background preloader

Konsten att ge strategier för att lyssna

Konsten att ge strategier för att lyssna
Det pratas mycket om att vi lärare måste bli bättre på att ge eleverna modeller/strategier för att förstå hur de ska göra för att nå ett mål. Vi har pratat mycket om läsandet och även skrivandet med olika stöd för det och jag har även skrivit en del om det på LR-bloggen. Om du vill läsa dem hittar du dem här i arkivet. Jag tänkte i detta inlägg skriva lite om hur jag ger stöd för lyssnandet i klassrummet. Att lyssna är den förmågan som eleverna kan uppleva som mest stressande att utsättas för då man ofta bara får höra en gång. Det är en konst att ge strategier och vi måste börja delge varandra hur vi gör i våra klassrum för att utveckla vår undervisning och bedömning. Först och främst så måste vi ha i minnet att förmågan att lyssna bedöms av två aspekter. Receptiva strategier När eleverna ska tränas i den receptiva förmågan brukar jag utgå från olika hörförståelser som finns ligger digitalt. Ett exempel för att få strategier för att lyssna: Interaktiva strategier

http://lrbloggar.se/annikasjodahl/konsten-att-ge-strategier-for-att-lyssna/

Related:  EnglishLearning and This and ThatÖvrigtutveckling av undervisningPedagogik m.m.

Läsförståelsestrategier på svenska och engelska Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse. Från denna bas kommer strategierna Att förutspå, Att ställa frågor, Att reda ut oklarheter och Att sammanfatta. Den femte strategin finns inte med i Westlunds bok, men förekommer bland annat i En läsande klass: Att skapa inre bilder.

Att lära av gamla prov för att lyfta nivån på skrivandet Jag har letat fram gamla nationella prov i engelska för C-delen och elevlösningar som är bedöma i det röda häftet för att kunna använda i undervisningen. Jag har lyckats hitta fyra olika prov som inte har sekretess längre. Dessa kommer vi att titta på efter påsklovet fram till elevernas egna skrivande av texter på de nationella proven i engelska vilket blir ganska precis tre veckor. Extra allt! Därför är flerspråkiga friskare och smartare Att tala flera språk är ett bra sätt att höja sina aktier på partnermarknaden. När språkutbildningsföretaget Kaplan frågade sina, i sammanhanget något jäviga, studenter svarade 98 procent att de attraherades av människor som behärskar flera språk. Liknande siffror fick konkurrenten Rocket languages, där 79 procent tände på flerspråkighet. Nu är dessa undersökningar ingen rocket science direkt. Men de 79 procenten av Rocket languages svarspersoner var ändå rätt ute när de dessutom ansåg att den som talar flera språk är extra intelligent.

Utbildning för nyanlända elever Välkommen till Skolverkets konferens om utbildning för nyanlända elever. Konferensen vänder sig till dig som rektor, lärare och övrig skolpersonal som arbetar med att ta emot och utbilda nyanlända elever. Under dagen kommer du att få information om de nya allmänna råden om utbildning för nyanlända elever. Du kommer också att få information om Skolverkets kartläggningsmaterial och hur det kan användas som underlag för att fatta beslut om vilken årskurs och undervisningsgrupp en elev ska placeras i, samt för att planera den nyanlända elevens undervisning. När motorn saknas - om ADD Att orka med skoldagen är en stor utmaning för Martin Ekman, 13 år. Martin går i årskurs sju och är duktig i matematik men har svårt med nästan alla andra skolämnen. När skoldagen är över och Martin kommer hem är han oftast så utmattad att han inte orkar göra några läxor. – Många pratar för mycket på lektionerna. Jag blir trött av det, säger han. Martin Ekman har ADD.

Digitalt, kollegialt lärande i världsklass! Frustrerad ställer jag en fråga i facebookgruppen Engelska för år 6-9 där jag söker råd och hjälp kring hur andra brukar göra med grupper som inte vill eller vågar tala engelska. Tycka vad man vill om sociala medier, men att under en dag kunna diskutera problemet med lärare som är spridda över hela Sverige tycker jag är fantastiskt. I gruppen finns också deltagare från Finland och Norge. Råd och tips strömmar in och många känner igen i sig problemet. Var hittade du det, då? - Mia Smith Informationssökningen är en del som behöver integreras i undervisningen lika mycket som andra delar av kursplanens innehåll. Jag har bloggat om detta i flera inlägg förut, om digital läsförståelse, ett integrerat realiaprojekt och om det övergripande ansvaret för den digitala undervisningen. Jag tar mig dock friheten att lyfta nya exempel, eftersom det här ett område jag ofta för höra att lärare känner sig osäkra kring. Informationssökning kan kopplas in i vilket arbetsområde som helst, och när man väl fått kläm på grunderna är det lätt att skapa nya övningar.

Elevledda utvecklingssamtal – varför? – ThereseLinnér Elevledda utvecklingssamtal – varför då? Mitt svar på det är engagemang och en insikt om att man själv kan vara med och ta kommandot över sitt lärande. Jag tyckte att jag hade väl fungerande utvecklingssamtal som var trepartssamtal. Alla parter kom väl förberedda till samtalen och vi kunde prata om nuläge och nästa steg precis som det står i de allmänna råden från skolverket.

Läxor och läxhjälp För att läxan ska bli ett stöd för elevernas lärande är det viktigt att läxor, när de används, hänger ihop med undervisningen, förbereds, förklaras och följs upp i undervisningen på ett bra sätt. Genom att tänka igenom hur läxorna förbereds, konstrueras och följs upp kan läraren se till att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra läxorna. En illa förberedd läxa riskerar att leda till att elevens hemförhållanden får större betydelse. Elever vars föräldrar har låg utbildning eller ont om tid får svårare att göra sådana läxor eftersom de har sämre möjligheter att få hjälp av sina föräldrar. Det är också viktigt att se att det finns elever som är trångbodda och kan ha svårt att få lugn och ro för läxläsning i hemmet. Att följa upp läxor

Glosförhör - bara om vi lär oss - Mia Smith Glosläxornas vara eller inte vara debatteras hett bland språklärare. I det här inlägget vill jag inte lägga fokus på om, utan på hur, men inte på själva läxan, utan på hur den förhörs. Glosor förhörs på många olika sätt i skolan. Det klassiska är att eleven skriver ner orden var för sig, antingen som läraren säger dem eller som de står på ett papper eller i ett digitalt responsverktyg. Jag har själv använt metoden, men har sedan länge övergivit den av den enkla anledningen att den tar tid från lektionen.

Related: