background preloader

Spr%C3%A5kutvplan

http://www.orebro.se/download/18.720f1c4d13a7d0843d980003975/1392653369453/Spr%C3%A5kutvplan.pdf

Related:  Språkutvecklande arbetssättSpråkutvecklingmariaschwartz

Kan Petter och hans fyra getter stärka och utveckla barnens språk? My Froster har skrivit om ett temaarbete med flerspråkiga barn i en förskoleklass. Syftet var att stärka barnens språk genom boksamtal och få in både matematik och naturkunskap, för att arbeta parallellt med ämne och språk. Vem är du? – Jag är förskollärare och har under de senaste 11 åren arbetat på Lillholmsskolan, F-9 skola i Skärholmen, där mer än 90 procent har ett annat modersmål än svenska. Innan dess arbetade jag 6 år på en Reggio inspirerad förskola i Farsta. Under mina år på Lillholmsskolan har jag läst om barns tvåspråkighet, skriftspråksutveckling och läs- och skrivutveckling på högskolan.

Språkutvecklingsplan Alla ska lyckas! För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället. Att arbeta språkutvecklande innebär mycket mer än att lära barn läsa och skriva. Språkpolicyn vinner i längden – Det tar tid att arbeta med språkpolicyn. Vinsterna kommer – men senare. Men jag har redan märkt att kunskapsnivåerna hos eleverna ligger högre än vad de gjorde innan vi började med ett språkutvecklande arbetssätt, säger Peter Sjödin lärare i matte/No på Bäckahagens skola. Syftet med en språkpolicy är att öka medvetenheten om språkets betydelse och språkanvändning. En språkpolicy i skolan kan ha som syfte att språkligt inkludera andraspråkselever för att nå kunskapsmålen. Skolans språkpolicy gäller för alla lärare och förutsätter att all personal är delaktiga i att formulera den och se till att den efterlevs.

Språkutvecklingsplan Alla ska lyckas! För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni.

Lärande äventyrspedagogik på Karl Johansskolan Jag hoppas vi kan rädda Pippi! säger en pojke med innerligt allvar. Han går i tvåan på Karl Johanskolan på Limhamn. Han och klasskamraterna är på väg ut på ett viktigt uppdrag. De ska skaffa fram medicin till klassens maskot Pippi som är sjuk. Det är en underbar höstdag och en skolklass är på väg mot sagolandet Virtunia. En guide till SIOP- Sheltered Instruction Observation Protocol Att tänka på när du planerar och genomför din undervisning ...Språk: Att förmågorna i Lgr/Gy 11 kräver stor språklig kompetens. Språk och kunskap är två sidor av samma mynt. Svårt att inhämta kunskap utan ett fungerande språk och svårt att tillägna sig ett språk utan ett ämnesinnehåll! Quick fix till språkutvecklande undervisning Nä, någon quick fix finns tyvärr inte men för oss som gillar checklistor så har Pauline Gibbons skrivit några bra checklistor som jag tänkte visa er. Checklistorna kommer från hennes böcker Stärk språket stärk lärandet och Lyft språket lyft tänkandet. Jag fick en fråga från Sara Bruun om hur man kan arbeta mer språkutvecklande inom engelskundervisningen och då kom jag och tänka på Pauline Gibbons checklistor.

Nio appar för att träna stavning, uttal och ordinlärning Nio appar för att lära sig svenskaPinned: 23 Feb 2015 Sfichatt: ett nytt och annorlunda lärarrum!Pinned: 15 Feb 2015 Sfipaddan.se behöver din hjälp!Pinned: 6 Oct 2014 Sfipodd: gratis poddradiotjänst för sfi-studerande + intervju med projektledaren Olga Carlberg.Pinned: 14 Sep 2014 I detta inlägg presenterar jag ett urplock av de sfi-bloggar som finns ute på nätet (de flesta har jag hittat i olika Facebook-grupper). Det har blivit populärt att ha en klassblogg för att publicera all möjlig information till sina elever.

Genrepedagogik på mitt sätt Jag har den senaste tiden försökt sätta mig in i genrepedagogiken och försökt hitta en modell som passar mig och mina elever. Jag arbetar just nu med de allra yngsta och jag har nästan tagit för givet att genrepedagogik är lite för svårt att greppa för yngre barn som knappt kan läsa. Men, döm om min förvåning, det underlättar även för de här eleverna. Jag har länge varit intresserad av genrepedagogik och hur man med hjälp av den pedagogiken kan arbeta språkutvecklande.

Hur kan jag stötta NO-lärare att arbeta mer språkutvecklande? Frågan dök upp på Facebook ikväll, ställd av Malin Runering, och jag ägnade lite tid åt att svara och tipsa om lite lästips och annat. Annika Sjödahl tyckte att svaret skulle passa bra som ett blogginlägg och det har hon självklart helt rätt i så här kommer det: Vilka språkliga krav ställer kunskapskraven? Ja, hur kan man stötta NO-lärare att arbeta språkutvecklande? Först och främst tror jag att man behöver sitta ner tillsammans och titta på vilka språkliga krav kunskapskraven ställer på våra elever. Och hur påverkar det vår undervisning?

Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Du har en bok, en text, vilken som helst. Det kan vara en berättelse du läser, ett matematiktal du ska problematisera och undersöka med eleverna, en tidningstext du tänker ha i undervisningen eller något annat som ska läsas ihop. Språkinriktad undervisning Jag avslutar mitt besök på SETT-mässan med att lyssna på Hanna Stehagen som pratar om språkinriktad undervisning med lässtrategier, cirkelmodellen och SIOP. Ett ämnesområde som intresserar mig väldigt mycket. Språkets roll för lärandet Som lärare i en skola med elever med många olika språk och med varierad bakgrund och med olika kulturella erfarenheter kan man inte utgå ifrån att man delar samma referensramar. Man kan inte utgå ifrån att eleverna har den förförståelse man kanske brukar ta för givet.

Related: