background preloader

Kooperativt lärande

Facebook Twitter

Struktur: Huvuden ihop! – Kooperativt Lärande. Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans. I strukturen Huvuden ihop! Gör vi precis det – vi slår våra kloka huvuden ihop och tänker tillsammans. Dela in eleverna i grupper om 3-4. Numrera eleverna.Ge en öppen fråga.Säg: Huvuden ihop! Eleverna lutar sig mot varandra och viskar till varandra vad de tror att lösningen/svaret är. Denna struktur kan även göras med en skrivare. I denna struktur delar eleverna med sig av sin kunskap. Huvuden ihop! Struktur: Karusellen I denna struktur kan du använda dig av varierade uppgifter och beroende på uppgiftens karaktär kan det vara samma uppgift på varje bord - så att grupperna hela tiden tar hjälp av vad de andra grupperna skrivit för att utveckla sitt tänkande för varje steg - eller olika uppgifter där… Struktur: Två löser problem – Kooperativt Lärande. Denna struktur är en bra övning för att träna elever på att jämföra svar med varandra.

Struktur: Två löser problem – Kooperativt Lärande

De lär sig fundera, beskriva sitt svar och reflektera kring ämnesinnehållet tillsammans i par. Övningen är elevaktiv och dialogrik där läraren får tid att gå runt i rummet och observera diksussionerna. Lärdomar från paren kan sedan användas vid senare helklassdiskussioner. Om två elever har svårt med en uppgift är det stor chans att andra också har det!

Skapa/använd kort med korta problem eller uppgifter. Strukturen kan användas i matematik vid problemlösning. Matematik: problemlösning med öppna svar där eleverna kan rita eller förklara lösningen. Svenska: rätta meningar med stavfel/innehållsfel. Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang. En av de absoluta vanligaste bedömningarna som lärare förväntas göra, är av kvalitén på de resonemang som eleverna för.

Att träna eleverna i förmågan att föra välutvecklade resonemang

Att kunna föra resonemang krävs och bedöms i nästan alla ämnen bland annat i NO-ämnena. I kunskapskraven står att ett enkelt resonemang motsvarar betyget E, utvecklat resonemang betyget C och välutvecklat resonemang betyget A. Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena. Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna.

Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena

Hur kan du som lärare få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya sammanhang? I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala. Mina elever i årskurs 3 arbetar just nu med arbetsområdet “Material och ämnen i vår omgivning”. När jag planerade arbetsområdet tittade jag igenom texter, experiment och filmer där jag hittade/plockade ut de språkliga ord och begrepp som eleverna skulle möta och som jag ville att de skulle förstå och kunna använda.

En utgångspunkt och bra hjälp när man tittar och planerar för språket/begreppen i ett ämne är Pauline Gibbons-frågor: Vilken språknivå ligger mina elever på? Talets roll är viktig och central i alla ämnen i LGR 11. Nottingham: Fokus på utveckling ger mer engagemang. Struktur: Se och lär – Kooperativt Lärande. Inom det sociokulturella lärandet används ofta begreppet modellering för att beskriva hur läraren skapar modeller kring allt från beteende till förväntade kunskaper eller förmågor. En outnyttjad resurs om man utgår från att läraren skapar modeller är eleverna! Med strukturen Se och lär tränar du eleverna att själva modella en förmåga. Du lär även elever att uppmärksamma framgångsfaktorer hos andra. Vid arbete med Kooperativt Lärande behöver eleverna fokusera inte bara på dig som lärare eller de förmågor din undervisning strävar att lära ut, utan också effektiva förmågor hos elevgruppen.

Har du elever i din grupp som har problem med ett effektivt beteende eller en förmåga? Du börjar med att förklara hela förfarandet för gruppen om det är första gången ni använder strukturen. Du kan spara ett gemensamt T-kort för klassen och påminna vid behov i framtiden för att eleverna ska komma ihåg vad en expert på förmågan GÖR och hur man kan se att någon VISAR förmågan. Praktiska Ämnen. Struktur: Lyssna och skriv – Kooperativt Lärande. I skolan möter eleverna hela tiden texter att bearbeta och ta in.

Struktur: Lyssna och skriv – Kooperativt Lärande

Vi som lärare försöker ofta variera textbearbetningen för att hjälpa eleverna att ta in kunskaperna på bästa sätt. Med strukturen Lyssna och skriv får eleverna träna på att ta till sig innehållet i en text på ett djupare plan då de inte bara lyssnar på texten utan även processar den. Strukturen går att använda med olika sorters texter i olika ämnen. Dela in en text i 3-4 delar med 3-5 nyckelmeningar i varje avsnitt. Dela in eleverna i grupper om 3-4. Vad ska bort - Djur. Teaching With a Mountain View - Journal. Puzzlet. Hitta_nagan_som. Sommarbingo. Skolstart och Kooperativt lärande – Kooperativt Lärande. Nu börjar sommarlovet lida mot sitt slut.

Skolstart och Kooperativt lärande – Kooperativt Lärande

Snart kommer eleverna tillbaka till skolan – och vissa kommer till skolan för första gången. Eleverna har med sig nya erfarenheter och har utvecklats på olika plan under sommaren. Vare sig elevgruppen är ny eller inte kan det vara bra att börja terminen med gruppstärkande övningar för att arbeta ihop klassen och skapa en gruppkänsla. I inlägget Gruppstärkande övningar finns olika tips på hur man kan arbeta med sin elevgrupp under de första dagarna. De lär då känna varandra, tränar på samarbetsfärdigheter och ni lägger grunden för att kunna arbeta med kooperativa strukturer på ett effektivt sätt.

Innan eleverna kommit till skolan är det vanligt att lärarna har ett par dagar på sig att förbereda sina klassrum, se över planeringar och material. När klassrummet är möblerat och eleverna är på plats och undervisningen kommit igång finns det olika vägar att gå. Att arbeta i grupper är något vi ofta använder oss av i undervisningen. Lycka till! Struktur: Sekvenser – Kooperativt Lärande. Ett sätt att strukturera ett ömsesidigt beroende mellan gruppmedlemmar och skapa positiva interaktionsmönster är att dela upp information i olika delar.

Struktur: Sekvenser – Kooperativt Lärande

Varje del av informationen ges då till olika elever så att de endast kan slutföra uppgiften genom att i en grupp kommunicera med varandra. Med hjälp av Struktur: Sekvenser ingår detta i själva uppgiften och eleverna kan bara lyckas med uppgiften om alla hjälps åt. Gruppstärkande övningar – Kooperativt Lärande. Innan en grupp kan arbeta och lära tillsammans krävs att vi låter eleverna lära känna varandra och att vi ger tid till gruppstärkande övningar.

Gruppstärkande övningar – Kooperativt Lärande

Trots att det kan kännas som att detta tar tid från viktig kunskapsinlärning, får du och klassen igen det när det senare genom att gruppen kan arbeta mer effektivt tillsammans. En oerhört viktig uppgift vi som lärare har är således att skapa ett tillåtande klimat i klassrummet där varje elev får ta plats, vågar försöka och vågar misslyckas samt uppmuntrar sina klasskamrater att göra samma sak. Många strukturer som är bra för kunskapsdelning och fördjupning av förståelse kan också vara fantastiskt bra att använda just för att jobba ihop en grupp och skapa detta klassrumsklimat vi eftersträvar – vare sig det är en nyskapad grupp eller en grupp som inte riktigt fått till det. Namnlekar. Vem eller vad ska bort? Struktur: Roller – Kooperativt Lärande. I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna.

Struktur: Roller – Kooperativt Lärande

Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt.

Med hjälp av de olika rollerna tränar vi olika former av samarbetsfärdigheter (Sahlberg & Leppilampi, 1998). Det finns ett flertal olika roller som kan användas vid olika tillfällen beroende på vad eleverna behöver träna på och vad syftet med övningen är. Vissa av rollerna lämpar sig extra väl till vissa strukturer. Veckans forskning la_sa_ret 15_16 Blad1. Struktur: Inspiratören – Kooperativt Lärande. Inspiratören är en struktur där eleverna tillsammans i par eller grupper löser ett problem för att sedan gå runt i klassrummet och titta på hur andra grupper löst samma problem.

Struktur: Inspiratören – Kooperativt Lärande

Denna struktur kan anpassas efter olika ämnesinnehåll. Vi har använt oss av inspiratören i allt från matematik vid problemlösning eller huvudräkning till svenska vid fri skrivning, sagoberättande, grammatik, ordkunskap och ordklasser. Struktur: PPT – Par På Tid – Kooperativt Lärande. Denna struktur bör du använda varje dag i din undervisning!

Struktur: PPT – Par På Tid – Kooperativt Lärande

När du använt dig av EPA ett tag så kanske du har märkt att det trots påminnelser och spännande frågor från dig inte ger riktigt den effekt du vill ha i din grupp. Vissa elever för bra samtal medan andra tar över och vissa blir passiva. Därav är Par På Tid den naturliga fortsättningen (och ibland ersättaren). Den skapar riktig elevinteraktion och strukturerar samtalet mellan elever mer än vad EPA gör. Du använder Par På Tid när du vill ha fokuserade samtal och spänning i rummet. Struktur: Multisvar – Kooperativt Lärande. Som lärare är det viktigt att få en överblick över sin elevgrupp och deras kunskaper. Ett sätt att arbeta på för att få snabb feedback från eleverna och samtidigt kontrollera om de uppfattat det som lärs ut är att använda sig av det vi kallar Multisvar.

I multisvar aktiveras alla elever, och alla elevers svar synliggörs för dig som lärare och för gruppen. Inspirationen kommer från Dylan Wiliam där vi kombinerat hans metoder med en nypa Kooperativt Lärande. Det finns en mängd variationer på hur du gör med Multisvar och vilket medium du använder. Struktur: Rondellen – Kooperativt Lärande. I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals. Eleverna turas om och låter en i taget få lyfta sina tankar inom gruppen. Du kan enkelt anpassa övningen för ditt syfte och/eller numrera eleverna för att skapa paruppgifter. Rondellen kan vara en grundstruktur för hemgruppen när du använder Pussel eller andra uppgifter där du behöver muntliga och/eller skriftliga svar från eleverna.

Strukturen bibehåller ett positivt ömsesidigt beroende inom gruppen och allas tankar är lika viktiga. Variant 1. Struktur: Vandrande reportern – Kooperativt Lärande. Denna struktur stärker klasskänslan och engagerar eleverna att samtala och diskutera med alla i sin grupp. Vi ger två varianter på strukturen där den ena är en variant av EPA och den andra är uppgiftsbaserad där man vill arbeta igenom olika numrerade arbetsuppgifter genom Kooperativt Lärande. På engelska kallas denna ”StandUp, HandUp, PairUp!”. Om du använt dig av strukturen EPA ett tag i en klass kommer dessa vara en naturlig fortsättning! Vandrande reportern. Struktur: Pussel – Kooperativt Lärande. I strukturen Pussel (eng: Jigsaw) använder vi oss av hem- och expertgrupper. Struktur: Mötas på mitten – Kooperativt Lärande. Strukturen Mötas på mitten (eng: placemat consensus) har vi läst om på Pedagog Malmös tema-sida och i olika böcker om KL från USA.

Struktur: Hörnsamtal – Kooperativt Lärande. Snöbollen. Struktur: Inre-yttre cirkel – Kooperativt Lärande. Strukturen inre yttre cirkel tränar förmågan att samarbeta i olika par. Mina ord, dina ord: NO/Teknik – Kooperativt Lärande. Vi har testat strukturen Mina ord, dina ord i teknik. Just denna lektion gjorde jag i en helklass med 23 elever. Just nu så arbetar vi med robotar och kommer då osökt in på andra uppfinningar och elektricitet. Struktur: Mina ord, dina ord – Kooperativt Lärande. Strukturen Mina ord, dina ord är en utmärkt övning för att påbörja kunskapsdelning i en grupp. Den är enkel att följa och planera, alla eleverna är delaktiga i samtal och lär sig av varandra. Struktur: Switcheroo! – Kooperativt Lärande. Strukturen Switcheroo! Struktur: Berättaren – Kooperativt Lärande. Berättaren är en lättare version Vandrande reportern. Runda bordet: Gruppstärkande – Kooperativt Lärande.

När vi arbetar med kooperativt lärande (KL) är det viktigt att jobba med att stärka gruppen och ge stöd i hur man samarbetar med andra. Det är inte alltid självklart för våra elever att man talar lugnt till varandra och hjälper varandra i en grupp. Struktur: Frågerundan – Kooperativt Lärande. Strukturen Frågerundan är en övning där eleverna i grupp slumpar fram en fråga och kommer fram till svaret tillsammans. Denna struktur går att förändra och anpassa utifrån vad man vill uppnå. På korten kan du välja att ha öppna frågor för att utveckla elevernas tankeprocesser eller stängda frågor för att befästa kunskaper. Kunskapskedjan: Rymden – Kooperativt Lärande. Struktur: Kunskapskedjan – Kooperativt Lärande. Struktur: Trestegsintervju – Kooperativt Lärande. Karusellen: Matematik – Kooperativt Lärande. Struktur: Karusellen – Kooperativt Lärande. Struktur: Kunskapsbanken – Kooperativt Lärande. Struktur: Bingo – Kooperativt Lärande.

Struktur: Turas om – Kooperativt Lärande. KL + cirkelmodellen: Argumenterande texter – Kooperativt Lärande. Kunskaper och färdigheter – Kooperativt Lärande. Struktur: Rondellen – Kooperativt Lärande. KL + cirkelmodellen: Argumenterande texter – Kooperativt Lärande. EPA: Matematik – Kooperativt Lärande. Struktur: Brainstorm – Kooperativt Lärande.