Litteraturvetenskap light: Hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Visst är det något magiskt med Harry Potter? Det är inte för inte som miljoner barn har slukat böckerna. Den första delen, Harry Potter och De vises sten, tycker jag passar utmärkt som högläsningsbok till exempel på mellanstadiet. Nu i höst kommer det dessutom en ny, fin, helt illustrerad utgåva som jag är väldigt sugen på. Men hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Frågan ställdes av en lärare i en grupp på Facebook, och jag plockade genast upp detta till ett eget blogginlägg. Harry Potter och De vises sten är nämligen inte bara spännande utan passar också utmärkt att dyka in i för att försöka förstå hur en berättelse är uppbyggd. Här är några idéer till frågor man kan diskutera i årskurs 4-6. Vilken genre tillhör Harry Potter och De vises sten?
Informationstjuvar aktiverar förförståelse Läsrelaterade aktiviteter har jag skrivit om vid ett flertal gånger förut och i det här inlägget tänkte jag fokusera lite extra på en rätt rolig "före-läsning"-aktivitet som går ut på att man aktiverar elevernas förförståelse för att de lättare ska förstå textens innehåll. Aktiviteten bidrar också till att eleverna utvecklar strategier för att dra nytta av olika slags ledtrådar i en text för att öka förståelsen. Aktiviteten kallas informationstjuvar på svenska men namnet är betydligt mycket mer intressant på engelska: T.H.I.E.V.E.S. eftersom det är en akronym för följande: TitleHeadingsIntroductionEvery first sentence in a paragraphVisuals and vocabularyEnd-of-chapter questionsSummary Suzanne Liff Manz som har hittat på THIEVES, har formulerat ett antal frågor under varje rubrik som man sedan använder tillsammans med eleverna. Title Vad har texten/kapitlet för rubrik? Headings Vad ger underrubriken mig för ledtrådar om textens innehåll? Introduction Finns det en inledningstext? Summary
Mitt språkutvecklande klassrum Pippi är sakletare och råkar i slagsmål - Svenskanoveller Wiki - Wikia Av Astrid Lindgren Annika vaknade tidigt nästa morgon. Hon skuttade kvickt ur sängen och tassade bort till Tommy Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det? Vad gynnar elevers lärande? Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika skolämnen: Stödmaterial TV-serie Övriga lästips
Astrid, Pippi och hela världens lilla fästmö Astrid Lindgren 100 år Ur Kapten Stofil nr 27-28 Vad har Pippi Långstrump gemensamt med stumfilmsstjärnan Mary Pickford? ”I utkanten av den lilla, lilla staden låg en gammal förfallen trädgård. Så börjar den första boken om Pippi Långstrump, som utkom i november 1945. 1941 låg Astrid Lindgrens sjuåriga dotter Karin sjuk i lunginflammation. I motsats till vad många tror blev Pippi Långstrump en omedelbar succé, både hos kritiker och läsare. Pippis kritiker må ha olika utgångspunkter, men den moralistiska tonen förenar dem, liksom det faktum att de talar för döva öron. Astrid Lindgren var en omvittnat receptiv person, som kunde bevara repliker, människor och händelser i sitt minne, för att långt senare använda dem i sitt författarskap. Säkert finns det många fler exempel, som vi inte känner till. År 2002 publicerade Joakim Langer och Hélena Regius ett uppmärksammat reportage om den sannolika förebilden till Pippi Långstrumps pappa, kungen på Kurrekurreduttön. Suds (USA 1920).
Hur kan man arbeta språkutvecklande med IKT? Modern teknik Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Men vad innebär det och var börjar man? Hülya Basaran, lärare för nyanlända elever i Trollhättan, skriver så här: "Som lärare kan det kännas svårt att hänga med i utvecklingen av det digitala samhället och finna kraft och tid för att inte bara ta till sig allt nytt utan också utgå från pedagogiska idéer för att utveckla lärprocesser. Jag är en av de lärare som har förmånen att arbeta på en skola som har tillgång till teknik och jag arbetar med kollegor som gärna diskuterar och delar med sig kring kunskap och erfarenheter om IKT i olika lärprocesser. Läs Hülyas inlägg om hur hon arbetar med språkutvecklande arbetssätt och digitala verktyg Vad är då IKT och vad innefattar det? Carolin Andersson är lärare på sfi och väldigt intresserad av IT i undervisningen. Webbaserad sfi
Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. Varje pusselbit är en tankeaktivetet som finns i vår hjärna. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? […] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det.