background preloader

Kooperativt lärande

Facebook Twitter

Ett helt nytt klassrum – Kooperativt Lärande. Nu börjar vi bli klara med våra klassrum!

Ett helt nytt klassrum – Kooperativt Lärande

På måndag kommer eleverna. Det ska bli så spännande att se hur det kommer gå. I år har vi tänkt om helt när det gäller hur vi utnyttjar våra utrymmen. Vi är två lärare som ska använda två klassrum tillsammans med två klasser i åk 1. Vi har därför valt att ha ett klassrum som fokuserar på svenska och SO, och ett klassrum som fokuserar på matematik och NO/Teknik.

Här ser ni vårt SV/SO klassrum, som vi kallar Ängen. Här ser ni vårt MA/NO-klassrum som vi kallar Havet. Karusellen: Läsläxa – Kooperativt Lärande. När vi denna vecka lyssnade på läsläxan i våra läsgrupper fick den starkare läs-gruppen som vanligt läsa läsläxan tillsammans med sin läs-kompis medan jag gick runt och lyssnade.

Karusellen: Läsläxa – Kooperativt Lärande

Därefter använde jag mig av strukturen Karusellen. Jag fotade av bilder från veckans läsläxa i vår läsebok Den magiska kulan och skrev ut dessa. Bilderna stoppade jag sedan i våra clearboards. Jag förklarade och modellade hur strukturen Karusellen går till så att alla elever skulle veta vad som förväntades av dem. Sedan delade jag upp eleverna i par som fick stå vid varsin bild.

Varför arbetar vi kooperativt? – Röster från åk 1 – Kooperativt Lärande. I fredags frågade jag mina elever i åk 1 om de visste varför vi jobbade så mycket med samarbete och att lära tillsammans.

Varför arbetar vi kooperativt? – Röster från åk 1 – Kooperativt Lärande

Vi gjorde en EPA där de först fick fundera själva, sedan viska med kompisen bredvid och sist dela med hela klassen. De kom på otroligt viktiga och bra saker – saker jag inte sagt till dem rakt ut men som de förstått genom vårt arbete. Att arbeta kooperativt förändrar elevernas upplevelse av skolan och av varandra. Det är inte bara vi lärare som märker skillnaden; eleverna känner den. Struktur: Huvuden ihop! – Kooperativt Lärande. Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans. I strukturen Huvuden ihop! Gör vi precis det – vi slår våra kloka huvuden ihop och tänker tillsammans. Dela in eleverna i grupper om 3-4. Numrera eleverna.Ge en öppen fråga.Säg: Huvuden ihop! Eleverna lutar sig mot varandra och viskar till varandra vad de tror att lösningen/svaret är.

Denna struktur kan även göras med en skrivare. Struktur: Kunskapsbanken – Kooperativt Lärande. Strukturen Kunskapsbanken passar bra till att skriva gemensamma texter, aktivera förförståelse eller samla tankar kring ett ämne.

Struktur: Kunskapsbanken – Kooperativt Lärande

Den fungerar också för att t.ex. hitta på olika lösningar för samma tal i matematik. Struktur: Karusellen – Kooperativt Lärande. I denna struktur kan du använda dig av varierade uppgifter och beroende på uppgiftens karaktär kan det vara samma uppgift på varje bord – så att grupperna hela tiden tar hjälp av vad de andra grupperna skrivit för att utveckla sitt tänkande för varje steg – eller olika uppgifter där de bygger vidare på vad förra gruppen skrev.

Välj en uppgift där det finns många svarsalternativ: Skriv talet 100 på olika sätt, skriv så många ord ni kan i en given ordklass, skriv ner så mycket ni kan om en person/plats/händelse. Karusellen kan användas både för att aktivera elevernas förförståelse, för att fördjupa förståelse, för att sammanfatta och repetera kunskapsområden eller för att få inspiration till nya lösningar. Inom det Kooperativa Lärandet kallas övningen Brainstorm Carousel. I boken Lyft språket Lyft tänkandet av Pauline Gibbons kallas denna övning Progressiv Brainstorming. Grundstruktur Skapa minst 3 bord som har frågor eller arbetsuppgifter på sig kring ett tema.

Variant 1 Variant 2 Roller. Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande. Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen.

Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande

Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Cirkelmodellen består av fyra faser. I fas 1 utgår läraren från elevernas förkunskaper och bygger från dem upp ny kunskap. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Runda bordet: Gruppstärkande – Kooperativt Lärande. När vi arbetar med kooperativt lärande (KL) är det viktigt att jobba med att stärka gruppen och ge stöd i hur man samarbetar med andra.

Runda bordet: Gruppstärkande – Kooperativt Lärande

Det är inte alltid självklart för våra elever att man talar lugnt till varandra och hjälper varandra i en grupp. Wendy Jolliffe skriver i sin bok Cooperative Learning in the Classroom (2007) att elever behöver stöd och träning i relationer och hjälp med att utveckla de förmågor som behövs för att arbeta i grupp. Struktur: Runda bordet – Kooperativt lärande. En struktur inom kooperativt lärande kallas på engelska ofta för Write around eller Roundtable.

Struktur: Runda bordet – Kooperativt lärande

Vi väljer här att kalla den för Runda bordet. I runda bordet får eleverna möjlighet att dela med sig av sina kunskaper både till få och många. De får chans att se flera olika lösningar och kommunicera med varandra kring dem. Övningen skapar ett ömsesidigt lärande där allas del är viktig då eleverna i gruppen bygger vidare på varandras svar och bygger en helhet tillsammans. Runda bordet finns i flera varianter. Struktur: Mötas på mitten – Kooperativt Lärande. Strukturen Mötas på mitten (eng: placemat consensus) har vi läst om på Pedagog Malmös tema-sida och i olika böcker om KL från USA. Vi har provat den i specialundervisning och i klass och den har fungerat mycket bra! Vi har enkelt modifierat den ibland för att anpassa den till våra syften vilket är ett bra knep att lära sig som lärare när man arbetar med KL. I grundstrukturen presenterar alla elever tankar och förslag på ett och samma papper med fyra fält och gruppens gemensamma lösning i mitten.

Mötas på mitten kan med fördel kombineras med strukturen Pussel om du vill använda dig av hem- och expertgrupper för kunskapsspridning. En variant är att vi ibland valt att istället för papper dela ut en mini-whiteboard till varje elev i gruppen och så en gemensam whiteboard i mitten för gruppen för mer flexibilitet. Just nu håller årskurs 3 på med ett tema-arbete om rymden och en lektion där Mötas på mitten användes handlade om månen och månens faser. Skapa grupper – Kooperativt Lärande.

Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL).

Skapa grupper – Kooperativt Lärande

Det är genom det sociala samspelet som eleverna skapar och utvecklar sin kunskap. Därför är det av största vikt att du som lärare skapar grupper för lärande. Grupperna du skapar kan se olika ut beroende på vad du vill uppnå med din undervisning. Många har skrivit om gruppens betydelse för inlärningen. Vi har hämtat inspiration från Wendy Jolliffe, Sahlberg & Leppilampi och Karin Forslund Frykedal. 1.