Ten books every teacher should read | Teacher Network | The Guardian. Plato’s Republic, Rousseau’s Émile and Dewey’s Democracy and Education – there’s a strong case to be made, as Dennis Hayes has, that these are the only books on education that teachers need to read. But if I was about to enter the classroom as a teacher for the first time or was looking to improve my practice, I would probably want to read something with more practical advice on what I should be doing and, more importantly, on what I shouldn’t.
Much of what happens in a classroom is highly variable and hard to define, but over the last 10 years a wealth of books has sought to draw together evidence from other fields and provide a series of “best bets” on what might have the greatest impact on student learning. Here are just a few of them. Why Don’t Students Like School? By Daniel Willingham Understanding is remembering in disguise In this eminently readable book, Willingham takes findings from cognitive science and applies them to the classroom in a straightforward and practical way. Vad kännetecknar en skicklig läslärare? Tankar vid slutet av läsåret! Hej! Ni som följer den här bloggen vet att jag baserar min undervisning i stor utsträckning på Astrid Roes forskning och då framförallt hennes bok Läsdidaktik – Efter den första läsinlärningen.
För er som inte känner till Astrid Roe så är hon en norsk forskare som vid institutet för lärarutbildning och skolforskning har arbetat med läsdelen i PISA. Hennes bok handlar bland annat om vad som påverkar lärandet och läsförståelsen och hur läsundervisning med äldre elever kan se ut i praktiken. I bokens tredje del finns ett avsnitt som jag gillar extra mycket, nämligen det som heter ”Vad kännetecknar en god läslärare?” Här har Roe satt samman en lista (se nedan) över vad som kännetecknar en skicklig läslärare. Hon menar att den forskning och det utvecklingsarbete som har utförts under det senaste decenniet har resulterat i ”en rad exempel på vad som kännetecknar bra läsundervisning, vilka lässtrategier goda läsare använder och hur läsundervisningen kan gå till” (s. 100). En god läslärare. Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid.
En av många utmaningar lärare står inför är bedömning av elevers lärande och återkopplingen till eleverna om deras lärande. En individuell återkoppling till varje elev är tidskrävande. Det kan också vara mycket svårt att få elever att faktiskt använda sig av den återkoppling de får på ett konstruktivt sätt. Ett sätt att möta dessa utmaningar är att involvera eleverna själva i bedömningsprocesserna. I boken Att bedöma och sätta betyg: Tio utmaningar i lärarens vardag varvas forskningsresultat med beskrivningar av lärares erfarenheter av olika bedömningsprocesser. Författarna vill belysa centrala begrepp och dilemman i arbetet med bedömning och presentera förslag på lösningar till effektivare och mer elevaktiva bedömningsprocesser.
Anna Grettve, journalist, och Marie Israelsson, lärare, är två av författarna som tidigare bl.a. medverkat i Skolverkets arbete med att ta fram de nya läroplanerna för skolan, Lgr-11 och Lgy-11. Återkoppling – en väsentlig del av undervisningen Se också: Photos de la publication de Staffan... - Staffan Augustsson. Språkutveckling och återkoppling – vi tränar på strukturen i en debattartikel. Att stötta skrivandet istället för att förenkla nivån ”Tänk dig att du som ambitiös ämneslärare märker att elever kan ditt ämne men stupar på språket. Du sänker därför nivån och förenklar språk och undervisning, men får reda på att det är fel väg att gå. Lösningen säger man istället är ett språkutvecklande arbetssätt, men hur går sådant till? Vi har sammanfört en NO-lärare med en svenska som andraspråkslärare. Detta är inledningsorden till ett av programmen (”Stötta skrivande”) i UR:s programserie Språket bär kunskapen, som jag verkligen rekommenderar.
En sönderklippt debattartikel – fungerar bra på en 1-1-skola! När mina tvåor skulle skriva egna debattartiklar för ett tag sedan märkte jag att de var otroligt engagerade och insatta i de ämnen de skrev om. Idén till uppgiften har jag fått ifrån programmet som jag skrev om ovan, och uppgiften fungerar verkligen utmärkt på gymnasieelever också. Från kreativ och lekfull övning till språkligt utmanande diskussion Pauline Gibbons Åsa Relaterat. Prov och arbetsuppgifter : en handbok - Anders Gustavsson, Per Måhl, Bo Sundblad - Bok (9789147105571) Betygssättning : en handbok - Anders Gustavsson, Per Måhl, Bo Sundblad - Bok (9789147099498) Prata pedagogik! - Kvartssamtal.se. Skc3a4rmavbild-2015-03-06-kl-15-12-07.png (PNG Image, 856 × 640 pixels)
Samtal mellan två lärare: "Kommunikation som gör skillnad - Här nu och framåt..." Mitt lärarliv: Fem böcker som täcker det mesta. Mitt lärarliv: juli 2014. Att delge och skapa förståelse för lärandemål. Förra veckan skrev jag om de mål som vi har i vårt arbetslag inför kommande läsår. Att utveckla vår användning av IKT i undervisningen är ett av dem. Ett annat mål är att bli bättre på att tydliggöra målen i undervisningen för eleverna.
Samtidigt som vi skrev vår förbättringsplan började jag läsa den engelske skolforskaren Dylan Williams bok Att följa lärande som kom ut på svenska i vår. William är en frontfigur inom fältet formativ bedömning. Under våren har han besökt Sverige och haft stora föreläsningar i flera städer, bl.a. i Lund där lärare och rektorer från hela kommunen, närmare 2000 personer, deltog. Att följa lärande är en lättläst bok (gick betydligt snabbare att läsa än Hatties Synligt lärande). 1. 2. 3. 4. 5. Det är den första punkten, om hur man kan delge, klargöra och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framgång, som jag tar upp i detta blogginlägg. I kursen Svenska 1, är det första lärandemålet vi ska arbeta med att skriva korrekta och intressanta texter. Lærer: Læsning er ikke en alene-ting. "Identitet.
Selvom du spiller mange roller, vil der altid være kun en af dig", læser en dreng op for sin makker. Et andet sted i klassen sidder tre drenge og taler om Maslows behovspyramide, mens de drejer fra side til side på kontorstolene. I små grupper sidder drengene fra Vestre Skoles 9. årgang og snakker om samfundsfaglige emner i seancer af fem minutter. Lærer Lars Olesen kører et forløb, hvor hvert bord har en kort, faglig tekst, som eleverne skal læse for hinanden og diskutere i løbet af fire minutter.
Det sidste minut skal eleverne skrive noget om teksten, for eksempel de svære ord, hvad den handler om, eller hvad der nu måtte falde dem ind. Når minuttet er gået, går grupperne hver til sit: til et nyt bord, en ny makker og en ny tekst. Hver gang det er tid til en ny opgave og gruppe, gasser en motorcykel op i form af alarmen på Lars Olesens mobiltelefon. "9. klassen har fået et andet forhold til tekster. Sverige kan lära av Kanada - ny avhandling om hur svenska elever kan bli bättre på läsförståelse.