background preloader

Tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

Tillgänglighet – välmående – måluppfyllelse

http://pflbloggen.wordpress.com/

Related:  teoriLäraresmarta sätt att förklara kunskap och annat påForskning

Salutogent förhållningssätt Ett salutogent förhållningssätt Ett salutogent perspektiv är ett hälsofrämjande perspektiv. Begreppet salutogenes (betyder hälsans ursprung) myntades av Aaron Antovsky, professor i medicinsk sociologi i Israel. I sin forskning om kvinnor som överlevt förintelsens fasor förvånades han över att så många kommit ur dessa med en stabil och positiv livssyn. Vad är det som gör att vissa människor klarar av besvärliga eller till och med förfärliga upplevelser med livsglädjen i behåll? De egenskaperna kallade han KASAM (Känsla av sammanhang). KASAM består av delarna Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Lärarna viktiga för framgång i undervisningen Publicerad: 19 februari 2014 Skolinspektionens genomgång av forskningsläget ger stöd för att lärarnas kompetens, förmåga och engagemang är det som påverkar elevernas lärande och kunskapsutveckling mest. År 2012 tog Skolinspektionen fram en sammanställning av aktuell forskning om vad som påverkar elevers prestationer i skolan. Den pekade på tre avgörande framgångsfaktorer: Teach Like a Champion Great teaching is an art. In other arts – painting, sculpture, the writing of novels – great masters leverage a proficiency with basic tools to transform the rawest material (stone, paper, ink) into the most valued assests in society. This alchemy is all more astounding because the tools often appear unremarkable to others. Grunderna i svenska språket Vad består språket av? Det är möjligt att använda svenska språket både muntligt och skriftligt. Båda har sina fördelar. Språket har utvecklats och förbättrats i takt med att människans vilja och förmåga att kommunicera har ökat. Vi har ett språk för att kunna kommunicera snabbare och lättare.

"Stöket är inte bara lärares ansvar" Marcus Samuelssons svar, i förra numret av Skolvärlden, till en lärare som har problem med störande elever, är symptomatiskt för mycket av det som gått snett i svensk skola. Jag vill ingalunda bestrida att Samuelsson har kloka råd att förmedla – givet förutsättningarna i våra klassrum. Såsom framgår av hans resonemang förväntas lärare ta alla problem med arbetsro som ett personligt misslyckande; följaktligen är det också ett personligt ansvar för läraren att lösa problemen. ”Lärare som misslyckas med sitt ledarskap har inga universalverktyg att ta till.” Marcus Samuelssons inställning visar på något jag ser som ett fundamentalt systemfel: att vi alltid diskuterar denna problematik utan att med ett ord nämna elefanten i rummet. Vi har alltså att göra med orsakssamband som ligger långt utanför den enskilde lärarens räckvidd.

Vad har hänt med elevens inre driv? »Kan barnen säga nej om de inte vill? Hur tvingar man dom?« »Lita aldrig på Pisa, gammalt lärarrumsordspråk. Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas.

"Detaljstyrningen av lärarna bakom Pisa-raset" - Göteborgs-Posten Det finns en gemensam faktor som påverkar kvaliteten i undervisningen. Det gäller alla oavsett kompetens, betyg, skolor, skolval, kommunalisering, friskolor etcetera. Det var avskaffandet av lärarnas autonomi, skriver klasslärare Kjell Corneliusson. Undervisningstiden har aldrig varit större än nu.

Grit = SISU = Uthållighet = Framgång - Kvartssamtal.se Filmen och övningen som eleverna gör i denna video är inte särskilt märkvärdigt. Det är många lärare i Sverige som jobbar med elevernas sociala utveckling. Om det är något som är nytt är det att forskningen tycks poängtera ”grit” eller ”sisus” betydelse för att lyckas i skolan och i livet. När jag (John) möter elever brukar jag säga till dem att skolan är ett uthållighetsprov mera än ett intelligensprov. Häng med på lektionerna. Vilseledande debatt om skolans problem Politikerna uppträder som om de kunde ge utbildning utan läxor och prov och som om speciallärare och färre elever per klass magiskt kunde öka kunskaperna utan att man behöver ställa krav på elever och familjer. Så är det naturligtvis inte, skriver professor Inger Enkvist. Vid ett seminarium i Lund den 13 maj om forskningens samhällsansvar talade Bo Rothstein, professor i statsvetenskap i Göteborg, om en inriktning inom ämnet statsvetenskap som understryker att demokrati är något mer än att medborgarna får rösta vart tredje eller vart fjärde år.

"Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok" För tio år sedan fick Barbro Westlund Utbildningsakademins stora pris för sin nytänkande undervisning i arbetet som lågstadielärare. Efter en tid som lärarutbildare beslutade hon sig för att disputera. Strax före jul lade hon fram sin avhandling ”Att bedöma elevers läsförståelse – en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår” vid Stockholms universitet. Nationella proven lyfter fram lydnad I svenska förväntas vi till exempel underkänna riktigt välskrivna texter om en elev har revolterat mot ämnesbeskrivningen. Andreas Magnusson Alla som arbetar i skolan, som går i skolan eller som på allvar känner någon som går i skolan vet att hela vårterminerna är nedlusade av nationella prov. Dessa prov bryter in, stjäl viktig undervisningstid när den behövs som bäst, ger lärare stort merarbete och elever en känsla av konstant ångest. Skolverket är tydliga med att Nationella prov inte gör anspråk på att vara heltäckande för en kurs och att de bara skall betraktas som ett prov bland andra. Skolinspektionen, den granskande myndigheten, är visserligen införstådda med detta men finner det ändå värt att ifrågasätta avvikelser.

TALKSHOW 6 MAJ Den 6 maj drog vi igång med ett nytt koncept av Tänktanken. ”In front of a live studio audience” samt strömmande på nätet kör vi personliga och profesionella samtal i vår soffa. Från skolmänniskor – för skolmänniskor. Det första av många. Hur lär man barn att läsa? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör fonemisk medvetenhet (att förstår hur språkljud och bokstäver hänger ihop; främst i muntliga sammanhang), bokstavskännedom och syntaktisk förmåga (förmåga att sätta ihop meningar i talspråkliga sammanhang). Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter - uppgiftsorientering - och utmanas kognitivt i sitt tänkande om texter som läses högt för dem.

Related: