverna klarar numera av att läsa själva, men också att utskilja fakta och skriva stödord i sexfältaren. Idag använde jag mig av vår gemensamma sexfältare om älgen. 1. 2. När det sedan var dags för skrivarparen att sätta sig vid datorerna med sin sexfältare föll dessa två saker sig naturligt för många par och med lite påminnelse för de som glömt bort fick alla skrivarpar till det till slut.

Vår gemensamma storbok Eftersom vi kommer att avsluta terminen med en studieresa till Junibacken där vi bl a ska se en teater om Nelly Rapp så har vi under några veckor haft en Nelly Rapp bok som högläsningsbok. Boken heter "Sjöodjuret" är skriven av Martin Widmark och handlar om hur monsteragent Nelly upptäcker och försöker hjälpa en sjöodjursunge att komma ut till havet till sin mamma. Alltid när vi tar oss an en text så använder vi våra läsförståelsestrategier, så även i detta fallet men vi ville att det skulle bli mer än bara diskussion denna gång.Vi ville även dokumentera våra tankar och ideer. Vi valde därför att göra en storbok(A3-papper) tillsammans där vi dokumenterade hur vi använt de olika läsförståelsestrategierna. Eleverna fick fundera över vad de trodde att boken skulle kunna handla om utifrån titel och bilder. Därefter fick de skriva ned sina förutsägelser och vi klippte och klistrade in dessa i vår gemensamma storbok. Kanal - det är som en väg för båtar. Sluss - är en hiss för båtar

Related: